.. i
nacken/ryggen och en polis klarar sig som genom ett under från att bli dödad av
en sten som kastas från hög höjd.
Min
första tanke går naturligtvis till de poliser som dagligen riskerar livet
i ett arbete med dåliga arbetsvillkor, svag ledning och med våldet är så
inbakat i arbetsuppgiften att det inte ens ger skadestånd till dem som råkar ut
för det.
Det
är nästan ofattbart att det finns människor som faktiskt arbetar frivilligt under
de villkoren.
Att
alltid vara beredd på att bli attackerad och skadad - hur står man ut med något
sådant? Hur orkar deras familjer?
Och
så läser jag på twitter och inser att det är fullt möjligt att tolka
ovanstående händelser på ett helt annat sätt!
"Knivdådet på Medborgarplatsen är högerns
drömscenario. De kommer att gå all-in på att beskylla asylsökande!" ..
skriver en person som beskriver sig själv som "den eviga praktikanten". Hon fortsätter .. "Det här är ett resultat av en provokation".
En provokation??
Från vem/vilka? Polisen?
En
annan engagerad person stämmer in i kören .. "Vad finns det egentligen för belägg för ryktet om att knivdådet på
Medborgarplatsen är utfört av ett ensamkommande flyktingbarn?" och
"Hur kan man utesluta att polisen
drivs av en politisk agenda i sin informationsdelgivning i detta ärende?"
Enligt
frågeställaren som är någon som, enligt egen uppgift, "är socialdemokrat" och "blir ofta
vald av folket" samt "tror på allas
lika värde", har "knivslagsmål
varit mycket vanligt i Sverige så länge jag kan minnas. Hände varje kväll på
krogen när jag var ung".
Knivslagsmål
där poliser, eller någon annan, attackerades bakifrån på krogen? DET hände
verkligen INTE varje kväll på krogen när jag var ung.
Ytterligare
en kvinna - som beskriver sig själv som "emmis femmis men inte en slemmis :-)" - gör sig hörd med samma budskap .. "Knivdådet på Medborgarplatsen är ett talande
exempel på vad högern provocerat fram med sin hets mot de ensamkommande
flyktingbarnen".
Jag
blir ärligt talat helt mållös. En polis blir oprovocerat knivhuggen i ryggen
och anklagas därför för att ha provocerat gärningsmannen med hänvisning till
att poliser i gemen förmodligen har en politisk agenda när det handlar om att
bli misshandlade eller knivskurna av ensamkommande flyktingbarn?
Om
den person som släpade upp tunga stenar till sin högt belägna lägenhet, för att
ha dem tillhands om det skulle passera en polis på marken under, också är en asylsökande eller illegalt vistande ung
person .. ska vi då uppfatta det som om vederbörande bara reagerade förebyggande på polisens politiska agenda och på den
provokation polisens blotta närvaro innebar?
Om
jag sätter kniven i nacken på en myndighetsperson, kan jag då hävda att det var
en handling som framprovocerats av den personens politiska agenda i utförandet
av sina arbetsuppgifter?
Det är sorgligt, att högsta hönset inom polisen inte backar upp poliserna är ännu mer sorgligt. :-(
SvaraRaderaHej.
SvaraRaderaKänner vi inte igen resonemanget?
"Det är en provokation att kvinnan gick lättklädd"
Det är ingen slump att feminister går väl ihop med socialister och muslimer.
Bägge anser sig kunna bestämma bättre än du hur du skall klä dig.
Det finns i riksdagen sju partier som står på attentatsmännens sida, och ett som inte gör det.
Kamratliga hälsningar,
Rikard, fd lärare
Rikard,fd lärare, du har rätt! FI, socialister och muslimer anser sig veta bäst vad andra behöver och man saknar totalt konsekvenstänk, särskilt för proselyter!
Radera