Ett medmänskligt bemötande kostar ingenting!

Jag har funderat mycket över när våra myndighetsutövares attityd gentemot sina uppdragsgivare började förändras och i dag när vi tog vår vanliga hundpromenad på morgonen tog jag upp frågan med Maken.

När och hur hände det??

Vi enades om att det skett en gradvis förskjutning under de senaste 10-15 åren, ungefär. Men det kan i och för sig vara tidigare också .. minnet kan vara lurigt ibland.

Men en sak vet jag. I dag betraktar och behandlar de flesta tjänstemännen inom våra största myndigheter i välfärdssektorn sina "kunder" som bedragare och/eller lögnare .. till motsatsen bevisats.

Utgångsläget för en arbetslös, handikappad, sjuk eller medellös är alltid att bevisa att h*n inte ljuger om sin nuvarande situation. Tills det har bevisats är h*n att betrakta som fienden .. någon som försöker utnyttja systemet .. och behandlas också därefter.

I svensk välfärd gäller omvänd bevisföring .. skyldig till motsatsen bevisats, alltså.

Och eftersom man förutsätter att "kunden" ljuger så är det ingen som tycker att det är helt fel att dra till med en liten lögn själv också för att förstärka det intrycket?

Jag har ett utlåtande från Försäkringskassans försäkringsmedicinske expert som säger att;

”Konsekvensen av angivna sjukdomstillstånd medför stort hjälpbehov i vardagslivet inklusive motivation samt hjälp med medicinering och även stöttning nattetid vid anfallsmanifestationer med utagerande beteende. I dokument understryks klientens behov av kontinuitet, trygghet och överblickbarhet.

Med de sjukdomstillstånd som anges är det sannolikt att några större förändringar ej skett.  Det får anses föreligga ett stort hjälpbehov och klienten bedöms ha stora svårigheter att klara förändringar såväl beträffande aktiviteter som bland personal som h*n interagerar med.”

Detta "översätter" försäkringskassans utredare till:

Av yttrande från försäkringsmedicinsk rådgivare framgår att det medicinska underlaget inte visar att dina behov är av den karaktären att ingående kunskap krävs. Inte heller finner den försäkringsmedicinske rådgivaren stöd i det medicinska underlaget att funktionshindret medför andra behov som förutsätter ingående kunskap”.

Jag skulle kunna plocka fram åtskilligt i den vägen .. men intresset är minst sagt lågt när det gäller de svagaste i samhället.

Nu är det säkert någon som tycker att jag överdriver och jag säger inte att det är så för alla. Men det är slående att det hårda, misstänksamma tilltalet och bemötandet ökar ju lägre social ställning vederbörande har. Jag har buntar av utdrag från bl.a Försäkringskassans egna utredningar som bevisar den saken.

Den som har svårast att uttrycka sig och försvara sig får sämst bemötande och minst hjälp.

Människor blir rädda, känner sig ifrågasatta och underlägsna och många söker desperat hjälp där den inte kostar något .. eftersom de saknar medel att få den som de i samma situation, men med bättre ekonomi, kan få när de överklagar uppenbart felaktiga beslut i landets Förvaltningsrätter.

I svensk välfärd kan du betala för rättvisa om du har tillräcklig utbildning för att inse att du utsatts för en orättvisa och tillräckligt med pengar för att betala en advokat eller annan lagkunnig som kan föra din talan.

Man vänjer sig gradvis vid ändrade attityder. Det känns numera helt normalt att rekommendera människor att anlita en advokat eller något annat "sanningsvittne" vid varje möte med Försäkringskassan. De stora privata Assistansbolagen har därför av lönsamhetsskäl anställt de få specialiserade jurister som finns, vilket gör att den som behöver rättshjälp får nöja sig med någon som inte är påläst i just de här frågorna.

Det är inte behovet som styr, utan var du är placerad på samhällstrappan.

Den lilla människan misstänkliggörs och kontrolleras alltså in på bara skinnet när h*n söker sin lagstadgade rätt men de som sitter lite mer bekvämt högst upp blir förvånade när de förväntas redovisa hur de handskas med skattemedlen.

Här är det noga med tilltalet, minsann. Här är man oskyldig fram till någon presenterat ett kvitto eller utdrag ur bokföringen som bevisar att något olagligt har skett. Högst upp på trappan är människovärdet högt, tilltalet är respektfullt och hänsynsfullt och skinnet tunt och ömtåligt när någon tar sig friheten att ifrågasätta hur de hanterar de skattemedel de har tillgång till.

Våra makthavare och deras företrädare har en slående likhet med de glättade reklaminslagen för diverse, miljöfarliga och ohälsosamma skönhetsmedel som tar upp tid under reklampauserna på TV.

