Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

tisdag 30 december 2014

Jag tänker vänta och se ..

Trots att jag fortfarande är både upprörd, oroad och arg över decemberöverenskommelsen, så är jag inte dummare än att jag förstår att det ligger i Stefan Löfvens intresse att framställa sin förlust som en seger och att det kanske finns dolda vinster som jag inte ser, som gynnar Allianspartierna. Men jag orkar ärligt talat inte ens försöka förstå motiven, målet eller meningen med politiken just nu för då kanske jag landar i att hela Sveriges inrikespolitik handlar om 13% som ska frysas ut på bekostnad av 87%?

Därför tänker jag vänta och se vad som händer fram till i april när diskussionerna om vårbudgeten tar fart. Det är bättre än att gå omkring och må dåligt över något som jag definitivt inte hade förväntat mig.

Besannas mina farhågor kommer glöden att flamma upp till full eld igen, infrias förvissningen om att Stefan Löfven återigen kommer att manövrera in sig i ett hörn kommer jag att bli sannspådd och om det hela utmynnar i en svekdebatt, uppriven överenskommelse och ytterligare ett utlyst extraval så blir jag i alla fall inte förvånad.

Dick Erixon skriver .. Jag fortsätter förvånas över hur lite folk i sociala och andra medier kan om politik. Men det är egentligen inte det upprördheten handlar om. Den handlar om tillit, öppenhet/ärlighet, trovärdighet, moral och inte minst .. demokrati.

Att rösta på en politisk färdriktning som tre månader senare visar sig gå åt ett helt annat håll kan få den bäste i gungning. När det ena dagen sägs att .. vi ansvarar främst inför våra väljare, därför måste vi rösta på vår egen budget.. och några dagar senare sägs .. vårt ansvar för landet kräver att vi lägger ner våra röster och släpper fram en budget som vi inte ens vet vad den innehåller.. är det inte förvånande att väljarna känner sig bortvalda och lurade.

Från min gräsrotsnivå hade det varit förståeligare om samtalen som föregick decemberöverenskommelsen hade påbörjats EFTER ett utlyst extraval, vilket hade förberett väljarna på den förväntade politiska situationen med två minoritetsalternativ med Sverigedemokraterna som kraftfull vågmästare och därmed också på behovet av en stark .. och genomarbetad .. uppgörelse mellan blocken.

Men .. som sagt .. jag tänker luta mig tillbaka och se på när partiledarna dansar och krumbuktar sig till den nya melodin. Det finns ju inget annat att göra ... den makt som ska utgå från folket finns inte längre inom räckhåll.

Jag förbehåller mig rätten att tycka, tänka och sätta mina egna poäng i politikens eget Let´s Dance .. men fram till vårbudgeten kan jag vänta med att utvärdera effekterna av uppgörelsen. Sedan tänker jag bestämma mig för exakt hur idiotisk jag tycker den är.

Det kommer förmodligen att bli underhållande, och alldeles särskilt spännande kommer det att bli att se hur mycket av en regerings politik som kan bakas in i en budget utan att oppositionen kommer med en misstroendeförklaring.

Finns det överhuvudtaget något som INTE kan bakas in i en budget som ingen får fälla??

Och vilket värde har 349 riksdagsledamöter á 61000 kr i månaden när de ändå inte får rösta emot minoritetsregeringens politik som till största delen är inbakad i en oberörbar budget? Kan de permitteras fram till 2022?

Det är frågor som jag ser fram emot att få svar på.

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, Expr., Expr.,

12 kommentarer:

  1. "hade det varit förståeligare om samtalen som föregick decemberöverenskommelsen hade påbörjats EFTER ett utlyst extraval, "

    Precis! Låt folket avgöra om de vill ha denna överenskommelse i ett val inte som en sur efterkonstruktion när vi inte kan påverka längre. 4 år är en lång tid om mycket kan hända på.

    Och att tro att detta skulle var sita ordet i denna visa!? Nå ni, den köper inte jag. Och att Löfven skulle hålla sin del av avtalet om ifall Alliansen kulle få makten 2018 betvivlar jag starkt.

    Jag förstår om man inte orkar vara upprörd mer då det inte leder till något. Men jag kan inte låta bli. Alliansens svek ledde till att MP kan störta Sverige rätt ned i fördärvet.

