Lögn, slarv eller bara dumhet?

Vid ett antal tillfällen har jag skrivit om den lilla ideella förening inom vårdsektorn som jag är betalande medlem i.

Det är en märklig historia, men den ger mig också en viss insyn i vad som är fel med den ekonomiska kontrollen och översynen när det gäller vården och omsorgen, oavsett om den är privat eller kommunal.

Okunnigheten är stor .. eller så handlar det bara om det gamla vanliga, längtan efter Makt och Pengar. Det som det verkar handla minst om är de svagaste i samhället som den här föreningen påtagit sig ansvaret för.

Varje år redovisas budgeten. En budget är en prognos för framtida Resultat (intäkter och kostnader), Likviditet (inbetalningar och utbetalningar) och Balansräkning (tillgångar, kapital och skulder).

Den av styrelsemedlemmarna som skulle redovisa årets budget beskrev sin situation som "att gå omkring med en hatt som slutar vid vristerna". Ett originellt sätt att berätta att mörkret är totalt och att han inte fattar ett biddevitt av vad han har framför ögonen.

Ett stort jubel utbröt dock när församlingen fick veta att Föreningen fått ökade intäkter med 2,5 miljoner kronor. Det behövdes eftersom förra årets resultat var 3 miljoner back.

Något som helt sopades under mattan var att Föreningen också fått ökade personalkostnader med samma belopp .. 2,5 miljoner kronor! Dessutom så hade vissa styrelsemedlemmar anställt sig själva i Föreningen på konsultbasis och på detta sätt minskat tidigare lönekostnader. Några hade dessutom varit tillräckligt kreativa för att ersätta sina styrelsearvoden med reseersättningar så att de ärligt kunde säga att de INTE ALLS tog ut arvoden för sina betungande tjänster .. och fick därmed stående ovationer av tacksamma medlemmar.

Ja se goddag då!! Reseersättningar till sommarstugan 30 mil bort är inte direkt gratis den heller!

Administrationen sväller i den lilla Föreningen, men döljs smart i budgeten genom att finfördelas på olika avdelningar och kostnadsställen. Snart kan varje anställd ha sin egen administratör och var och en kan räkna ut vad det innebär för dem som kräver vård och insatser. Pengarna räcker inte till för att uppfylla de åtaganden som Föreningen har påtagit sig.

Uppdragsgivaren, kommunen, har ingen aning. Vill inte ha en aning. Vet inte vad de skulle göra om de händelsevis fick en aning.

Personalen .. dvs de som faktiskt arbetar .. anmäler till Arbetsmiljöverket som anmärker, nöjer sig med omskrivna regelverk på pappret, och lägger ner ärendet.

En budget som inte håller ihop är en ren katastrof.

En budget som bygger på falska siffror och förutsättningar är raka vägen ner i en ekonomisk härdsmälta.

Den här föreningen är som ett skolexempel på hur man INTE sköter en ekonomi och jag betalar min medlemsavgift som en slags teaterbiljett. Det är en rysare att få sitta på första parkett och följa hur några fullständigt maktberusade personer ödelägger en lönande verksamhet .. bara för att de kan .. och har en skrupelfri revisor/ekonom som kan fibbla med siffrorna på ett "trovärdigt" sätt!

När jag nu läser om hur oppositionen vill dela upp regeringens budget i olika beslutsprocesser när det gäller intäkter och utgifter så isar det till i magen .. likheten med min lilla förening blir plötsligt ganska påtaglig?

Kan det vara så att vår opposition .. nu när världen håller andan inför en eventuellt kommande finanskris .. ser på budgetarbetet på samma sätt som styrelsen i den lilla föreningen??

Att det är som "att gå omkring med en hatt som slutar vid vristerna"?

SvD, SvD, DN, DN, Expr., AB, AB,

Det är synd ..

.. att vi inte hade tillgång till Internet inför EU-valet 1994. Då hade vi i alla fall haft fullt klart för oss vad de olika alternativen innebar .. och inte trott på alla halvkvädna visor och luddiga undanflykter som vi serverades i media och tv-debatter.

Jag röstade NEJ, nej, nej, nej!!

Jag ville INTE gå med i EU eftersom jag misstänkte att det skulle bli en samlingsplats för den typ av politiker som jag redan då djupt misstrodde. En europeiskt klubb för inbördes beundran där det simpla folket skulle få så lite insyn som möjligt.

