"Kampanjen för Riktiga Katter" ..

.. beskrivs i en bok av Terry Pratchett med titeln "Riktiga katter bär inte rosett". Inledningen är som följer ..

"Alldeles för många människor nuförtiden har vant sig vid trista massproducerade katter, som förvisso spritter av hälsa och närande vitaminer, men som på intet sätt går upp mot de hederliga gammaldags katter som fanns förr i världen. Kampanjen för Riktiga katter vill förändra allt detta genom att hjälpa folk att känna igen en Riktig katt när de träffar på en. Därav denna bok.

För all del, men hur känner jag då igen en Riktig katt?

Enkelt. Naturen har redan gjort en stor del av jobbet åt dig. Många Riktiga katter känner man igen direkt. Ett exempel. Alla katter med ansikten som ser ut som om de har suttit fast i ett skruvstäd och upprepade gånger bearbetats med en hammare inlindad i en strumpa är Riktiga katter. Katter med öron som ser ut som om de trimmats med en trädgårdssax är Riktiga katter. Nästan varenda icke-kastrerad hankatt utan stamtavla är inte bara en Riktig katt, utan den blir bara Riktigare och Riktigare medan den stryker omkring runt huset tills ingen av er längre svävar i något som helst tvivelsmål beträffande dess Riktighet."

Jag är ett stort fan av Terry Pratchett, men här känner jag mig tvingad att göra en liten rättelse .. de Riktigaste av Riktiga katter har ingen svans. I varje fall inte en oriktigt lång svans. En kort eller så gott som obefintlig svans är det yttersta igenkänningstecknet på en Riktigt, Riktig Katt!

Med det sagt kan jag utan att överdriva säga att den Makalösa Maurice är en Riktigare katt än många andra Riktiga katter.

Och i dag fyller han två år. Det har han naturligtvis ingen aning om .. och OM han funderat över det där med födelsedagar så tror jag att han tror att det är min födelsedag i dag. Det skulle i så fall förklara den sork som han alldeles nyss kom och lade framför mina fötter: Hel och oförstörd till skillnad från det jag hittills fått hålla till goda med på dörrmattan .. lite spridda inälvor och annat slams .. eller det han kräkts upp bredvid matbordet när vi precis börjat äta middag .. musens/sorkens päls och andra svårsmälta rester.

Den Makalöse väger i dag nästan 5 kilo och skulle förmodligen vara självförsörjande under sommarhalvåret om han höll tillgodo med en sorkdiet. Det gör han inte .. han är norra halvklotets hungrigaste och mest missgynnade katt.

Han är också en sällsynt väldresserad katt. Tyvärr så är det inte vi som fostrat honom utan Rackarkotten som lärt honom allt hon kan .. dvs allt som hon inbillar sig att jag vill att Maurice och hon ska göra.

Det är snart 6 år sedan Milly, den Irländska Rosen, blev en Rackarkott hemma hos oss. De första två åren var de värsta jag någonsin varit med om som hundägare. Sedan blev det bättre och efter ca 4 år bestämde hon sig för att jag var att lita på trots att jag verkade helt oförmögen att ta vara på mig själv.

Hon är numera min livvakt och personliga assistent. Så när den Makalöse växte upp fick han lära sig att när jag säger "sitt" så måste han också sitta om han ville ta del av mitt överflöd. Om jag säger "stanna kvar" .. är det inte bara hunden som ska stanna utan också katten .. vilket ser rätt imponerande ut. Om jag öppnar dörren och ropar "Maurice HIT" .. kommer han farande som en brunmaskad raket, oavsett vad han håller på med. När jag säger "nej" måste han sluta med alla pågående aktiviteter om han inte vill bli tillplattad av livvakten, när han försöker vässa klorna på möblerna blir han genast bortknuffad och tillrättavisad och när Rackarkotten skäller, då är det fara på färde och alla Riktiga Katter bör genast ta betäckning på verandan .. och det är bara en liten del av alla regler som min personliga assistent har satt upp för att bespara mig obehag eller fara.

Maurice är en MYCKET sällskaplig katt. Tror jag? Det kan också vara möjligt att han ser oss som möbler? I vilket fall som helst är han med oss, eller på oss, så mycket det går. Han sitter på oss, sover på oss, hänger på oss, lägger sig i allt vi gör, stjäl vår mat om han kan och pratar med oss varje minut han är inomhus.

Och precis just NU kräktes han upp ytterligare en mus/sork? på den ärvda mattan framför kakelugnen .. vilket förklarar "presenten" jag fick alldeles nyss och kanske bevisar att han visst vet att det är HAN som fyller år .. så här får det vara slut på födelsedagshyllningen.

Jag lägger in några bilder när jag får tid att lägga upp det här .. för nu mår födelsedagskatten riktigt illa .. suck!

 Det här är det första jag ser när jag vaknar på morgonen ..

 .. och så här ser det ut när jag äter lunch utan att dela med mig.

Men när det fortfarande finns hopp om rester går det att behärska sig .. en kort stund.

Detta är bloggpositionen. Han kan för sitt liv inte förstå varför jag sitter och stirrar dumt på något annat medan HAN ligger precis framför mig?

Bakom den här dörren finns hemmets absolut bästa och minst åtkomliga plats .. SKAFFERIET!! När jag ser den här lilla utsvultna figuren utanför vet jag att klockan är runt halv fem.

Och om jag av någon anledning inte passar den tiden så finns det andra sätt att påkalla uppmärksamhet.

Efter ombyggnaden av köket försvann köksbordet till förmån för en Hemlig Plats. Det är mycket uppskattat.

Så här intresserad är den Makalöse Maurice av Stefan Löfven och svensk inrikespolitik .. och vem kan klandra honom?

Och detta är en dagsfärsk bild tagen innan födelsedagskatten kastade sig ut i nöjeslivet för att sedan komma hem och kräkas på mattan. En typisk födelsedagshändelse för en typisk tonåring?