söndag 28 januari 2018

Att dansa på död mans grav.


Jag vill till att börja med tacka vänsterns tappra krigare för dagens insats i den kommande valrörelsen. 

Det är nog fler än jag som saknar reaktioner från Vänsterpartiet och deras allierade i Samarbetsregeringen, efter vänsteraktivisternas glädjereaktioner och nedsättande kommentarer i anslutning till nyheten om Ingvar Kamprads död.

Det finns gott om skärmdumpar HÄR och HÄR för den som missat alla osmakliga kommentarer, den självgoda människosynen och den brist på respekt som de, som annars talar så varmt om människans rätt till lika värde, sprider när det gäller någon som de anser ha ett sämre/mindre värde än sig själva.

Ett så osmakligt, respektlöst beteende gör att i alla fall jag tar ytterligare ett avståndstagande steg till höger i den kommande valrörelsen. 

Dessutom är jag helt överens med Fredrik Antonsson på bloggen I Otakt när det gäller Vänsterpartiets krav på glömska när det gäller det egna partiets blodiga historia och önskan ”om ett förlåtande rättssystem, där kriminella handlingar skall förlåtas och brottslingen skall få en ny chans. Det gäller tydligen inte Ingvar Kamprad. Han får ingen förlåtelse, inte en ny chans. Inte ens den dagen som Kamprad dog”.

Vi kanske kan dra en skammens ridå över den sortens hänsyn nu och dra upp ALLA undantag, ungdomssynder och partiförsyndelser i ljuset fram till valdagen?

Yttrandefriheten gör att det står var och en fritt att uttrycka glädje över någons död och även att visa förakt för den som inte längre kan höra det .. men det är bara små sorgliga bittra människor som känner ett behov av att sprida sådana reaktioner offentligt.

Vi andra ser Ingvar Kamprads anhöriga och vänners saknad och skäms på vänsterns vägnar, nu när de nu inte har vett om att göra det själva.




2 kommentarer:

  1. Hej.

    Låt deras agerande stå som en påminnelse om vad de faktiskt är och vad de faktiskt tycker.

    Att vara vänster är att hata som livsstil - det säger jag som sanningsvittne och avhoppare.

    De förtjänar ingen hänsyn, ingen respekt och definitivt inte att behandlas med något annat än samma hårdhet de förordar mot alla som de väljer som sin fiende.

    Allt annat är att bakbinda sig då varje begränsning man själv gör är ett vapen i deras händer - därav allt nys om 'god ton' och dylikt.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera
  2. De flesta människor förvärvar dessbättre alltefter de blir äldre en viss samhällelig och social bildning, d v s de vet bland annat hur de ska föra sig på ett anständigt sätt i olika sammanhang, även om de inte fått lära sig allt detta under uppväxten.
    Numera kan man inte förvänta sig att ens personer som i formell mening skaffat sig bildning - blivit anställda vid universitet eller högskolor, avancerat inom politiken eller blivit journalister, för att nämna några exempel, därmed också skaffat sig social bildning. De kan vara fullständiga grottmänniskor, något som tydligt har illustrerats i samband med Ingvar Kamprads död. Samma frivilliga avklädningsnummer förekom också när Ian Wachtmeister gick bort. Till råga på allt verkar dessa stripteasetwittrare vara fullständigt omedvetna om sin blamage.

    SvaraRadera