Jag vill ha ett nytt parti ..

.. som jag kan rösta på av övertygelse i stället för att det är det minst dåliga alternativet eller för att slippa ett rödgrönt kaos. 

Det är i och för sig inte en ny önskan som uppstått efter "decemberöverenskommelsen", tanken fanns tidigt och i valet 2010 önskade jag innerligt att det funnits något mer trovärdigt än det som erbjöds då.

Under Juholts kaosartade tid väcktes en förhoppning om att det skulle bli en delning av det Socialdemokratiska partiet, att den seriösa delen skulle få nog och starta eget tillsammans med de missnöjda politikerna från oppositionen. Det skrevs missnöjda debattartiklar och idérika bloggposter som gjorde att det kändes som att det fanns en möjlighet. Det fanns trovärdiga och kunniga personer med ett uttalat missnöje och en faktisk vision .. men det saknades uppenbarligen mod? Eller ork?

Men visst är det konstigt att Jimmie Åkesson, Gudrun Schyman, Ian Wachtmeister, Bert Karlsson, Nils Lundgren (junilistan) och Rickard Falkvinge kan bilda partier som tar sig in i riksdagen eller EU, men att alla missnöjda politiker i samtliga partier nöjer sig med missnöjda debattartiklar i DN?

Finns det verkligen inget äkta engagemang kvar i landet? Är det bara någon enstaka fråga eller pengarna som lockar och drar?

Vad vill alla de som protesterar mot sina partiledare i dag? Vad förväntar de sig för resultat av sina upprörda debattartiklar, bloggposter eller twitterserier?

Aldrig har det väl varit bättre läge för att bilda ett seriöst parti, med en fungerande och trovärdig helhetssyn för Sverige, än nu? Det är nästan 4 år kvar till nästa val, landet saknar både trovärdig regering och opposition och väljarna känner sig svikna, lurade och förbannade?

Hur svårt skulle det vara att göra om det som Jimmie Åkesson klarade av? Eller det som Gudrun Schyman skulle ha lyckats med om hon fått med sig åtminstone en seriös medarbetare?

Är det för jobbigt? Riskabelt? Eller räcker det med att putsa glorian och egot med en missnöjd debattartikel?

Saknas det pengar?

Jag tror att väljarna mer än gärna bidrar med det de kan .. för ge mig något som jag kan tro på, så betalar jag gärna en medlemsavgift, stöder partiet ekonomiskt och arbetar gratis.

Men bespara mig missnöjesyttringar som inte leder någonstans, uttalade av politiskt engagerade personer som inte är villiga att varken satsa eller riskera någonting alls.

Eller vill alla ha det som John Sjöstjärna, som kommenterade bland alla besvikna och arga på något av allianspartiernas facebookssida ..  

"Jag hoppades på nyval för att jag gillar inte Löfven. Inte för att han är en dålig politiker utan för att han är fet. Det ser inte bra ut utåt.

Jag vill ha en statsminister som ser stilig ut och bär uniform. Han ska ha cigarr i munnen, eventuellt bära ett lejonhuvud, sedan ha en mink i knät som han klappar när han tilltalar folket i tv. Han ska vara full ofta även på söndagar för det visar att det är han som bestämmer.

Sedan ska han hota med krig i FN då och då ifall han inte får sin vilja igenom. Det skulle sända bra signaler till omvärlden att Sverige är en kraft att räkna med".

Är det det bästa vi har att hoppas på .. ett skämt för att slippa se verkligheten?

SVT, Folkbladet, DI, DI, Norran, Folkbladet, DS, SvD, SvD, SvD, SvD, DN,

Gunnar Hökmark, Dick Erixon, Cornucopia, DHE, Maria Hagbom, Motpol, Fnordspotting,