Att ”rädda liv”?

Innan du gör något tveksamt fråga dig alltid: för vems skull gör jag det här? Det är ord jag har med mig hemifrån och just nu känns de mer aktuella än när jag först hörde dem.

Den senaste tiden har rapporterna om den dödliga smittspridningen inom hemtjänsten och på landets äldreboenden duggat tätt, samtidigt som det har talats vackert om att ”värna de äldre”. Särskild de "äldre-äldre", föräldrar, far- och morföräldrar eller livskamrater sedan många, många år, vars liv är såå värda att rädda att det inte ens behövs skyddskläder eller utbildning, oavsett i vilken form ”omsorgen” än bedrivs?

I förrgår skrev jag om att rekryteringen av personal inom äldreomsorgen snarare bidrar till det motsatta, eftersom det ofta saknas kompetens, samtidigt som det inte finns några som helst begränsningar på hur lite svenska man kan för att bli anställd som ansvarig för en svag och utsatt persons liv och hälsa.

I går läste jag att Malmö stad anställer ensamkommande män, som fått besked om utvisning, inom vård och omsorg. Bland annat på ett gruppboende för personer som är minst åttio år och dementa, samhällets sköraste och största riskgrupp för covid-19.

Utan lön??

Jag är inte dummare än att jag förstår att det här handlar om den sk ”gymnasieamnestin” där tusentals afghanska man utan asylskäl har fått ett löfte att stanna i landet om de bara får jobb efter avslutade och godkända gymnasiestudier.

Ett fullständigt vansinnigt beslut fattat av verklighetsförnekande, bekräftelsetörstiga politiker som vill helgonförklara sig själva, och nu står de här, de som ”räddades” av gymnasieamnestin. Säkert hur jättegulliga och mysiga som helst – men fortfarande utan asylskäl, utan betyg, utan jobb och förmodligen också utan bostad och nu ska deras liv ”räddas” en gång till?

Det framgår inte av artikeln vem eller vilka som ligger bakom dessa ”anställningar” men jag är ganska säker på att det är medelålders kvinnor på vänsterkanten som verkligen brinner, hett och varmt, för afghanska unga mäns rätt att till varje pris stanna i Sverige.

Vår tids nya Heliga Birgittor eller Mamma Theresor. För dem spelar det ingen roll om varje uppskjutet utvisningsbeslut kostar ett eller annat människoliv i form av misstag eller smittspridning på ett grupp- eller äldreboende.

Förmodligen är det samma tanke som ligger bakom S och Mp:s giriga önskan att få oinskränkt makt att fatta corona-relaterade beslut, utan vidare inblandning de övriga folkvalda i Sveriges Riksdag.

Den som följer dessa personer på sociala medier behöver inte vara kärnfysiker för att inse att det första, största och viktigaste corona-relaterade beslut som i så fall kommer att fattas är .. ta da ! .. permanent uppehållstillstånd till ALLA som i dag har utvisningsbeslut, men inte kan lämna landet på grund av spridningen av covid-19.

Folkmord (eller, som det ibland kallas, etnisk rensning) kallas det för när någon i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp, dödar en medlem av folkgruppen, eller tillfogar en medlem av folkgruppen allvarlig smärta, skada eller svårt lidande, eller påtvingar medlemmar av folkgruppen levnadsvillkor som är ägnade att medföra att folkgruppen helt eller delvis förintas?

Skrämmande, oförlåtligt, förfärligt, föraktligt, oacceptabelt och verkligen inte ok, men … är det någon som vet vad det kallas för när det handlar om när medlemmar av en hel åldersgrupp påtvingas levnadsvillkor som är ägnade att medföra att folkgruppen helt eller delvis förintas?