Och eftersom jag var så intensivt MOT och så stadigt förankrad på nej-sidan, så försökte jag övertala alla och envar i min närmiljö, med ganska klent resultat.

Men tack vare det så vet jag att många, många trodde att räntorna på deras villalån skulle stiga skyhigh om vi inte gick med .. det hade "de" sagt på tv! Väldigt många var också bergfast övertygade om att vi skulle få en andra chans att rösta om man ångrade sig och det gick inte att förklara att det bara var ett val av eu-delegater som väntade .. eftersom informationen var så flytande och informationsskrifterna så tunglästa och svårforcerade.

Och så gick räntorna upp i alla fall .. och de som enbart röstat JA av den orsaken sneglade avundsjukt på Norge där de gick ner .. TROTS att de röstade nej.

"Hade jag vetat det, hade jag aldrig i livet röstat ja" .. suckade en väninna.

Men inte fick vi någon ny chans att ångerrösta för det, och det var väl inte väntat heller, för den som besvärat sig med att läsa på aldrig så lite.

JA-sidan vann med 52,3% mot NEJ-sidans 46,8 % och jag är 100 % övertygad om att det hade blivit ett helt annat resultat om vi hade haft dagens informationsflöde .. då.

EU-medlemskapet blev exakt det jag misstänkte och inte ville ha och jag är djupt tacksam över att vi aldrig nådde fram till ett val om Euro-medlemskap. För trots Internet och informationsutbytet där vet man aldrig vilken skrämselpropaganda som politikerna och media kunde åstadkommit.

Höjda räntor på huslånen till exempel??

Eller försämrade pensioner och välfärdssystem??

Eller något annat som de länder som verkligen gick med nu får tampas med, medan vi andra får göra vårt bästa för att hålla deras läckande ekonomier flytande.

Jag ångrar alltså inte att jag röstade NEJ, men jag skulle väldigt gärna vilja göra det igen.

SvD, DN, Expr.,

Jag oroar mig!

Det är sommar och naturen är som allra härligast och för en gångs skull har jag tid att ägna mig åt det jag brinner som allra mest för .. och vad gör jag då?

Oroar mig så jag går omkring med en hård klump i magen över något som jag inte kan påverka det allra lilla minsta biddevitt! Hur korkat som helst, eller hur?

Det var en finanskris 2008, minns ni den? Ingen som helst aning hade vi förrän den var ett faktum och en otroligt tur hade vi här i landet att vi inte drabbades i någon större utsträckning. I varje fall så märkte inte många av oss sk "vanliga människor" särskilt mycket av den.

Nu kommer oroväckande signaler från hela världen. EU-bygget, som jag var så mycket emot när det begav sig, krackelerar som den lerkoloss jag misstänkte att det skulle växa upp till redan då. Euron känns mindre tillförlitlig än någonsin och hur kommer hela det ekonomiska samarbetet att se ut .. och sluta, när Grekland, Italien, Spanien, Irland och land efter land får större och större stödbehov.

Hur blir det med USA .. världsekonomin som alla förhåller sig till? Hur blir det med vår export, vad händer med arbetslösheten när ingen kan köpa det vi tillverkar? Banker, penningvärde, pensioner och välfärdssystem .. vad händer när inflödet av kapital minskar och utgifterna ökar.

Jag är ingen ekonom, men jag är inte dummare än att jag kan se att riskerna för en ny finanskris ökar dag för dag. Kommer vi att klara oss lika lindrigt då? Och alla som ropar så ihärdigt efter MER .. inser de hur stora riskerna är att de får nöja sig med mindre?

Jag är övertygad om att vår regering följer och försöker anpassa sig till vad som händer i världsekonomin, även om de inte sitter inne med alla svar eller har full handlingsfrihet .. och jag är precis lika övertygad om att oppositionen gör sitt bästa för att förtränga vad som händer utanför landets gränser, i sin jakt på den yttersta makten .. kosta vad det kosta vill.

Det skrämmer mig faktiskt. Ett politiskt ställningskrig och en överbudspolitik, enbart för att inkassera politiska poäng i höst är inget som gynnar medborgarna, men något som vi kanske kommer att få betala dyrt för inom ett par år?

Därför har jag lite ont i magen och funderar över hur jag bäst ska kunna skydda mig och min familj när/om det värsta kommer till det värsta. Det hänger som ett litet orosmoln över sommaren, trots att Rackarkotten står i dörröppningen och vill leka med sin nya gröna boll och hallonen mognar i vårt ostrukturerade hallonbuskage.

