måndag 19 september 2016

Lögner ...


.. och bedrägerier som riktar sig mot försvarslösa och sköra människor är det mest föraktliga jag vet. Det borde finnas en särskild plats i helvetet för dem som uppsåtligt berövar eller skadar dem som är hjälplösa och saknar förmåga att försvara det lilla de har för att kunna leva ett anständigt liv.

Ofta handlar det om ensamma garantipensionärer, dementa, sjukpensionärer, psykiskt sjuka, hemlösa missbrukare och funktionshindrade .. grupper som med ett penndrag kan få hela sina liv ödelagda.

Därför reagerar jag så starkt att det nästan gör ont, när en socialdemokratisk regering går till val på underförstådda löften om en bibehållen .. eller rent av bättre .. välfärd för dem som de först nästan skrämt till panik med budskapet att .. Sverige håller på att gå sönder.

Det är en av alla lögner som har spridits med hjälp av media.

En annan var de vägda blöjorna. En nyhet som var för bra för att låta bli att publicera, skrev Lena Mellin, samtidigt som hon gjorde avbön för att den var falsk. Men vad hjälper det att vägningen av blöjorna var ett livsviktigt inslag i vården av sängliggande äldre och att avsikten var att förhindra farlig uttorkning. Rubrikerna om vanvård på grund av vinstgivande besparingar på de äldres bekostnad satte sig hos allmänheten och dementin nådde enbart några få.

Ytterligare en lögn är den om assistansfusket. Det finns en utredning gjord av Ekobrottsmyndigheten som slår fast att det fusk som förekommer inom assistansersättningen bara är någon promille och betydligt mindre förekommande än det mer utbredda fusket med vård av barn, VAB. Men ingen har skrivit om den så den är förmodligen hemligstämplad?

Men media köper lögnen rent av och skapar "en historia som vuxit och spritt sig utom all kontroll".

I dag .. i elfte timmen .. uppmärksammar Aftonbladets Eva Franchell de falska uppgifterna och följderna av medierapporteringen i en oväntat kritisk och skarpsynt ledare och Anders Lindberg från samma tidning verkar också ha kommit till insikt om att han låtit sig föras bakom ljuset.


Eva Franchell skriver om hur Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler, ansvariga ministern Åsa Regnér och statsminister Stefan Löfven har skapat en "Råttan i pizzan"-myt genom att om och om igen hävda att det finns ett utbrett fusk och missbruk av assistansersättningen.

Och trots att det saknas konkreta bevis, fortsätter Försäkringskassan att påstå att det finns en omfattande kriminalitet. Ingenting är bevisat och ingenting går att bevisa, denna skymningszon är som ett drivhus för funkofobi och funkoförakt .. säger Vilhelm Ekensteen när han intervjuas av Kenneth Westberg i Assistanskoll.

Regeringen har varit delaktig i att skapa bilden av hur personlig assistans domineras av fusk och vinsthungriga assistansanordnare. Utifrån detta görs nu generella nedskärningar ..  säger Niklas Altermark,statsvetare vid Lunds universitet. Besparingar underbyggs även genom att assistansberättigade framställs som ”överutnyttjare” av systemet.

Det handlar om att skapa en lögn .. när nu äntligen någon törs tala i klartext.

Det finns andra dagsaktuella lögner också .. den om de ofantliga vinsterna i privata vård- och omsorgsalternativ, till exempel. Se där, ett annat besparingsområde där de utsatta inte kan göra sig hörda.

Lögnerna i samband med mer eller mindre fantasifulla lösningar på "utmaningarna" som följt med flyktingströmmarna förra året är sannolikt fler än sanningarna i samma ämne. Allt annat skulle ju kunna "gynna Sverigedemokraterna" vilket är farligare än att montera ner de mest utsattas möjligheter till delaktighet i samhället.

Så ha det i minnet nu när höstbudgeten med sitt miljardregn visas upp för svenska folket i morgon. Besparingar som används för att få regeringen att framstå som handlingskraftig genom beslut som inte har någon som helst effekt på "utmaningen" som beslutet är tänkt att lösa .. har gjorts på dem som inte kan försvara sig.

