lördag 5 december 2020

Jag vill, jag vill, jag VILL!! GE mig ..

 .. du MÅSTE, SNÄLLA, snälla, snälla, jag vill, vill, VILL!! Uuuuhhuu!!

Hur många föräldrar har inte haft ett djupt olyckligt barn i totalt upplösningstillstånd framför sig? Ett barn som önskar, önskar, önskar så hett och innerligt att livet inte ens är värt att leva om önskan inte uppfylls.

Och så säger du nej och barnet tappar det fullständigt och situationen blir helt ohanterlig. I värsta fall löser din partner det med att mumla något om att .. jamen vi kanske .. det är väl inte så farligt om .. för en gångs skull .. vi kanske kunde, eller?

Antingen vidhåller du ditt NEJ och får tårar och ett vrål .. DU ÄR DUM!! Jag HATAR dig! .. och något kastat eller en smällande dörr till svar eller så ger du dig och får ångra det senare när det är dags igen.

I det här fallet var det Miljöpartiet som ville, ville, VILLE ha en amnesti för tusentals unga män utan asylskäl, och farsan Stefan som vacklade och sa .. jamen vi kanske .. det är väl inte så farligt om .. .. för en gångs skull .. vi kanske kunde, eller?

.. och mamma Annie sa att det visserligen inte var helt ok, men .. för en gångs skull då, men det är ett UNDANTAG och får inte bli en vana.

Nu är det dags igen. Vem är förvånad?

Miljöpartiet vill, vill, VILL! Måste, måste, MÅSTE!! GE oss, ANNARS! Och Stefan vacklar och tänker .. jamen, det är väl inte så farligt ändå, och så får vi lite lugn och ro. Men då sätter Annie ner foten och säger att ett undantag är ett undantag och får inte bli en vana.

Som förväntat möts hon av totalt sammanbrott, tårar och DU ÄR DUM!! och en helt ohanterlig situation. Men Stefan tröstar och säger .. om vi smyyyger igenom en lösning som ser helt annorlunda ut, men kommer att fungera på samma sätt. Blir ni GLADA då?



Annie, som har helt andra problem med helt andra barn, kanske tycker att det är lugnast att titta åt ett helt annat håll den här gången? För husfridens skull?

Det ska bli intressant att se hur det här slutar, för barn som inte får som de vill är inte att leka med och det är alltid de eftergivna föräldrarna som får bära ansvaret för konsekvenserna.

Gud, vad jag är trött på den här regeringen.

2 kommentarer:

  1. I en sagovärld fanns det arbetsplatser där allting ständigt gick åt fanders & cheferna bara skyllde på de anställda. Och det ansågs vara gedigna ledarskap.

    SvaraRadera