Till Peter Högberg ..

.. som vill stöka i klassen och som gav mig .. som sysslar med att slåss med väderkvarnar .. en väderkvarn med rubriken, "hur vi låter unga vara kreativa genom skolan och in i vuxenvärlden".

Så .. var så god, Peter Högberg. Så här tycker jag om Kultur, Ungdomar och Kreativitet!

Det talas så mycket om musikskolor och kultur .. och visst ska unga människor få utveckla sina musikaliska eller konstnärliga talanger, det är väl självklart.

Men de som har unika talanger inom andra yrkesområden .. vad får de?

Om kultur är kunskap .. varför är inte en matematisk begåvning kultur?

Tekniska ”konstnärer”, människor som kan skapa framtidens nya uppfinningar .. analytiska och/eller empatiska begåvningar .. är de alla mindre värda uppmärksamhet än den enorma massa som väller ut ur våra ”kulturella/konstnärliga” utbildningar utan tillräckligt med talang och utan att ha en chans till arbete och framtid.

Ungdomar växer som individer när de utövar kultur .. det är sant, men det är inte bara kultur som får ungdomar att växa.

Alla behöver bekräftelse för att utvecklas inom sitt eget begåvningsområde. Så gott som alla har ett eget begåvningsområde!

Den bekräftelsen ges inom idrotten och föreningslivet, men borde också ges när det gäller unga som vill och kan utvecklas inom andra områden där de är begåvningar.

Många är motorintresserade och ser på tekniken med samma ögon och fingertoppskänsla som regissörer eller arkitekter, en del hanterar sina datorer med samma virtuositet som en konsertpianist, somliga är ekonomiska genier med samma analytiska förmåga som en författare och bättre driv än en höjdare inom näringslivet, och det utan utbildning alls … och många, många andra har unika talanger inom de hantverksområden som inte innefattas av begreppet kultur.

Det finns billackerare som är erkända konstnärer inom sitt område och anlitade över hela världen .. vilken uppskattning får de? Hur ser man till att säkra återväxten eller bredda området? För de är mer efterfrågade än större delen av dem som söker till en musikskola och förväntar sig ett kändisskap, någonsin kommer att bli?

Alla är de helt osynliga och ointressanta i förhållande till musikaliska, litterära eller konstnärliga begåvningar, eller hur?

Om unga människor såg ett värde i att bli sedda på något annat sätt än i tv .. så kanske de skulle vara lite mer kritiska till villkoren och deras föräldrar lite mer engagerade i barnens framtid.

Som det är nu, är det mer attraktivt och bekräftande med en artistkarriär än en utbildning som ger god försörjning hela livet och så länge som det är så kommer det att finnas en kö av människor som är villiga att sälja sig hur billigt som helst för att stå i strålkastarljuset. Titta bara på en del av de kommersiella kanalernas såpor och följderna för deltagarna. Där ödelägger unga människor hela sina liv utan nästan någon ersättning alls!

Men även inom politiken hyllas och framhålls kulturen och musiken som ett eftersträvansvärt vägval i livet .. trots att försörjningstillfällena är få och ofta dyrköpta?

Vanliga ”simpla” jobb som till exempel hos McDonalds .. framhålls som något som bör undvikas i största möjliga mån?

Varför hyllas inte de som verkligen försöker få arbetslivserfarenhet och möjlighet till avancemang, trots att de för sent såg hur högt priset blev för det de slarvade bort under skoltiden? Det är ju den gruppen som är mottaglig för vidareutbildning .. inte de som känner sig misslyckade om de inte får vara med i TV.

Det är den förstnämnda gruppen som har det driv som krävs för att lyckas i livet .. ska vi då se ner på dem när de tar sina första steg?

Varför talas det aldrig om den glädje och gemenskap som finns .. och kan växa .. i kreativitet och skapande bara för skapandets och kreativitetens egen skull?

Varför vill ingen skapa möjlighet och utrymme för den skaparlust och den kreativa eld som brinner som starkast bland de unga .. och hos många andra människor i landet .. en eld som kan flamma upp till verksamheter som kan ge arbeten till andra?

Är det inte vår skyldighet att se till att den lågan hålls brinnande genom att vi ser och bekräftar ALLA och inte bara de som faller in under rubriken ”Kultur” .. för deras och framför allt för vår egen och samhällets skull?

HUR vi ska göra det är en stor fråga, tycker jag. Större än att alla ska ha rätt till musik- eller idrottskolor.

Så vad tycker ni??