Jag löser korsord, ..

.. något som jag inte gjort sedan jag hade ett nästan dygnet-runt-vaket barn som plötsligt och oväntat slumrade in och gav en lucka av lugn i kaoset. Då satt jag som fastfrusen vid köksbordet utan att våga företa mig någonting alls som kunde bryta den så efterlängtade friden.

Det var i och för sig ett outhärdligt tråkigt slöseri med tid, men alternativet var helt klart värre.

Nu löser jag korsord igen. Det jag tänker, tycker och vill skriva om känns plötsligt riskabelt och farligt? Varför riskera att dra till sig samma enögda arme som plötsligt har tolkningsföreträde på en så stor plattform som till exempel DN? När en så etablerad debattör som Hanif Bali kan förminskas av sina egna av rädsla för samma arme, finns det inte då alla skäl för så små människor som jag att dra mig tillbaka och hålla mina åsikter för mig själv?

Jag har ju ändå en familj att ta hänsyn till och tidningsrubrikerna, nyhetsrapporteringen, ledarsidorna och debattartiklarna från våra folkvalda gör ju bara att jag får ångest och blir deprimerad.

Men jag önskar att det fanns fler Hanif Bali .. inte färre.

Det borde också finnas fler som Johan Hakelius, Steget Efter, Jens Ganman, Johan Westerholm och alla de andra som riskerar mycket, men som ges alldeles för lite utrymme.

Dagligen önskar jag mig en riktig, fungerande statsminister – och en fungerande regering. Det skulle inte heller vara fel med en fungerande opposition. Eller åtminstone EN oppositionsledare med tillräckliga ledaregenskaper för att kunna bli statsminister.

Förr – när en statsminister åtminstone gav intrycket av att leda regeringen och landet – brukade han tala lugnande till folket när det hänt något anmärkningsvärt eller skrämmande. I dag får media ett utskick från regeringskansliet som meddelar att statsministern anser att läget är ”oacceptabelt” och handlingen/händelsen ”väcker avsky”.

En självklar reflektion och ett till intet förpliktigande uttalande – kanske inte ens skrivet av avsändaren själv? Men bara under 2017 fann Stefan Löfven det angeläget att – 21 gånger - påpeka att det som hände det året var ”oacceptabelt” och förmodligen har han, eller hans kommunikatör, använt sig av samma fras lika många gånger under 2015-2016 och 2018 fram till i dag, vilket gör att vi kan anta att det minst 73 gånger har hänt något oacceptabelt som bör ”kraftsamlas” mot i Sverige.

Däremot så har jag inte ett enda exempel på något oacceptabelt som återgått till acceptabla nivåer?  

När den som vi i dag kallar statsminister besöker och talar till ”folket” i deras egen miljö, får åhörarna lämna in sina frågor i god tid innan ”det folkliga samtalet” för att ”ledaren” ska kunna välja ut de frågor han har färdiga svar till. Det känns så där tillförlitligt vill jag påstå, särskilt med tanke på att lokalen till största delen är fylld med partitrogna kamrater.

Men vi har ju fått ministrar som matchar sin ledare även om de verkar ha ett större ordförråd – När en mamma blir skjuten samtidigt som hon har sin baby i famnen är det inte bara oacceptabelt utan:

”Det passerar alla gränser för medmänsklighet. Jag berördes väldigt starkt, det passerar ju alla moraliska och etiska gränser att skjuta en kvinna som håller ett barn i sin famn på öppen gata. det viktiga nu är att ”kraftsamla” för att stärka polisens resurser och lovar fler anställda inom polisen och att ge polis och myndigheter verktyg för att komma åt kriminella gäng. De kriminella gängen måste pressas tillbaka i samhället.

En kvinna har skjutits till döds på öppen gata där hon befann sig med sitt barn. Det är en ofattbart grym handling, som väcker avsky hos mig och i hela landet. Detta har ingenting i vårt samhälle att göra. Vi ska med beslutsamhet besegra dessa mördare.

Vilka fega och avskyvärda odjur som ger sig på en nybliven mamma. Nu sätts alla tillgängliga resurser in för att gripa gärningsmännen så att de kan låsas in. De ska jagas till världens ände om det behövs. Kallblodiga mördare kan inte få gå lösa.

Ondskan kommer besegras. En ung kvinna i Malmö har dödats på öppen gata. Ett barn har berövats sin mor. Det här är fruktansvärt. Samhället kommer att besegra denna ondska.”

Och så är ordningen återställd, alla bör känna sig trygga i att regeringen fördömer allt våld som är oacceptabelt - och så kan alla lugnt återgå till att jaga oliktänkande, feltänkande, bruntänkande, överhuvudtaget ifrågasättande högertänkande twittertroll som förstör opinionssiffrorna.

Jag misstänker nästan att det är högst medvetet som det har skapats ett samhällsklimat där sådana som jag ska välja att lösa korsord i stället för att diskutera samhällsfrågor på internet.