Men som advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg uttryckte det .. Jag kan reagera över att politiker, från alla partier, säger att vi måste värna vår välfärd. Det är klart att vi måste göra. Jag inser också att alla de gamla människor som jobbat hårt ett helt liv nu ska ställas emot alla de flyktingar som kommer som också tar sjukvård och skolor i anspråk. Men det är nog på det viset att humanismen kräver faktiskt att man får göra avkall på sin välfärd.

Det är nog så regeringen tänker. Humanismen kräver att de som är totalt beroende av samhällets stöd får göra avkall på sin välfärd.

Men hur?

Ska vi bygga statliga barnhem där föräldrar som inte både kan arbeta och vårda sina barn kan lämna och glömma dem? Ska funktionshindrade återigen kallas "idioter" och spärras in på "Vanföreanstalter"? Ska vi bygga äldreboenden av samma modell som Astrid Lindgren skildrade i sina böcker om Emil? Kostnadseffektiva institutioner där "de tärande" i samhället förvaras till en minimal kostnad och ansträngning .. avskilda och osynliga för omvärlden .. i väntan på döden?

Är det DET som är den Nya Svenska Modellen?

En regering kan visa handlingskraft utan att utnyttja de allra svagaste. Det går att spara pengar utan att ta från dem som inte kan försvara sig. Assistansfusket är som råttan i pizzan, en historia som vuxit och spritt sig utom all kontroll .. skriver Eva Franchell och avslutar med meningen .. Det är en politik som faktiskt inte går att försvara.

För första gången på flera år är jag fullständigt överens med en politisk krönikör på Aftonbladet?


11 kommentarer:

  1. Humanism enligt ordboken är att sätta det mänskliga i centrum.
    Det betyder att sätta en som är en människa i centrum.
    Enligt Anne Ramberg är alltså inte Agda, 95 år som investerat i vårt samhälle en människa. Inte heller är Gustav 68 år trött och utarbetad med cancer människa, inte heller Lisa 15 som är funktionshandikappad och med speciella behov. Felet med dessa personer eller människor som jag väljer att se dem som är att de inte bidrar till Anne Rambergs leverne. De ger inga tillskott till mer makt, nya Gucciväskor, sidenklänningar eller tillskott till annan lyx. Det gör däremot de nyanlända med sina ständiga krav och överklaganden. Där går gränsen för henne att vara människa eller inte. De som är mänskliga enligt Anne Ramberg är alltså dom som kan ge henne mer, andra är helt utan intresse.
    Därför är det bra ju mer hon framträder i media, hon avslöjar sig och därmed också sina vänner.
    Är jag hatisk, denna populära pajkastning när man säger något. Nej, för det är hon inte värd. Hon är alltför patetiskt liten i sin maktsträvan för att kunna väcka några som helst känslor hos mig annat än förakt.

    SvaraRadera
  2. Södertäljebor fälldes för assistansfusk 30 miljoner,det kan vara så att det fuskas men att de som drabbas av sparbetinget inom brukarlägret är de som mest behöver stöd,Andra går fria vem vill beskyllas för rasism?

    SvaraRadera
  3. Södertäljehärvan var en skänk från ovan till politikerna. Den används flitigt för att bevisa assistansfusket. Men det var inte bara assistansersättningen de fuskade med utan också hemtjänst och andra skattefinansierade verksamheter.

    SvaraRadera
  4. Alltså allvarligt? Gjorde ett snabbsurf och kom fram till att dryga 16 000 i Sverige uppbär assistanshjälp. För 30 miljarder. Hela jäkla rättsväsendet går loss på sisådär 40 miljarder varav polisen får dryga 20. Och polisen ... ja om man bara räknar äkta poliser så är de knappa 20 000.

    Personligen anser jag att de assistansberättigade borde organisera sig och dela på personal.

    Helt a la våra ålderdomshem, fast de yngre assistansberättigade med familjer torde kunna ha mer att säga till om än gamlingen som hamnar på det hem där det finns plats.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt seriöst. Jag är helt chockerad över assistanssiffrorna. Och undrar om det nya "ledsagare" som jag lärt mig finns är inkluderade. Isåfall känner jag mig lugnare. Men finns ledsagade personer i egen budget ovanpå assistansbudget så tappar jag totalt tron på svenska samhället. Både som att kunna räkna och att det bara skulle gå att få folk att hjälpa sin nästa om de får betalt för det.

