tisdag 15 maj 2018

Socialdemokraterna vann regeringsmakten 2014 – men förlorade partiet!


 "För sossarna är det här förmodligen den sista dansen" .. skrev jag den 4 juli 2014. Alltså INNAN valet?

Herregud, jag kanske är synsk?

”Sossarna som var så stora, så stolta och så oövervinnerliga?

Det är så sorgligt. Det är hela min tonårstid. Det är som att avskaffa gröt på julafton, nubbe på midsommar och Kalles Kaviar på hårt bröd. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva den här dagen.

Om de "förlorar" det här valet är de i bästa fall ett helt vanligt 20-30% parti nästa val, och om de "vinner" så kommer de aldrig mer i närheten av regeringsmakten när det står klart att de inte kan leverera ren sossepolitik utan måste tära på tillgångarna genom att mata .. framför allt .. Miljöpartiet, med miljarder. Vänsterpartiet är nog nöjda med mindre, men om det värsta kommer till det värsta och F! kravlar sig in i riksdagen, vill nog Gudrun också vara med och leka med skattepengarna.

Blir det överhuvudtaget en regering så blir den lika populär som EU.

Då tror jag att sossarna har dansat sin sista dans och att en politisk epok har gått ur tiden. Vilket var Miljöpartiets och Maria Wetterstrands mål, tydligt uttalat i en intervju inför förra valet.

Så det är väl bara att gratulera Sveriges dyraste och mest mediahypade parti”.

Måndagen den 25 maj 2015, för nästan exakt tre år sedan tog jag upp ovanstående citat igen:

Det är kanske inte så ofta jag får anledning att utbrista .. Vad var det jag sa!! .. och i det här fallet så är det inte så värst roligt heller. Men visst blev det så, sossarna "vann" och förlorade partiet.

För ett år sedan så sa vi att det kanske behövdes ett regeringsskifte för att krossa den svenska välfärdsmyten om rättigheter utan varken skyldigheter eller eget ansvar, från vaggan till graven. Men att den skulle krossas så dramatiskt hade vi ingen aning om.

Det verkar som om Miljöpartiet fungerar som en omvänd hartass på dem som de samarbetar med för tillfället.

Först var det Mona Sahlin som skulle bli Sveriges första kvinnliga statsminister med hjälp av Miljöpartiet .. och det vet vi ju hur bra det gick.

Sedan föll Fredrik Reinfeldt för Miljöpartisternas löften om att en överenskommelse gällande migrations- och asylpolitik skulle förinta SD genom att de lämnades utan inflytande i den frågan .. och det vet vi ju har bra det gick.

I dag är Miljöpartiet plötsligt det parti som Sverigedemokraterna oftast röstar lika som i riksdagen(?), vilket kanske är förklaringen till att sossarna dalar i opinionsmätningarna men inte Miljöpartiet?

Och nu är det Stefan Löfven som klamrar sig fast vid statsministerposten med hjälp av Miljöpartiet .. och vi anar hur det kommer att sluta, eller hur?

Men handen som manövrerar marionetten Löfven vem tillhör den? Miljöpartiet, Vänstern eller svensk medie- och kulturelit, det vete sjutton.

Vad vi däremot vet är vad Miljöpartiets påverkan på maktlystna  statsministerkandidater har resulterat i. Som Johan Westerlund skriver under rubriken Bondförnuft där han redovisar för vad det kostar att gå in oförberedd i ett regeringssamarbete med Miljöpartiet ..  ”Jag .. [Vi] ..kan bara konstatera att även om vi får hejd på de volymer som anländer idag så kommer integrationsarbetet som ligger framför oss kunna sysselsätta oss för 20-30 år framåt innan vi på något sätt kan andas normalt igen”.

Grattis alla ni som nu tar era första steg ut i vuxenlivet. Ungefär samtidigt som era barn är lika gamla som ni är nu kommer, kanske, den utlovade vinsten att betalas ut.

”För att krossa den svenska välfärdsmyten är det kanske nödvändigt att vi byter regering oavsett vad det kommer att kosta” .. skrev jag den 31 januari förra året, men då hade jag ingen aning vilket högt pris vi kommer att få betala för Miljöpartiets orealistiska visioner, som inte bara bakbundit två statsministrar utan också gett Sverigedemokraterna fler väljare än de någonsin kunnat drömma om.

I dag är det den 15 maj. Om fyra månader är valet över och vi sitter förmodligen storögda och iakttar hur de stora elefanterna dansa runt den som funnits mitt i rummet hela tiden.


Det ska bli intressant att få se vem som tar vem och om det är några som är sugna på att dansa en avslutande dödsdans med de sönderfallande Socialdemokraterna?

Om det skulle inträffa är jag nästan till visshet övertygad om att vi får ett nyval innan 2020 och då kanske jag får plocka fram det här inlägget igen som bevis på att jag troligen ÄR synsk!


3 kommentarer:

  1. Bra skrivet på samma tema som denna debattartikel, av en person som jag trodde var sosse:
    https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Kv7rBX/godhetsapostlarna-har-ingen-plats-i-s

    SvaraRadera
  2. Hej.

    Eller så är det så att ålder och livserfarenhet gör att du kan göra betydligt bättre analyser än tjugo-nånting med rätt värdegrund och chica 'assessoarer'?

    Det kanske helt enkelt är du som är klipsk?

    Har sagt det förr och står för det: om gammelmedia släppt fram skribenter som du så hade de haft betydligt fler läsare.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag var politiker skulle jag söka igenom nätet och ragga upp en referensgrupp av "Vanligt Folk" som kunde ge sin syn på de politiska snilleblixtarna INNAN de nådde offentlighetens ljus.

      Men folkföraktet ligger i vägen förstås? :-C

      Radera