"Jag vill meddela till svenska folket ..

.. att vi kommer att gör allt som krävs, allt vi kan, för att detta inte ska hända här", lovade Stefan Löfven vid presskonferensen efter terrordåden i Bryssel. "Men jag kan heller inte garantera att det inte händer. Men det är politikens och demokratins uppgift att också kunna försvara sig inte minst mot terrorism" .. fortsatte han och något senare slog han fast att .. “Om Belgien behöver hjälp kommer vi självklart att bistå på lämpligt sätt.”

Allt som krävs och allt vi kan?

Det låter ju tryggt och bra, eller hur?

Bortsett från att vi inte vet vad som kommer att krävas och börjar få en aning om vad det är vi kan åstadkomma.

För den som fortfarande tror att Sverige kan få minst lika många välutrustade, beväpnade poliser, lika snabbt, på plats som i både Paris och Bryssel .. vilket var imponerande .. kan det finnas anledning att läsa om "Svensk polis terrorberedskap" i Polisförbundets egen nättidning Blåljus.

Där beskrivs också hur snabbt poliser i ballistiska hjälmar och tunga västar fanns på plats i Bryssel och konstaterades ..  "Det är polisen som är först på plats. I Sverige skulle bilderna visa våra vanliga ingripandepoliser, de som av en slump råkar befinna sig närmast. Helt vanliga poliser som kastas rakt in i en livsfarlig situation långt innan staber upprättas och specialutbildad personal sätts in. De kollegorna kommer att få lösa situationen efter bästa förmåga med sina egna liv som insats".

Faktum är att vi får färre och färre poliser. Det spelar liksom ingen roll hur mycket pengar som utlovas till polisen .. ingen vill ändå inte bli polis, alldeles för många lämnar yrket och går vidare till mer välavlönade arbeten och i dagsläget fylls inte platserna till Polishögskolan.

Det försvinner fler välutbildade och erfarna poliser än det utbildas. Det är "allt vi kan" när situationen kräver allt vi har.

"Under perioden med förhöjd terrorhotnivå visade det sig att vi inte hade tillräckligt med poliser som hade relevant utbildning för att bära förstärkningsvapen. Vi måste se till att bygga en grundförmåga med tillräckliga resurser för att kunna klara ett stort antal tänkta scenarion. Det går inte att förutse hur nästa händelse kommer att se ut" .. säger Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet och bara en tredjedel av poliserna själva tror att den kan klara av något som liknar det som hände i Bryssel.

Det gör att statsministerns löften om att "göra allt som krävs och allt vi kan", känns liiite mindre tryggt och bra och gör att jag alldeles förskräckligt gärna skulle vilja ha svar på två frågor ...

Vilka är det som ska göra "allt som krävs" och hur mycket och vad är egentligen "allt vi kan"?

Motpol, Ledarsidorna, Fnordspotting, Bubbavel, Bitterpitten,

SvD, Expr.,

Det är alltför lätt ..

.. att föreställa sig en vän, en nära anhörig eller familjemedlem som ger sig i väg på morgonen för att ta tåget eller tunnelbanan till jobbet. Jag kan se det så tydligt framför mig att jag nästan hör orden .. hej då, vi ses i kväll!

Det är lika lätt att föreställa sig hur jag själv, eller någon ur familjen, säger samma ord när någon av oss går ut genom dörren, som första steg för att resa till ett nytt och spännande land, eller till ett välkänt och välbekant .. hej då, vi ses om en vecka!.

Eller telefonsamtalet .. jag är på flygplatsen så nu är jag snart hemma igen.

Men jag kan inte föreställa mig hur det är när vardagshändelser förvandlas till kaos, blod, död, smärta, panik .. och ett liv som på en sekund blir förvandlat till bara minnen av något som borde ha varit en framtid.

Bara det är så ofattbart att det borde räcka för att vi alla ska kunna känna åtminstone ett uns av medkänsla och eftertanke.

Jag älskar min familj. Jag är verkligen, verkligen tacksam över att av alla människor i hela världen så lyckades vi passa samman som pusselbitar i ett komplicerat pussel.

Och där kan jag känna hur det svider till när jag läser vad Lena Mellin skriver när hon kommenterar terrordådet i Bryssel ..

.. "Men enligt regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, ska man komma håg att de mord som utförts av extremister under de senaste tjugo åren har utförts av högerextremister, inte av jihadister.  Att faran än så länge ser ut att komma från färre håll än i Bryssel inger en gnutta hopp denna tunga dag".

En gnutta hopp?

Ska vi sitta här och känna en gnutta hopp över att Mona Sahlin kommit fram till att högerextremismen är farligare än jihadister .. bara timmarna efter det att människor dött, och hundratals har skadats, i ett brutalt terrordåd i Bryssel? Ska vi vara "glada" över att det inte var högerextremister som var gärningsmännen .. medan familjer sörjer eller vakar över sina skadade?

Ett år efter att 12 människor dött och 11 skadats i ett lika brutalt terrordåd på en tidningsredaktion i Paris .. även det utfört av samma extremislamister?

Mindre än ett halvår efter det att samma extremister avrättade 130 personer och skadade 350 person.. också det i Paris?

Då ska svenska folket vara glada och tacksamma och tycka .. en sån tur att det inte var högerextremister. För om det varit det .. DÅ hade vi haft anledning att vara rädda?

Vad är det för fel på dem som inte kan nöja sig med att sörja med de drabbade familjerna, känna medlidande med offren och oro för de skadade, utan spontanreagerar med .. det finns värre gärningsmän, så det finns en gnutta hopp eftersom det inte var de som mördade era nära och kära.

Eller de som ser människors förluster och reagerar spontant .. "Jag vill påminna om att en av de största terroristerna vi haft i Europa, Breivik, var allt annat än muslim."

Döden är inte relativ .. den är absolut.

Att försöka använda döda eller sårade för att nå ett politiskt mål är så föraktligt och ett så ovärdigt förminskande av de tragedier vi tagit del av under drygt ett år, att jag inte vet om jag ska gråta eller bli förbannad.

Det som sker i det stora sker också i det lilla. Alldeles nyligen vanvårdades en gammal människa till döds på ett kommunalt äldreboende .. det har hänt förr och det kommer att hända igen, så det blev ingen större nyhet.

Men det som skiljer ut den här händelsen är vänsterpartisten Ulla Anderssons tweet som löd ungefär så här .. "Fruktansvärt. Däremot tjänade ingen en massa pengar på det för egen del".

En tröst till förtvivlade anhöriga? Visserligen dog din förälder på ett ovärdigt och onödigt sätt .. men ingen TJÄNADE PENGAR på det? Vilken TUR ni hade!

Hur kan människor som reagerar så här få ansvaret för ett helt land?

6mannen, Fnordspotting, Cornucopia,

Expr.,