    *känner mig förråd*

    SvaraRadera
  2. Jag, som motvillig SD-röstare, är inte så upprörd över uppgörelsen i sig eftersom jag redan har gett upp och kallt utgår från att de övriga partierna prioriterar att driva detta land i sank över allt annat.

    Men jag är fortfarande förvånad över att borgarna lade sig platt för vänstern.

    SvaraRadera
  3. Dick Erixon resonerar kring formalia. Och då har han rätt. Men politik är extremt mycket mer än formalia.

    Kanske är politik just att bryta mot formalia, forma nya spelregler, bryta dem och manipulera för allt vad tygen håller. Resultat är halv viktigt. Formalia är knappt viktigt och känslan är allt. En känsla av angelägenhet. Alla andra har så fel att avgrundsdjupen lurar i skuggorna.

    Då blir det lite svårt om det enda "vapnet" som kan användas är misstroendevotum och omröstningar internt inom riksdagen. Som lätt uppfattas destruktivt och gnälligt. Obstruktion som enda chansen att framföra sin röst. Ett ynkligt lekande med formalia åter igen.

    SvaraRadera
  4. Dick Erixon haltar på mer än ett vis. Lövfen har inget att svika just nu. Det är det bara Alliansen som kan göra. Den dagen då han sitter i position att svika så har han inget att förlora längre, för då är han inte statsminister.

    Menat Dick att Lövfen skulle bete sig oansvarigt, så ja visst då kan man ju teoretiskt misstroendeförklara honom alternativt lägga en egen budjet, Men det har ju inte precis satts upp några ramar som han måste hålla sig inom så då har han inget att svika idag. Väljarnas agerandet kan dock bli mycket intressant i det läge. Kanske röstar de inte alls som Alliansen vill då utan skiter i allt och låter Lövfen hållas.

    SvaraRadera
  5. Jag önskar det funnes en reset-knapp. Som startade om systemet och nollställde hjärnorna hos diktaturens kreatur. Och dess hovlakejer journalisterna.

    Politik blev för ett tag roligt och faktiskt lite smått uppiggande igen. Extraval minsann. Kanske fanns det en möjlighet ändå att få göra sin röst hörd igen. Nu när vi först efter valet äntligen hade fått veta vad Löfven med anhang hade i rockärmen för oss. Som ex.vis samarbetet med mp (och deras udda ministrar), stoppad förbifart, nedläggning av Bromma m.m.m.m. Men icke då, den möjligheten ville de inte ge oss när allt kom omkring. I stället gav de oss en spottloska i ansiktet och ett besked om att de minsann fixar och trixar med våra grundlagar bäst f-n de vill.

    Om jag är besviken? Väck mig igen när någon har hittat reset knappen.

    V

    SvaraRadera
  6. Just nu ägnar sig sossarna åt kvartalspolitik så det är nog sunt att ta kvartalsbrejk också.

    Det där avtalet de skrev kommer aldrig hålla.

    /henrico

    SvaraRadera
  7. Any
    Den här artikeln kan nog intressera dig:

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/det-ar-en-typisk-svensk-kompromiss_4221483.svd

    SvaraRadera
  8. Anonym 21:09

    Jag läste din länk och såg gobblei gobbeli, jag tycker att vi ska ha ett tvåparti-system likt USA. Han skrev det inte rätt ut, men det är vad där står.

    SvaraRadera
  9. Nja, inte riktigt.

    Systemet främjar nya partier, och om nya partier samlar tillräckligt med väljarstöd kan de söka symbiotiskt samarbete med andra partier. Precis som det borde vara.

    SvaraRadera
  10. @anonym: Du läste nog inte riktigt till punkt. Där stod..

    "...men det har prövats i andra länder, gynnar ytterkantspartierna och ställer väljarna utan tydliga regeringsalternativ. Det slipper vi nu i Sverige - två tydliga regeringsalternativ finns kvar för väljarna att förhålla sig till"

    SvaraRadera
  11. Herr Löfven far med osanningar! Han skulle aldrig regera med alliansens budgetalternativ, han skulle utlysa nyval etc. Hu kan alliansen tro honom nu? SD är ju enda oppositionen i Sverige.

    SvaraRadera