      Radera
    2. Jag får börja med att hoppas att du aldrig drabbas av ett livslångt funktionshinder. Men eftersom du tycker om att räkna så ska du och Anonym 01:07få lite siffror att förhålla er till ..

      Assistansersättningen är 288 kr/timme. Av det är 87% löner och lönebikostnader. Ca hälften av det går tillbaka till staten i form av skatter och sociala avgifter. Assistenternas nettolöner används precis som alla andra löner till konsumtion vilket genererar ytterligare skatter till statskassan.

      De återstående 13% går bland annat till administration .. utbildning och aktiviteter samt den administrativa personalens löner (vilket också innebär skatter som landar hos staten), kontorsmaterial, datorer, lokalhyror, juridisk eller annan hjälp sin inte ingår i assistansersättningen (t.ex vid dödsfall då assistenterna måste ha lön under uppsägningstiden trots att assistansersättningen upphört) och så vidare.

      Eftersom assistansersättningen (288 kr/tim) ligger fast så ingår också de årliga lönehöjningarna i det beloppet .. så utrymmet för enorma vinster får du nog leta länge efter.

      MEN .. av de 30 miljarder som du upprörs över går faktiskt mer än hälften tillbaka till staten i skatter och avgifter. De assistansberättigade står också för sina egna boenden och skulle kosta betydligt mer om kommunerna tvingades bygga gruppboenden.

      Återkom gärna om du kan hitta och redovisa ett billigare alternativ.

      Radera
    3. Heh, jag är faktiskt född med ett "livslångt funktionshinder", men ett sådant som egentligen inte behöver vara ett problem om man utbildar sig inom en lämplig yrkesnisch. Jag anser mig lyckligt lottad.

      Jo jag fattar resonemanget kring att det betalar sig, eller egentligen inte kostar så mycket. Pengarna går tillbaka. Samma resonemang används på fler håll, t.ex gällande 'ensamkommande barn'.

      DOCK används det inte då det gäller våra gamlingar. De betalar också för sitt boende vare sig det är institution av ngt slag eller i hemmet. Så mycket vet jag från mina föräldrars vistelse där.

      Kan inte påminna mig att jag läst om någon gamling som ansetts så handikappad/borta/någonting att det finns de har helt egen personlig hjälp veckans alla 168 timmar. Vare sig på något hem eller i hemmet. Även om det garanterat finns de i (nästan) motsvarande (förfärliga) tillstånd som en del yngre svårt handikappade.

      Det är inte några eventuellt "enorma vinster" jag 'chockerades' över utan att det var så få i LAS systemet och för hela 30 miljarder.

      Men jo, nu har jag blivit intresserad av frågan. Det är rätt givet att kommuner motvilligt har de boenden som äldre önskar, för det är mycket billigare att tvinga dem stanna hemma och så dra in hemhjälpen allt eftersom.

      http://www.vt.se/nyheter/sa-mycket-kostar-aldreomsorgen-6972363.aspx
      Nu vet jag att det är skillnad på boenden och boenden, men ett genomsnitt på 585 000 per plats och år motsvarar en tillsyn på i snitt 40h/vecka om timkostnaden vore 288.

      Att jämföra med vad det genomsnittliga timuttaget är per vecka här
      https://assistanskoll.se/20160411-Antalet-assistanstimmar-per-person-okar-inte-lengre.html

      Genomsnittligt uttag 120h dvs tre ggr fler än genomsnittligt antal timmar någon på äldreboende 'får'.

      Sedan kan man ju alltid diskutera grader av handikapp, men snabbt överslag ger mig att institution är billigare. Men inte lika billigt som att kunna neka gamla så mycket hemtjänst man kan, likväl som LSSare med bara lite behov som skulle göra stor skillnad, inte får ens det.

