Mindre än fyra veckor kvar.

Det har väl aldrig någonsin slutat så många poliser, sjuksköterskor, barnmorskor och andra anställda inom välfärdssektorn som under Stefan Löfvens rödgröna regeringsperiod?

Men trots det lovar han fasta anställningar för 90 procent av dem som är anställda inom kommuner och landsting och att alla som utbildar sig till särskilt utvalda yrken inom välfärdssektorn ska garanteras heltidsjobb.

Han lovar också att hemtjänstpersonalen ska få rimliga arbetsvillkor eftersom han dessutom lovar att avskaffa de minutscheman som finns i kommunernas hemtjänstuppdrag.

I och för sig tycker väl jag att han borde ha vädjat och bett alla som flytt från välfärdsjobben att komma tillbaka. Men bortsett från det – vi har väl fortfarande kommunalt självstyre?

Staten – eller statsministern – har väl inte rätt att besluta vilka arbetsvillkor som kommunerna erbjuder sina anställda, eller vilka och hur många de anser sig ha råd att anställa?

Anställnings- och arbetsvillkor och löner förresten? Är inte det en fråga mellan facket och arbetsgivaren? Det har väl inte staten – eller statsministern – rätt att fatta beslut om?

Så låter det i alla fall när Stefan Löfven talar om polisernas löner och arbetsvillkor som staten inte har något som helst ansvar för.

Men nu när opinionssiffrorna pekar brant nedåt kanske Stefan Löfven satsar på kommunvalet för att vinna reträttplatser för kamraterna som förlorar sina riksdagsplatser?

Det låter konstigt när sossarna vill styra kommunernas ekonomi, men ännu konstigare var det när Socialdemokraterna kallade till presskonferens för att gå igenom Sverigedemokraternas(?) ekonomiska politik?

Alltså, Sveriges hittills största parti som under fyra år ansvarat för landets ekonomi går igenom den ekonomiska politiken hos det parti som har absolut MINST möjligheter att genomföra sin egen ekonomiska politik under de kommande fyra åren??

Varför?

Hade det inte varit mer logiskt att Socialdemokraterna granskade Miljöpartiets ekonomiska politik nu när de, under de kommande 4 åren, vill satsa 50 miljarder svenska kronor på att lösa den globala klimatkrisen? I alla fall lokalt över Sverige??

Eller om de förklarade Vänsterns ekonomiska politik som ingen annan än en övertygad vänsterpartist kan förstå?

Eller vad som hände med de egna löftena förra valet. Ni vet – när sossarna lovade att inte höja skatterna för vanligt folk, men i stället höjde dem med 60 miljarder.

(Skatter under Regeringen Löfven, 2014 - 2018)

Eller när de lovade att korta vårdköerna som trots det fördubblades.

Men det jag undrar över är väl helt oviktigt, antar jag.

Det allra, allra viktigaste för statsministern verkar vara att ingen, ingen någonsin, ska drabbas av något så fördärvligt som en skattesänkning.