fredag 29 juni 2018

100 eller 80% demokratiskt valda representanter för folket??

Samtliga politiker i regering och riksdag är valda av folket i ett demokratiskt val, vilket betyder att min – och din - röst är några av dem som gjort att det ser ut som det gör i dag.

Men under alla år som jag traskat iväg till vallokalen har jag aldrig sett eller hört något om att de folkvalda politikerna har befogenhet att sortera bort min – eller din röst - som mindre värd än någon annans?

När gavs de den rätten?

Våra väljare kräver det .. svarar då de som anser sig ha störst rätt till makten. Men jag kan inte påminna mig att någon ställt den frågan till mig i något val och har någon ens rätt att ställa den och ändå hävda att vi har demokratiska val?

Hur gör jag om jag också vill kräva att ”mitt” parti ska utesluta ett parti – som jag anser vara skadligt för landet - från riksdagsarbetet?

Det verkar saknas både bäst-före-datum och innehållsförteckning på demokratin.

Förra året röstade jag på ett alliansparti och upptäckte till min stora förvåning att den rösten skänktes bort till det alternativ som jag minst av allt ville ha i regeringsställning? Så på sätt och vis är jag också delvis ansvarig för att sossarna och Stefan Löfven ostört fått famla och fumla sig fram under den senaste mandatperioden med MITT block som möjliggörare?

Det vet f*n hur det gick till egentligen? Det saknas möjlighet att reklamera icke-levererad vara och ångerrätten kan vi ju bara glömma, även om det vi fick hade mycket lite gemensamt med det som utlovades.

I går gick de forna allianspartierna ut och meddelade att de ansåg att alla röster i det kommande valet skulle vara lika mycket värda. Alla väljare skulle därmed kunna känna sig trygga med att det parti som de lade sin röst på skulle behandlas på ett demokratiskt likvärdigt sätt i riksdagen.

Socialdemokraterna blev JÄTTEARGA och skrek att nu passerade det blå blocket anständighetens gräns!!

Innan väljarna ens hunnit dricka sitt morgonkaffe dagen efter gick både Centern och Liberalerna ut och meddelade att alla frågor rörande jämlikhet och demokrati kräver NATURLIGTVIS Socialdemokraternas godkännande och därför var det ju helt fel att ens andas ett ord om att väljarna riskerar att få sina röster mer eller mindre ogiltigförklarade om de röstar ”fel”.

Så nu pratar vi inte mer om den saken och heder åt Annie Lööf och Jan Björklund som så snabbt insåg vilken sida som var smörsidan på den politiska mackan.

Jämlikhet är nog bra på gräsrotsnivå, men när det handlar om Makten får inte vilka som helst vara jämlika med vilka som helst.

Det måste vi – Folket - väl ändå förstå, även om vi i övrigt anses vara lättlurade, blåsta, korkade, obildade och mindre värda än dem som äger det offentliga ljuset.

Men vi får förstås rösta på vilket parti vi vill – vi har ju ändå demokratiska val - även om 20-25% av väljarnas röster riskerar att hamna i den politiska papperskorgen bland allt annat eldfängt material som sopats ner där under de senaste åren.

Men, om Socialdemokraterna bara skrapar ihop ca 20% eller mindre?

Är det då möjligt för oss – vi 80% som inte röstar på dem – att ”kräva” att de effektivt utesluts från allt som går att stänga dem ute från i riksdagen?

För landets bästa och i demokratins namn då förstås!



9 kommentarer:

  1. Hej Any

    Lysande...du är som Venus...än strålar du på morgonen, än på kvällen...och ibland är du synlig även mitt på dagen...tom under nordiska sommardagar.

    Tack...och en puss på...kinden ;-)

    Manfred

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack.. och jag antar att jag i och med detta har samtycke till en Kramis?

      Radera
    2. Lägg in den i appen!

      Radera
  2. Hej.

    Om Sverige vore indelat i ett antal valkretsar, säg etthundra, och väljarna i varje valkrets valde ett ombud att skicka till en nationell församling, så vore ledamöterna i riksdagen folkvalda.

    Så är inte fallet. De är utvalda av partier, att representera partiets vilja, inte folkets och inte väljarnas.

    Fråga vilken politiker du vill, om de anser att direkta personval är mer eller mindre demokratiska, oavsett nivå.

    Fråga vilken politiker du vill om de anser att deras mandat skall vara begränsat av en konstitution och av en grundlag, vilka endast kan endast om folket i majoritet röstar för förändring.

    Det är inte folket som är odemokratiskt.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    SvaraRadera
    Svar
    1. Inte för att jag någonsin har haft något större förtroende för politiker eller makthavare i största allmänhet, men jag hade aldrig, aldrig någonsin kunnat föreställa mig att Sverige skulle kunna rasa samman så till den milda grad som nu.

      Det måste bero på ren inavel inom de gamla maktbärande partierna och därför ger jag villigt mitt samtycke till roligt umgänge över blockgränserna, något som kanske kan resultera i friskare och mer överlevnadsbara individer innan det blir för sent för min dotter. Själv inser jag att om jag vill ha del av den välfärd som jag betalat för i alla år, måste jag betala den själv.

      Radera
    2. Hej.

      Partier är till sin natur alltid stadda i odemokratisk utveckling.

      För att kunna genomföra sin politik måste makten erövras. Därmed överordnas makt alla andra hänsyn. Därmed har partiets syfte blivit makt.

      För att erövra och behålla makten måste all konkurrens omöjliggöras. För att uppnå detta måste partiet verka i alla delar av samhället; det måste bli samhälle och stat.

      Det som kan motverka denna utveckling, tillfälligt, är ideal som är oavhängiga partiet - jämför Socialdemokraterna fram till ca 1950 med 1950 till nu, och jämför detta med Högerpartiet/moderaterna under samma tidsperiod. Ju närmare nuet vi kommer desto mindre av ideal utöver partiernas makt finns kvar.

      Eftersom folket via val kan rösta bort ett parti från makten, är folkets vilja uttryckt i val ett hot mot partiets makt. Därav följer att det är rationellt och logiskt för alla partier att sträva efter att minimera folkets makt.

      Jag kan rekommendera Simone Weil:s bok 'On the Abolition of All Political Parties'; en framsynt och modig kvinna, både intellektuellt och i gärning som levde som hon lärde och betalade det ultimata priset för detta.

      I Sveriges Radios arkiv finns ett ca två timmar långt samtal mellan en gammal Herbert Tingsten och en ung Olof Palme bevarat; ämnet är ideologiernas död.

      Jag vet inte om den är tillgänglig, men om du kan få tag på den så rekommenderar jag den.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, fd lärare

      Radera
  3. Det är väl mycket som är orättvist i politiken, som vänsterväljare går det ju t ex
    inte längre rösta på röda partier, man får ju då bara en massa ljusblå liberalism..

    SvaraRadera
  4. Det finns två alternativ efter valet i höst. Steffe fortsätter vid 25% röster. Under 25% bildar Lööf regering med Björklund och har stöd av s och m,Mp,v. Kd åker ut och Sd är utan inflytande som vanligt.

    SvaraRadera