Är döden ett alternativ när samhället sviker?

Försäkringskassan jagar psykiskt funktionshindrade/utvecklingsstörda med samma grymhet och brutalitet som man jagar järv i Arjeplog. 


38-årige Tobias utanför Kungälv är en av dem och han är inte ett undantag. Varje vecka kontaktar panikslagna föräldrar och anhöriga ideella intresseorganisationer för att få hjälp och stöd i en omänsklig situation.

I och med domen i Regeringsrätten .. RÅ 2009 ref 57 .. har Försäkringskassan koncentrerat sig på att rensa ut utvecklingsstörda som tidigare beviljats personlig assistans på grund av sitt handikapp.

Domen RÅ 2009 ref 57 är möjlig att tolka som att den som kan äta själv inte är att anse som tillräckligt handikappad för att få hjälp av människor med "ingående kunskap om dem och deras handikapp".

Försäkringskassans lösning och lycka är att se det som .. kan du äta själv så är du inte handikappad!

Oavsett om det är det enda du kan här i livet.

Kan du äta själv .. då är du att anse som hjälpbehövande inom kommunen och får nöja dig med samma "utmärkta" hemtjänst som senildementa äldre som tillbringar sina sista år inlåsta i sina lägenheter i väntan på någon som stressat duschar av dem och slänger en plastlåda med microvarm mat på bordet .. och försvinner.

Men här handlar det om ett helt liv .. för någon som är att jämföra med ett barn! En människa som döms till att passivt vänta på nästa "insats".

Ett barn i en vuxen kropp .. ensamt och utlämnat. Helt utan möjlighet att göra sig hörd, utan förmåga att nå ut på sociala medier .. kanske helt utan tal. Helt ensam och övergiven av alla ... om samhället sviker när föräldrar dör.

Autister är det nästan skottpengar på. Någon som har en medfödd och livslång utvecklingsstörning och dessutom har autistism är att betrakta som nästan frisk .. enligt Försäkringskassan. De flesta kan äta själva .. om de sedan gör det i sin ensamhet, det är en helt annan fråga.

Lite svält, ångest och självskadebeteende får man tydligen räkna med?

En utredning som tar ifrån en människa allt liv tar i bästa fall 2,5 timme, men i många fall träffar utredaren inte ens den hjälpbehövande. Det står ju redan i tidigare journalanteckningar att vederbörande kan "föra en gaffel till munnen" och då kommer avslaget som ett brev på posten .. oavsett hur många läkarintyg det finns som påvisar att den sökande inte klarar sig utan kvalificerade hjälpinsatser.

Försäkringskassans utredare .. som saknar medicinsk kompetens .. har alltid tolkningsföreträde. Jag har till och med sett ett fall där utredaren gått emot sin egen försäkringsmedicinske rådgivares rekommendation till beviljande och gett ett avslag byggt på samma försäkringsmedicinske rådgivares utlåtande .. genom att utesluta rekommendationen!

De senaste åren talar sitt tydliga språk .. 2009 förlorade 146 personer rätten till personlig assistans vid omprövning, 2010 269 personer och 2011 kastades 293 personer ut från Försäkringskassans system.

De kunde äta själva de flesta av dem. Men inte mycket mer ..

Många har levt i egna boenden i 17-18 år, med hjälp av människor som känner dem väl och är väl insatta i deras handikapp och behov. Många har föräldrar som är i 80-års åldern och som känt trygghet när de ordnat allt runt det barn som de måste lämna när de dör.

Nu är alternativet att acceptera en oacceptabel situation för den handikappade eller börja om som småbarnsförälder timmarna innan döden?

Jag möter de här föräldrarna i min vardag och jag undrar .. när kommer det första utökade självmordet?

Det är inte bara en person som berättat om sina tankar om en trevlig kväll, en god middag och en nattningsprocedur efter en mix av muskelavslappnande, lugnande och ångestdämpande tabletter. Det är inte bara en förälder som berättar om en oro som föder en längtan att ta med sig sitt barn ända in i döden hellre än att lämna det kvar ensamt och utlämnat.

Medlen finns .. för är det något som samhället accepterar och är generöst med så är det nerdrogande mediciner till kostnadskrävande människor.

Föräldrar som vill utsätta sig för dödsstraff för brottet att ha fått ett handikappat barn? Handikappade som bestraffas med döden på grund av sitt handikapp och sina behov av ett anständigt liv?

Hur nära i tiden ligger det?

Och med tanke på att detta pågått i flera år nu utan att det genererat mer än spridda notiser på undanskymd plats .. så lär det fortsätta tills Försäkringskassan lyckats bli den första svenska myndigheten som helt befriat sig från sitt uppdrag och ostört kan ägna sig åt regeltolkningar av lagförslag som därmed inte längre har någon betydelse.

Vi upprörs över nya datalagringsdirektiv och att ordet "neger" används som övningsuppgift i skolan ..  men vi lyfter inte ett ögonbryn när de svagaste i samhället berövas innehållet i en rättighetslag?

Våra politiker strävar efter att attrahera medelklassen med villa, volvo och vovve .. samt välavlönade jobb och bra pensioner?

Men de fattar inte att den intressanta medelklassväljaren har åldrande anhöriga som far illa hemma eller på usla äldreboenden i kommunens regi, arbetslösa ungdomar i familjen som inte klarar sig själva, sjuka anhöriga som ska söka märkliga arbeten utifrån märkliga bedömningar när de befinner sig i en utsatt situation och handikappade vuxna barn som de inte kan ge en trygg tillvaro efter sin död.

I politikernas favoritmålgrupp finns människor som funderar på att välja döden tillsammans med sina barn, på grund av att samhället förnekar dem rätten till sitt eget handikapp ..

.. bara för att de kan äta själva?   

"H*n kanske skulle ha det bättre utan fingrar" .. sa en frustrerad, förtvivlad mamma. "Om jag bara visste med absolut säkerhet, så skulle jag hugga av dem själv bara för att att h*n skulle slippa vara alldeles ensam och rädd i 20-30 år".

Expr.,AB, AB, AB, SvD, SvD,SvD, DN, DN, DN, Independent Living,

Bloggat: Björn Thoren, Martin Moberg, Helena Ericson,

(Och om nu ingen bryr sig om de handikappade .. varför inte tänka på dem som blir arbetslösa?`Det kanske är mer upprörande? Hundratals personliga assistenter som får ställa sig till arbetsmarknadens förfogande för att söka ett arbete där de har specialkompetens men inte längre behövs.)