Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

måndag 20 juni 2011

Forskningen går framåt?

För drygt 3 år sedan kunde jag läsa i DN om en undersökning som kommit fram till att ekonomisk tillväxt leder till större lycka.

Lycka kan visst köpas för pengar, hävdade man.

I dag har man lyckats få fram nya rön som publiceras i AB som stolt förkunnar .. "Så hög lön ger dig sann lycka".

"Den magiska lyckonivån" för SANN lycka "går vid drygt 40.000 kronor i månaden"!

Vad skulle vi ta oss till utan alla dem som, till löner som förmodligen är över 40.000 kr/månaden, ser till att vi får veta om vi har anledning att vara lyckliga eller inte??

Enligt de här senaste uppgifterna så har jag levt i en livslögn i hela mitt liv! Jag har gått omkring och varit lycklig alldeles i onödan? Det är ju förfärligt .. och måste naturligtvis vara regeringens fel!!

Varför sa dom ingenting?? Varför såg de inte till att svenska folket fick upp sina löner på lyckonivå?? Ska vi gå omkring här och vara olyckliga JÄMT?? Inte undra på att samhällsklimatet känns hårt och kallt.

Vi har ju alldeles för lite PENGAR. Vi måste kräva lyckobidrag på mellanskillnaden!!

För tre år sedan trodde jag i min enfald att för lite pengar var olycka och att lycka var helt andra saker .. tänk så dum man kan vara ibland.

Jag skrev ..

Lycka är att veta vem jag är och hur jag blivit denna ostrukturerade, känslostyrda person .. och vara nöjd med det.

Lycka är kärlek och familj. Att få leva tillsammans med någon jag kan skratta och leka lite grand med. Att dagligen ha någon i min närhet att beröra och få beröring tillbaka, att tillåtas vara ensam och veta att gemensamheten finns inom räckhåll.

Lycka är kravlös vänskap, god mat, närhet till naturen och någon som ger stöd och värme när jag inte är lycklig.

Att ha tid att lyssna och få tid att tala .. det är också lycka. En blick över matbordet, ett internt skämt eller en oväntad kram .. visst är det lycka?

Att bli älskad eller omtyckt för den man är .. trots att man inte alltid är särskilt älskansvärd .. är inte det lycka så vet jag inte vad som är det.

Ett barn som säger .. "jag älskar dig mamma" eller en hundnos i handen och en tillitsfull blick .. det ger en lyckokänsla som nästan gör ont.

Men själva förutsättningen för allt detta är ju ändå pengar. Har vi inte mat för dagen trots att vi sliter så tiden inte räcker till för att se varandra och oron för skulder kväver alla förutsättningar till ömhetsbetygelser .. då är vi inte lyckliga alls?

Alltså är bristen på pengar olycka .. men jag betvivlar att man kan köpa lycka, det gör jag.

Så skrev jag då. Nu vet jag, tack vare AB, alltså bättre.

Lycka kommer när man tjänar 40.000 kr i månaden, varken mer eller mindre .. framför allt inte mindre! Frågan är då .. om man som jag har gått omkring och varit lycklig för 40.000 kr/mån i större delen av livet utan att faktiskt ha pengarna .. har jag varit lycklig på kredit?

Är jag återbetalningsskyldig på något sätt?

Har jag aningslöst lyckats övertrassera ett lyckokonto så att jag numera är skuldsatt upp över öronen och dömd till evig olycka?

Jag väntar med spänning .. och oro .. på nästa rapport från de lyckliga få som forskar i hur den stora massan ska uppnå maximal och SANN lycka.

4 kommentarer:

  1. Kusinen från landet20/6/11 17:53

    Illa värre! Jag måste också ha övertrasserat mitt lyckokonto!
    Nog står det fullt klart att man är mindre olycklig om man har pengar så man reder sig och dessutom kan unna sig litet guldkant på tillvaron. Men jag vet inte om jag tror på att "mindre olycklig" nödvändigtvis är detsamma som lyckligare. I så fall skulle det ju vara så att den som är djupt olycklig av ett flertal orsaker skulle bli lyckligare om en av dessa orsaker löser sig och den djupa olyckan övergår till olycka av något mindre djup. Blir man verkligen lyckligare om man fortfarande är olycklig?

    SvaraRadera
  2. :)
    Så hemskt och djupt olycklig jag blev just nu!
    Förfärligt, att ha levt i villfarelsen att mitt ekonomiskt osäkra men ack så fria frinlansjobbande med huset fullt av barn egentligen bara varit en illusion av lycka.
    Bäst jag går och bryter ihop nu. Några decennium framöver!

    SvaraRadera
  3. De månader som jag har mer än 6000 kr (innan att räkningarna är betalda) ser jag som ren lycka :) För då kan jag ju faktiskt köpa något till mig själv! Eller kosta på mig något, t ex en klippning eller liknande...

    Pengar är inte allt men de underlättar, självfallet. 40 000 kr/mån är så oerhört mycket pengar i min värld att jag vet att jag inte kommer ens vara i närheten av en sån lön någonsin i mitt liv.

    SvaraRadera
  4. Kusinen .. usch så du skriver! Nu får jag existentiell ångest och börjar tro att jag parasiterarat på de rikas lycka .. utan att kompensera med tillräckligt mycket olycka.

    Mångmamman .. Låt oss bryta ihop tillsammans, vi som levt i en livslögn utan att inse hur olyckliga och stackars vi är. Vad har vi gjort .. och hur mår våra barn!! Och inte har vi haft vett om att skämmas ens en gång?? ;-)

    Virknålen .. Skäms! Du menar inte att du FORTFARANDE går omkring och känner lycka på andras bekostnad?? Trots att AB berättat hur mycket SANN lycka kostar??

    Det gäller att vara politiskt korrekt och anpassa sig till de normer och åsiktsyttringar som vi alla måste förhålla oss till, inser du inte det?

    Hur skulle annars samhället se ut? Se nu till att bryta ihop tillsammans med oss andra och bli passande olycklig!!! ;-)

    SvaraRadera