Kommer ni ihåg ..

.. svininfluensa-paniken 2009?

 Det var då rubrikerna om den fruktade sjukdomen piskade upp fullständig masshysteri och människor köade för att bli vaccinerade med ett vaccin som var så oprövat att regeringen tvingades friskriva läkemedelsföretaget från ansvar för eventuella biverkningar.

Trots det anklagades regeringen för att göra för lite och för sent för att spara pengar på svenska medborgares liv.

Det var köer, det ställdes krav och paniken spred sig eftersom den väntande vågen av svininfluensa sågs som en modernare form av pesten eller digerdöden.

Sådana som mig .. som inte vaccinerade sig .. var det nästan skottpengar på. Jag var en smittspridare, någon som innebar en risk för alla som ännu inte fått tillgång till det eftertraktade vaccinet .. vilka i och för sig var lika troliga smittspridare, men då oavsiktligt och utan skuld.

Några år senare, när det var det ställt bortom allt tvivel att många fick allvarliga biverkningar och många fick livslånga handikapp, då hände det som aldrig tidigare hänt och som förmodligen aldrig kommer att hända igen ..

.. Ylva Johansson gick ut offentligt och deklarerade att: Vi litade på regeringen!

Sug på den ett tag. För visst är det njutbart .. Ylva Johansson och Socialdemokraterna litade så till den milda grad på regeringen att de inte ens besvärade sig med att försöka hitta tillgänglig information om influensavaccinet, utan stödde helhjärtat hela vaccinationsprogrammet som gällde hela befolkningen.

Nu är det svininfluensatider igen och det vaccin som svenska folket köade för har redan mist sin verkan, men trots det hörs det inga varningssignaler från media, regering eller opposition.

Själv har jag nu .. helt kostnadsfritt .. sett till att skaffa mig ett fullgott vaccin mot svininfluensa de kommande tio åren genom att ligga för ankar i nästan en vecka.

Jag kan inte minnas att jag någonsin mått så dåligt, känt mig så IQ-befriad eller varit så utmattad som jag är nu. Bortsett från den gången jag hade dubbelsidig lunginflammation i sena tonåren. Men då var jag i alla fall lyckligt medvetslös nästan hela tiden så det kan knappast räknas.

De senaste dagarna har varit en märklig blandning av verkliga och inbillade upplevelser och nu måste jag försöka bena upp vad som är vad.

Har jag eller har jag inte sett en fullständigt absurd intervju med Gustav Fridolin i Aktuellt? Är Anders Sundström .. den typiske sossekarriäristen med total förvirring i fotspåren .. på gång igen? Har ett 15-tal elever på Konstfacks Dokumentärfilmsutbildning(?) lämnat in lika många identiska elevarbeten om asylsökande på temat "Jag vill berätta om .."? Har SVT placerat Gina Dirawi i en gigantisk äkta, skånsk spättekaka? Och i så fall .. som symbol för vad?

Något som däremot är ställt bortom alla tvivel är att jag någon gång under veckan skickat ett mail till ett politiskt parti, vars ledning vänligen skickade ett svarsmail. Nu återstår bara att komma underfund med vad det var jag egentligen ville ha svar på?

Frågan var minst sagt luddigt formulerad?