En glättad yta i en bekväm och lyxig miljö och en välpolerad, välmående människa som självsäkert, och utan att ifrågasätta vad h*n egentligen sysslar med, som utbrister .. 'cause I´m worth it!!

Men tänk bara på hur mycket pengar vi sparar på att kasta ut handikappade människor ur systemet med personlig assistans, på att underkänna läkarintyg från statliga sjukhus och på att tvinga människor att sälja av allt som kan ge förutsättningar för en framtid innan de får hjälp och stöd att försöka skapa sig .. just en framtid?

Jag är övertygad om att alla dessa besparingar räcker till många fler trevliga middagar arrangerade av profesionella festfixare som kan rikta strålkastarljuset mot  fler myndigheter som kan skapas för att bereda fler tjänstemän arbetstillfällen där de kan göra fler besparingar på alla som påstår sig vilja ha del av svenska skattemedel.

DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., AB, AB, AB, AB,

Det socialdemokratiska arvet?

Jag såg "Veckans brott" med Leif GW Persson i går. När jag hörde hans upprördhet och frustration över hur polisen handskas med de "vardagsbrott" som utsatta svenskar varje dag anmäler, så kände jag igen mig.

"Dålig ledning, dålig styrning, dålig attityd och dåligt användande av de resurser de fått."

Inte bara i hur vi själva blev bemötta när vi blev bestulna på vår gräsklippare, utan det är ju också precis så jag själv brukar uttrycka mig när jag blir lika frustrerad och upprörd efter kontakter med Försäkringskassan och Socialtjänsten!

"Dålig ledning, dålig styrning, dålig attityd och dåligt användande av de resurser de fått."

Som så många andra följer jag de omständiga sosseansträngningarna att navigera och komma till beslut i ett föråldrat och förlegat system och när jag läser vad Johan Westerholm skriver om sitt parti i sin blogg "Mitt i steget" ..

.. "Jag har faktiskt aldrig stött på en så otydlig organisation som hela tiden medger att det är ”någon annan” som har ansvaret och som sätter ramarna.

Styrelser på olika nivåer som när jag tar upp olika brister säger ”det är inte vår roll, ansvaret ligger där och där”. När jag då vänder mig till den nivån möts jag i regel med samma svar. Ansvaret någon annan stans. Detta är en generell sanning inom socialdemokratin. Alla skyller ifrån sig, ingen kan kliva fram och ta ansvar och beslut.

Detta föder en osäker och otydlig kommunikation internt och är i sig svaret på varför vi misslyckas att kommunicera externt. Förstår vi inte varandra internt, eller kan i andra sammanhang vara tydliga mot varandra i ansvarsförhållanden och befogenheter, är det svårt – hart när omöjligt - att få omvärlden att begripa vad vi vill." ..

.. så är det också ett uttryck för samma upprördhet och frustration.

Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, LO, Kommunernas hantering av sina uppdrag gällande Skola, Vård och Omsorg .. överallt möter vi ett system som harvar på i gamla spår, inte ser människorna bakom problemen, inte har någon som vill erkänna ett direkt ansvar och som har betydande svårigheter att kommunicera både inbördes och med dem det berör.

Ett ärende som är akut och ska behandlas skyndsamt .. har samma komplicerade handläggningstid, samma brist på tydlig kommunikation och samma förfarande som valet av en socialdemokratisk partiledare?

Gamla och nya regler tolkas godtyckligt eftersom de ska anpassas till ett resultat som redan är förutbestämt. Precis vad vi ser hos Socialdemokraterna nu, när de till varje pris vill undvika en öppen process med flera alternativ och betydande risker för att själva bli prövade i ett förtroendeomval.

Samtidigt som det handlar om människor som befinner sig i ett mycket större kaos och en akutare krissituation än vad VU gör just nu.

När blev det så?

Stelnade alla myndigheter i självgodhet ungefär samtidigt som samma sak skedde med Socialdemokraterna. Blev alla svenska myndigheter döva, maktfullkomliga överförmyndare till svenska folket samtidigt som Socialdemokraterna utnämnde sig själva till det statsbärande och maktfullkomliga partiet och slutade följa med i samhällsutvecklingen?

Är det här ett resultat av för många politiskt tillsatta makthavare, mellanchefer och pärmbärare, utan annan kompetens än lång och trogen tjänst i Partiet och en attityd av självtillräcklighet som sipprat uppifrån och ner?

För det Leif GW Persson ger uttryck för när det gäller polisen, det jag känner när det gäller Försäkringskassan och kommunernas socialtjänst och det Johan Westerholm så tydligt beskriver .. det är förmodligen någonting som många, många känner igen.

Tror jag?

Eller så har jag vaknat med en röd foliehatt i dag?

DN, DN, DN, DN, SvD, Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB
Bloggat: Sven-Erland