Räddast är jag för det jag aldrig varit i närheten av!

Svenska folket är räddast för björn, varg och vildsvin bland de djur som finns i vår natur, läser jag i DN.

Jag tror att det beror på att så få svenskar har varit i kontakt med de här djuren. Själv bor jag mitt i den vildsvinstätaste delen av landet .. det händer så ofta att jag möter vildsvin att jag har slutat att reagera. I vår lilla skog har ett gäng gjort sig ett vinterläger precis intill vår promenadväg och då räcker det med att vi hostar eller pratar lite extra högt när vi närmar oss, så går de en bit åt sidan .. och alla är nöjda.

Varg har passerat här också och jag har inte hört talas om någon som varit rädd. Däremot skryter alla förfärligt över att ha sett dom .. vilket är attans förargligt för mig som inte har gjort det, men jag har klappat vargar på Kolmården så det jämnar ut sig.

Björn däremot är jag förfärligt rädd för. Jag har aldrig varit nära någon och här finns det ingen som helst risk att möta någon så det är ju bortkastad rädsla egentligen. Men de som bor i björnrika trakter säger att de är lika skygga som vildsvin .. men kan man lita på det??

En gång hälsade jag på hos en familj som hade två apor. Jag var eld och lågor och ville umgås, men eftersom jag aldrig tidigare mött någon så fick jag tydliga instruktioner.

Hon kommer att göra ett utfall för att avgöra vem som är starkast .. RYGGA INTE TILLBAKA!!

Hahaha .. det var ju lätt, jag har tränat med skyddsärm och attackerande schäfer så här fanns det en iskall och djurvan person!!! Och ägaren tog den kopplade apan i knät, hade full kontroll på situationen, jag satte mig bredvid ... apan gjorde ett utfall ..

.. och jag ryggade skrämt tillbaka!!

Triumf för apan och en slokörad reträtt för mig och jag lärde mig att det man inte känner till är oftast det som upplevs som mest skrämmande.