Det är
många som förvånas över Annie Lööfs idoga kappvändande den sista tiden. Det
verkar som att hon försöker riva ner den allians som hennes företrädare Maud
Olofsson var så stolt över?
Men
varför?
Jag
tror jag hittade svaret i en DN-intervju med Åsa Romson där hon
berättar
om förhandlingarna med Socialdemokraterna om migrationspolitiken 2015.
”Migrationsverkets veckovisa rapporter om hur
många som hade sökt asyl i Sverige kompletterades med siffror över hur många
oregistrerade asylsökande som befann sig i Tyskland. Magdalena Andersson börjar
jämföra med hela den kommande mandatperiodens reformutrymme. Då förstår man att
det här handlar det om ett vägval: ’Är vi beredda att riskera det reformutrymme
som vår regering vill ha?’ För mig som miljöpartist var det främmande att börja
diskutera reformutrymmet kontra vårt samhälles möjligheter att hjälpa människor
i nöd”.
Om
Magdalena Andersson var så djupt oroad över Sveriges ekonomi redan 2015 så kanske det
inte känns så lockande för Annie Lööf att kliva in i en regering som kanske
står inför utmaningen att ta över efter sossarna?
Jag
har en viss förståelse för det. Vi vet ju alla ”vems fel” de kommande årens
ekonomiska problem kommer att vara, om sossarna förlorar regeringsmakten.
HÖGERNS!!!
Naturligtvis.
För
ladorna är alltid tomma när sossarna tar över och alltid fyllda till
bristningsgränsen när någon annan rånar dem på makten – oavsett om alla
tillgängliga fakta pekar på motsatsen. Om bara AB och Anders Lindberg stämmer
in i klagosången så har det ju ”stått i tidningen” och är därmed helt sant.
Men om
sossarna kan bilda regering så kanske Annie Lööf kan få chilla som Jonas
Sjöstedt under de kommande fyra åren?
Det
måste kännas oerhört lockande med tanke på hur bra det har gått för Vänstern.
Allt som är bra i den rödgröna budgeten ligger Vänstern bakom och allt som är
dåligt beror på att Vänstern har saknat makt eftersom de inte sitter i
regeringsställning.
Det
perfekta oppositionsläget!
Om Stefan
Löfven kan komma överens med Miljöpartiet och Liberalerna – Jan Björklund vill nog gärna avsluta som
minister – om att de ska bilda
regering tillsammans, då kan de göra det med passivt stöd från V och C som ”bara”
vill ha inflytande över budgeten som belöning.
.. och
då kan Annie Lööf luta sig tillbaka och chilla som Jonas Sjöstedt. Centern kan plocka
moraliska poäng på att driva sin egen linje i migrationspolitiken, ta åt sig
äran över eventuella framgångar och gå i upprörd opposition när ”folket” börjar
knorra över ytterligare indragningar i välfärden.
Ju mer
jag tänker på det desto mer övertygad blir jag om att jag tänker rätt – Annie Lööf
ser de mörka molnen vid horisonten och satsar på att slippa ta ansvar under ytterligare
fyra år.
Men förutsättningen
är förstås att sossarna verkligen VILL fortsätta att regera och ta ansvar för resultatet
av den politik de fört den här mandatperioden.
En skarp observation. Frågan är om alla förutom S just nu jobbar stenhårt för att slippa regera i höst? Ja, jag tror S är piskade att fortsätta regera, då det endast är då de kan styra över den korrupta utnämningen av direktörer och landshövdingar .
SvaraRaderaAnnie vill ha makt, kosta vad det vill. River hon sönder Alliansen nu kan hon skylla på att det inte höll senare i höst när hon ligger sked med Löfven. Fy fan för dessa politiker!
SvaraRaderaEn intressant iakttagelse ,sossarna och löfven vill behålla makten till varje pris,även om det skulle gå ut över s k "demokrati". Björklund som f d kapten med majors avsked är tillräckligt dum för att gå i fällan.
SvaraRaderamissa inte den här http://www.gp.se/ledare/ganman-apan-pierre-vinner-valet-1.6783956
SvaraRaderaAnnie går skenbart till val på att sitta i en alliansregering men bara om sverigedemokraterna inte blir vågmästare. De kommer att bli vågmästare. Hon siktar alltså på att regera med vänsterblocket genom att vilseleda borgerliga välgare.
SvaraRadera