måndag 7 oktober 2019

Ylva Johansson sätter ord på socialdemokraternas politik.


Vad är egentligen målet med Socialdemokraternas politik? Det har jag funderat mycket på under de senaste 5 åren.

Vad vill Socialdemokraterna? Vad är meningen? Och om det finns någon, hur ska de göra för att nå den?

Vad finns det som inte är förhandlingsbart eller till salu när det gäller Makten och den heliga Statsministerposten? Inte mycket, har vi fått veta efter både DÖ- och JÖK-överenskommelser.

Inte ens det som sossarna genom tiderna har påstått sig värna om .. Samhällskontraktet som vi betalar för att kunna skydda och värna de sjuka, äldsta, svagaste och mest utsatta .. har varit befriat från kohandel när valresultaten dalat och makten nästan har varit utom räckhåll.

Är det bara Makten för maktens egen skull som driver partiet? Eller finns det något annat mål som jag inte ser?

I går fick jag svaret från Ylva Johansson. Hon upprepade det gång på gång under stigande förtjusning - ”Tvingande Solidaritet” – det är målet, meningen och medlet för Socialdemokraterna.

Halleluja .. där och då tändes det verkligen ett ljus.

Som vanligt känns det självklart när du vet svaret. Tvingande Solidaritet är ju precis det som dödat samhällsdebatten och format det svenska samhället under de senaste årens sossestyre. Tvingande solidaritet är ju också kittet som håller samman Centern och Miljöpartiet, och även Vänstern, med Socialdemokraterna.

Ja till och med Svenska Kyrkan har ju anammat Socialdemokraternas mantra Tvingande Solidaritet i sitt förhållande till andra religioner, även om solidariteten med vissa känns mer frivilliga och olämpliga för offentliga samtal.

Men nu vet vi i alla fall vad vi får om vi röstar på Socialdemokraterna eller något av deras lydpartier – Tvingande Solidaritet, med dem eller det som för ögonblicket känns gynnsammast för ett socialdemokratiskt maktinnehav.

Tack Ylva Johansson!

4 kommentarer:

  1. Ylva Johansson kom in i riksdagen för kommunisterna innan muren föll och har aldrig lämnat sin kommunistiska ideologi. Under tiden har hon i sann kommunistisk anda sett till att berika sig själv, vilket också är huvudsyftet med att bli EU-kommisionär.

    SvaraRadera
  2. Samtidens S har fått mig att överväga att sluta rösta. Om det var tänkt man skulle rösta i en papperskorg, skulle man då göra det? Om enda effekten av att rösta blev att en gube kom ut ur en klädgarderob & sa "-goddag, goddag", skulle man då rösta?

    SvaraRadera
  3. Tvingande solidaritet? Det blir historiskt liksom Berlinmuren eller andra kommunistiska uppfinningar.
    Hoppas inte.

    SvaraRadera
  4. Ylva får 250 i månaden.
    Det är ju inte mycket mer än en halvtaskig hockeyspelare i Växjö får!

    SvaraRadera