      Radera
    4. Ibland äts tiden upp och fast jag gärna skulle vilja diskutera de här frågorna mer och ingående så räcker den inte till. Ibland saknar jag ett verkligt rum och ett kaffebord på den här bloggen.

      Jag håller helt och hållet med dig om att det borde satsas mer på äldreomsorgen. Som det ser ut i dag verkar politikerna se hemtjänsten som en avlastningsplats för personer som inte vill eller har förmåga att arbeta inom vården och särskilt inte med gamla.

      Det är för bedrövligt. Hjälplösa, ensamma äldre far ofta fruktansvärt isolerade i sina hem och får som regel ingen plats inom äldreomsorgen förrän det är uppenbart att döden är nära förestående.

      Och då talar jag inte om de dementa som anses vara ansvariga för sitt eget hjälpbehov .. trots att de inte är medvetna om det.

      Psykvården är också i fritt fall. När människor med ångest och akuta självmordstankar ombeds vänta i upp till ett år eller mer och den avdelning de sedan hamnar på efter ett misslyckat självmordsförsök saknar både vårdare och sjuksköterskor .. då går det nästan inte att tala om vård längre.

      Samma gäller missbrukare som förlorat allt .. värdighet, hem, familj och hopp. Det finns varken hjälp eller härbärgen för dem som ärligt vill hitta en väg ut och upp.

      Det enda som är viktigt just nu är att alla vi som verkligen vill göra skillnad inte sätter utsatta grupper mot varandra. Det skadar alla och gynnar bara politikerna som kan svara med plåster på öppna sår och slå sig för bröstet över sina "insatser".

      Radera
    5. Mmmm ... skulle också vilja sitta vid en rundabordsdiskussion med mycket mycket fika med många andra om sådant här. Vad fanken ska göras?!

      LSS. Grejen är just det att med de brister som finns, kan jag inte låta bli att undra vilka det är, vad som gör just dem så speciella, att de har rätt till en alldeles egen skattebetald personlig assistent i genomsnitt 120h i veckan. Det är i princip dygnets alla vakna timmar. Och det finns uppenbarligen dem som har hela dygnet. En alldeles egen som övervakar medan de sover.

      Inte ens på sjukhusens IVA avdelningar går det en nattsköterska per inlagd.

      Det är det här jag tror har fått politiker att vilja bromsa. En reform som kan gillas av alla när den kom, vem kan inte gilla den idén menar jag ... och jag kan inte låta bli att jämföra med asylinvandringen nu, även om det låter hemskt. Man har slagit på stort för att vara generös och human och så börjar det svälla över alla bräddar. Och så står man där något decennium eller två senare med ofantliga utgifter och hundra andra områden som pockar de med.

      Runt fikabordet idag så pratade vi just om LSS och en där berättade om den studerande dottern som sökt några PA-jobb på deltid och hon var särskilt intresserad av dem som studerade själva. Hon fick ett, men det var inte samma ämnen som hon studerade men det finns som bekant gott om 'fri tid' som studerande ... Det första hon tänkte då hon eskorterade sin vårdtagare in i klassrummet var ... varför försöker man inte i första hand rekrytera inom samma linje/program? Ja, det vore ju mer tidseffektivt. Studera tillsammans dessutom. Det klarar vilken driftig multitaskare som helst. Några veckor var snarare var snarare kommentaren hur denna tjej kunnat bli beviljad PA för så pass många timmar, då det endast gällde köra bil, skjutsa rullstol, plocka upp ur ryggsäck och ta upp det som tappats.

      Minns min egen studietid före LSS då en grannlinje hade en kille som var i princip både blind och döv och dessutom hade någon skelettsjukdom som gjorde honom förkrympt och just inte kunde röra mer än händerna. HAN hade den tidens personliga assistent som hela tiden fick se till de tekniska hjälpmedel han behövde fanns till hands och fungerade på bästa sätt. Mig veterligt den ende, han var väldigt känd, med en PA på ett universitet med några tusen studenter.

      Det jag undrar över är vad andra rejält handikappade hade för hjälp före LSS-reformen. Det fanns redan då de som fick hjälp, bevisligen. Så vad tillförde LSS? Hur hade det sett ut idag utan LSS?