SvD, SvD, DN, DN, Expr., AB, AB

Carin Jämtin är en rolig politiker, ..

.. och pålitlig. Det är precis lagom långt mellan hennes uttalanden och idéer för att underhållningsvärdet ska ligga på topp.

Könsneutrala toaletter .. Butler i tunnelbanan .. muslimska helgdagar och nu .. Moderaternas brutala negativa kampanjer .. bara det är idéer som piggat upp min vardag och som bara överträffas av Yvonne Ruwaidas nattliga varutransporter på tunnelbanan för att skona den känsliga innerstadsmiljön.

Jag blir road när jag läser Carin Jämtins reaktioner på den hemsida som Moderaterna har tagit fram .. "Juholts Sedelpress" .. för att åskådliggöra Håkan Juholts generositet med skattemedel. Här ska vi få se hur mycket alla löften, som i sann socialdemokratisk anda rinner i en aldrig sinande ström över Håkan Juholts läppar, kostar .. ett verkligt negativt kampanjande.

Men hur var det nu med LO:s bidrag till sossarnas valkampanjande förra hösten?

Överallt klistrades det upp uppochnervända bilder på de borgerliga partiledarna .. med photoshopade, iskalla ögon och med negativa texter .. DUNDERDUMT, MEGAFEL, DUMSNÅLT, HELSJUKT, KNASLÅGT.

Sedan skulle dessa bilder bytas ut till rättvända, snällögda LO-medlemmar som hade snälla texter som till exempel MEGABRA och så vidare .. jag minns inte hur de andra orden var eftersom jag aldrig lade märke till bytet av affischer.

Nu påstår Carin Jämtin att det är "Reinfeldts medarbetare som tagit negativa kampanjer till Sverige."

Hon är rolig hon, Carin Jämtin!

AB,

Förväntningarna är stora ..

.. på semestern, läser jag i DN. Det ska resas, roas, byggas, umgås, grillas, solas, badas, krökas, roas lite till och så ska man må bra, bry sig om sig själv, vårda förhållandet, ha sommarsex i naturen och tillbringa mycket tid med barnen och hinna avverka minst tre nöjesparker tillsammans med dem.

Jag fattar inte hur de hinner??

Resultatet av alla dessa aktiviteter och uppfyllandet av alla dessa drömmar blir inte sällan gräl och bråk, läser jag i samma tidning.

Jag fattar inte hur de orkar?

Själv skulle jag ligga som en blöt fläck redan efter första veckan om jag hade så mycket förväntningar att leva upp till. Det skulle nog inte finnas energi kvar till ett vettigt gräl eller bråk, är jag rädd.

När det gäller semester förväntar jag mig ingenting .. själva målet ÄR att göra ingenting!! Att lägga ner, lägga av och göra något annat som helst inte är särskilt krävande eller nödvändigt. Det är svårare än man tror, faktiskt. Bara att få tid till att läsa en bok ute på verandan är ett helt företag, men lyckligtvis så har vi två ytterdörrar, så det går fixa till en något så när acceptabel lösning.

Jag dukar ut kaffet och boken, låser upp dörren på baksidan och låter den vara öppen, glider ut på verandan och låser bakom mig och försjunker i stillhet. För det mesta missar alla att jag sitter där och tror att jag hänger tvätt eller något annat arbetsamt på baksidan och förhoppningsvis så tömmer de diskmaskinen när de ändå går förbi.

Då slipper de hålla på med det när jag bänkar mig framför tv:n eller somnar i soffan.

Att få tid att sy, måla eller plottra ihop något roligt är betydligt pyssligare, det HÖRS ju så bra? Men om jag stänger dörren till syrummet bakom mig så varken syns eller hörs jag .. men kvävs nästan om jag inte ställer fönstret på vid gavel, vilket gör att det finns en viss risk att jag hörs ändå om någon letar efter mig.

Vem behöver åka bort, när det är tillräckligt spännande att vara hemma och försöka vara passiv?

Långa turer i skogen för att leta svamp, plocka bär eller bara fjanta omkring helt planlöst är bra gruppaktiviteter som har det goda med sig att alla inblandade faller ihop i stillsamma högar vid återkomsten .. helt underbart!!

Att göra ingenting är också spännande! Det är intressant att se vem som står ut längst med odiskad disk, otvättad tvätt och odammsuget golv .. vem som längst klarar ovissheten om det blir någon middag och i så fall vad .. men den som utnyttjar semestern bäst vinner, eller hur?

