För(S)varstal i corona-tid.

 Anne-Marie Lindgren, skribent på socialdemokraternas egen tidning Aktuellt i Politiken, skriver vackert och ömsint på sin facebook-sida om våra ministrars rättigheter att semestra och uträtta akuta ärenden i corona-restriktionernas tid.

Hon ”är inte ett dugg upprörd, och känner mig inte ett dugg sviken, och tycker inte att Stefan Löfven är dubbelmoralisk och har brutit mot sina egna rekommendationer när han med iakttagande av reglerna om att undvika trängsel och rusningstid, uträttade några vardagsärenden i en av Stockholms gallerior”.

Nej det är klart, det förstår ju var och en att en inlämnad klocka måste hämtas och reservdelar till rakapparaten måste inhandlas – det tillhör ju de absolut nödvändiga ärendena, även om det pågår en pandemi. ”Om de faktiska omständigheterna tydligt framgått redan från början”, hade det inte blivit några upprörda reaktioner, tror Anne-Marie Lindgren.

”Vi har, som bekant, varken utegångsförbud eller lockdown i Sverige. Affärerna får vara öppna. Vi får gå ut om vi är symptomfria och vi får sköta våra vardagliga ärenden inom ramen för de allmänna rekommendationerna om att undvika trängsel” .. skriver Anne-Marie Lindgren, och hon har fullständigt rätt.

Vi – ALLA – får vistas var vi vill, göra vad vi vill, ta vilka risker som vi vill, men rekommenderas att solidariskt avstå från det som kan innebära risk för både oss själva och andra.

Vi behöver inte tänka på den omänskliga situation sjukvårdspersonalen befinner sig i och det finns ingen lag som reglerar vad vi upplever som akut och oumbärligt.

Vid närmare eftertanke så inser jag att det inte heller finns någon lag som hindrar oss från att röra oss fritt i samhället och besöka vilken galleria som helst, även om vi har symptom och i övrigt "känner" oss friska.

Anne-Marie Lindgren tror att upprördheten över Stefan Löfvens och Morgan Johanssons besök i stora gallerior, Dan Eliassons semesterresa till Kanarieöaren och Magdalena Anderssons skidresa till Sälen handlar om missunnsamhet och ”att göra hela hönsgårdar av en enda fjäder”.

Det gör det inte. Hela regeringen och alla myndighetsföreträdare får, när de vill, handla var de vill och hur de vill och resa vart de vill, precis som alla andra.

Men det handlar om Solidaritet, något som förr var viktigare än Makt för Socialdemokraterna.

Det handlar om Rättigheter och Skyldigheter, något som Stefan Löfven älskar att påpeka i sina tal – kräv din rätt, gör din plikt.

Det handlar om Trygghet, Tillit och Förtroende som är grundstenarna och förutsättningen för ett framgångsrikt Ledarskap. Att leva som man lär och begär av andra, vilket förr var ”typiskt svenskt” men som inte längre har någon betydelse inom politiken.

Det handlar också om att skörda det man sår. Vi vanliga minns varje hyttande finger som pekat mot var och en som inte följer rekommendationerna som regeringen utfärdat. Inga undanflykter, inga onödiga ärenden, lev begränsat och med få människor och ”Håll ut”!!

Vi minns också alla varje fördömande och förminskande, hånfullt ord som kom från regeringens företrädare när Ebba Busch deltog i en väns 40-årsfirande,”med iakttagande av reglerna om att undvika trängsel”. Jag kan inte minnas att någon försvarade hennes rättigheter att vistas i ett begränsat sällskap under några timmar? Av den ”lilla fjädern” skapade Anne-Marie Lindgrens indignerade partikamrater ”hela hönsgårdar” och jag vill minnas att det var åtskilliga s-märkta högdjur som började ”tala om förtroendekris och dåligt ledarskap och att vara förebild och leva-som-man-lär.”

Och eftersom Anne-Marie Lindgren verkar vara förtjust i metaforer så avslutar jag med rekommendationen – man ska vara försiktig när man kastar sten i glashus.