      Varför var blev just handikappade utsedda till denna reform med egen assistent och inte åldringar alternativt psyksjuka/missbrukare? Och var kommer Ledsagare in i bilden? :) Till för dem som inte får en PA?

      Så mycket man jag har lite hum om ...

      Och igen, jag börjar tro att LSS är en reform som slog slint. Det är tamigfan snuskigt att *någon* kan beviljas 100% helt egen PA från skattemedel. Utan något som helst krav på att försöka samverka med annan med liknande skada att de slår sig ihop på något sätt. Minst för nätternas övervakning.

      Det nya jag lärt mig om Ledsagare är något jag absolut kommer att anmäla mig som intresserad till kommunen (skit i företagen). Området jag bor i har få gamlingar, de har sålt och flyttat just allihopa. Jag får förmoda att i dagens tider är det inte så lämpligt att plinga på hos gamlingar lite hur som helst, så gråsprängt blond och blåögd jag är, och fråga om de vill ha hjälp :) Skulle just älska att ta med hundarna och gå dit de vill.

      Borde skriva något om psyksjuka också, som jag vet ligger dig varmt om hjärtat. Eller blandar jag ihop dig med Catta? En grupp jag vet väldigt lite om, känner just ingen. Inte heller missbrukare. Vara stödfamilj till barn med strulig bakgrund är ngt jag och maken pratat om, men ... vi sätter jobb först. Det kan man inte göra i sådana fall. Så det mest lovande verkar vara att rycka ut de timmar någon behöver det och det verkar i synnerhet vara de gamla om man ska tro vad jag snokat fram. Några timmar här och där vore helt perfekt.

      Radera
  5. Något som de senaste årens samhällsdebatt fört med sig är att jag inte längre är naiv. Tyvärr. Istället är jag kroniskt misstänksam.

    Så när jag hör Franchell, Lindberg och andra säga att här inte finns några problem, inte ens några utmaningar, så blir jag misstänksam. Jag minns hur tiggeriet aldrig under några omständigheter var organiserat. Jag minns hur Sverige tålde sådana mängder invandrare att ordet volymer inte fick nämnas.

    Ja, jag håller med om att vi skall satsa pengar på våra sjuka och funktionshindrade. Det är sådant staten Sverige skall ha råd med: att satsa på sina egna medborgare.

    Samtidigt vet jag att alla system som kan missbrukas kommer att missbrukas. Som VAB, till exempel. Den bank som låter kunderna plocka ut pengar på heder och samvete kommer snabbt gå i konkurs.

    Jag tror kontroll av assistansersättning behövs. Om inte annat så för att om den inte finns, så kommer fler att fatta att det är fritt fram att göra som i Södertäljefallet - bättre mota Olle i grind. Naturligtvis är statens första instinkt att göra detta genom att göra det svårare för hederligt folk, man vill ju inte störa sig med buset. Men nog borde det gå att få till kontrollåtgärder som gör det möjligt för den sjuke att få assistans, och svårt för den inbillat sjuke? Begränsat antal läkare som får skriva intyg, mer utbildning till försäkringskassan, fler hembesök, osv?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fler kontrollåtgärder borde ha byggts in i systemet från början. Det allra bästa hade varit att alla som söker personlig assistans kunde visa upp fullständig dokumentation eller utredning från födseln eller skadetillfället.

      Men det är omöjligt eftersom det är lika ont om neurologer som geriatriker.

      Så då gäller intyg från läkare från hemlandet, läkare som lätt intygar vad som helst mot tillräckligt generös arvode.

      Men tendensen är tydlig .. de äldre ska helst dö så fort som möjligt, gärna med hjälp av självald(?) dödshjälp och de funktionshindrade ska institutionaliseras till lägsta möjliga kostnad .. på samma sätt som psykiskt sjuka och missbrukare .. och glömmas bort.

      Kan sedan de anhöriga och andra berörda börja strida om vem som bäst behöver välfärden är målet nästan nått.

      De kommande åren ser inte direkt ljusa ut om du är gammal, funktionshindrad eller saknar förmåga att klara dig själv av andra orsaker.

      Radera