Och bör belönas med hembakat smaskens till kvällsfikat!!

Att göra INGENTING är en underskattad och härlig sysselsättning som kräver sin man eller kvinna, till skillnad från köpta sysselsättningar som man tydligen bara blir arg av.

DN, DN, DN,

Att hitta sig själv.

Ibland möter jag människor som är precis likadana som jag. Det kan hända var som helst, vid en gårdsförsäljning av textilt hantverk, i ett arbetsmöte, en affär, hos frissan eller på någon annan oväntad plats i livet.

Det är en omtumlande upplevelse .. två människor möts och vet PRECIS vad den andra menar och vill, det går nästan att jämföra med när Rackarkotten möter en annan hund som vill leka på PRECIS samma sätt.

Lyckan är total. Samtalet vill aldrig ta slut, inspirationsutbytet flödar och man vill bara ha kvar närheten till den nyfunna "lekkamraten" .. men så kan man ju inte bära sig åt, eller hur.

Jag blir lite frustrerad av att ha "besläktade själar" lite varstans i närområdet och nu har jag bestämt mig för att göra något åt det.

Till att börja med har jag under det senaste året släpat med en likasinnad till en annan likasinnad människa, knytit ihop dem i samma gemensamma aha-upplevelse, tagit med någon annan till den första, berättat om den tredje för den andra, några har kommit till mig, några har sökt upp varandra och jag har fått träffa några av deras inspirationmänniskor och till slut så har vi alla insett att .. Vi Måste Göra Något!!

I höst ska vi göra det .. hoppas jag. Vi ska träffas helt förutsättningslöst och bara prata av oss, tanka inspiration och nya tankesätt, dela med oss av roliga idéer och nya upptäckter, någon gång bara, kanske fyra gånger om året .. och vi längtar och brinner för att det ska bli av.

Det är väl det som kallas att bygga nätverk?

Även om ingen av oss har några planer på konstnärligt erkännande, ekonomisk vinst eller något annat högt uppsatt mål. Ett nätverk bara för igenkännandets glädje, lyckan i att få leka med likasinnade och en liten andningsoas i den vanliga vardagen. Att träffas och vara FÖR någonting, är inte det något att längta efter?

Det räcker väl?

Jag tror att det skulle fungera inom andra områden också. I går gick det en Ångestparad genom Stockholm som arrangerats för att uppmärksamma dem som lider av psykisk ohälsa och för att förändra debatten.

Jag misstänker att alla som gick i den paraden kände precis som oss. En enorm glädje och hemhörighet tillsammans med andra som vet PRECIS vad man talar om och känner inom sig.

I Expressen kan man få veta om den oro man känner är bra eller dålig och dessutom erbjuds läsaren 5 genvägar som kan göra livet lättare om det nu är så illa att h*n upptäcker att h*n verkligen mår dåligt.

Jag undrar jag hur bra man mår av att sitta och självhjälpa sig själv med stöd av en artikel i Expressen?

Men en sak vet jag .. det finns ingenting som jag mår så bra av som att möta någon som vet och känner samma saker som jag. Även om det betyder att vi blir två som traskar omkring i samma bottenlösa depressionsträsk .. så känns det i alla fall mindre ensamt.

Och är vi två, eller flera, så går det att få ut ett visst galghumoristiskt värde ur den mest tröstlösa situation och bara det gör att .. åtminstone jag .. känner mig lite starkare.

AB, Expr.

Tid!

Tänk så mycket tid jag har slösat bort i köer .. hos tandläkaren, frissan, vårdcentralen, i bilen, kassaköer eller bara i väntan på att någon ska passa den tid som vi kommit överens om.

Tänk om jag hade kunnat placera all denna passiva spilltid på ett konto för Plus-Tid!

Då hade jag kunnat använda en hel del av det nu ... när livet mest verkar bestå av Minus-Tid.

För just nu går klockan fortare än någonsin, morgonen börjar med högtflygande planer som reduceras till saker som ska göras sedan .. när jag hinner.

Jag vill vara UTE hela tiden, jag vill SE allt det som bara finns tillgängligt på sommaren .. samtidigt som jag vill vara inne och göra allt det där roliga som jag blir inspirerad till bara för att solen skiner och humöret är på topp.

Men för att åstadkomma det behöver jag göra ett uttag från mitt konto med Plus-Tid!!