måndag 4 februari 2013

Om jag går in i en (S)koaffär ..


.. så förväntar jag mig att de säljer skor.

Läckra fotbeklädnader som får mig att känna mig tjusig och välklädd, praktiska stövlar som passar i skog och mark, skor som inte klämmer och skaver, skor som kan bäras hela dagen utan att ens märkas annat än på utsidan som helst bör se obekväm och lyxig ut och mjuuuka tofflor eller tygskor som passar både inne under kalla vinterdagar eller på stranden när solen gassar.

Den ultimata skon, som jag aldrig hittar, ser ut som om den gjorts av Christian Louboutin eller Manolo Blahnik, kostar som om den var köpt på Din Sko och känns som ett par väl intrampade, fodrade gummistövlar från Tretorn. Märkligt nog har jag aldrig sett något som ens påminner om den.

Men .. om jag går in i en skoaffär så är det minsta jag begär att det finns gott om skor att välja på. Sedan gör det ju ingenting om det finns några handväskor, handskar, scarves och bälten att komplettera med .. men sen är det stopp .. jag skulle bli djupt förolämpad om de dessutom saluförde hälsokost och friskvårdsartiklar. (Med undantag för joggingskor då, förstås. Sådana är alltid trevligt att ställa upp i hallen .. gärna rosa eller annan läcker färg .. så att alla ser att jag åtminstone tänker i hälsosamma banor. Och vem vet .. en dag kanske jag till och med får lust att jogga lite, och då är det ju bra att de finns på plats innan lusten försvinner?)

Under en mycket lång, lång tid byggde Socialdemokraterna upp sitt varumärke genom att sälja och utlova "världens bästa Vård, Skola och Omsorg". Kunden fick också löfte om en extra rabattkupong i form av en "Rejäl Pension".

Och precis som när jag går in i en etablerad skoaffär och förväntar mig att få se skor, så förväntar sig sossarnas väljare att hitta det som varumärket utlovar ..

En vård som fungerar, där alla blir sedda, lyssnade på, får plats och möter kompetent personal när det behöver. Inte en plats där läkare arbetar som administrativ personal halva arbetsdagen, där utbildade sjuksköterskor inte hinner med sina uppgifter, där arbetslösa trainee´s själ kraft och energi från personalen eller håglöst strövar omkring i korridorerna i väntan på den lön som .. visserligen är avtalsenlig .. men som de saknar kompetens för att göra rätt för.

En äldrevård där det handlar om behov och kvalitet .. i stället för om anordnarens vinst. Den som passiv och understimulerad förvaras under ovärdiga förhållanden på vårdboenden med låg personalbemanning bryr sig nog mycket lite om ifall missförhållandena beror på kommunala förluster eller privata vinster.

Den som inte ens kan få fram vård eller ett vårdboende till en dement förälder som dagligen riskerar att skada sig själv eller andra bryr sig kanske ännu mindre? Det är märkligt att ingen talar om vilken risk en ensamstående dement människa, en ask tändstickor och ett adventsljus utgör i ett hyreshus fullt med barnfamiljer i juletid?

Om det inte finns tillräckligt med kompetens hos landets kommuner så att det räcker till att skapa en fungerande äldrevård eller skriva heltäckande avtal är det ett större problem än om resultatet av den inkompetensen blir oskäliga vinster .. tycker i alla fall jag?

En sjukersättning som gör att inte livet faller samman när någon blir sjuk .. och en vettig rehabilitering och förklaring INNAN någon plötsligt drar in ersättningen och placerar dig på en bänk hos Arbetsförmedlingen.

En riksdagsledamot kräver att ingångna avtal ska gälla så gott som livslångt när det gäller politikerpensionen .. men tycker att det är helt rimligt att ingångna avtal mellan Försäkringskassan och handikappade eller förtidspensionerade ska kunna rivas upp med någon eller några månaders varsel.

Det är nästan lika förbryllade som om jag skulle få betala priset för ett par Manolo Blahnik och hitta ett par enkla flipflops för 199 kr i paketet .. medan min folkvalde representant packar upp "mina" skor ur det paket han fått för extrapris?

Ingångna avtal är .. inte alltid ingångna avtal, och en del människor har tydligen svårare att ställa om sig till en ny verklighet än andra? Om du är sjuk, handikappad eller utsliten och van att leva på existensminimum, har du tydligen bättre förutsättningar att skapa dig en ny framtid än om du tillbringat en längre tid i politiken med en generös ersättning och förmånliga villkor?

Och så den "Rejäla pensionen". Socialdemokraternas väljare förväntar sig den, den ingår i varumärket som spikats fast i det ursvenska medvetandet. Den "orättfärdiga pensionärsskatten" som myntades under Mona Sahlins tid har blivit som en rabattkupong som alla pensionärer förväntar sig ska gälla om de röstar på "Välfärdspartiet" Socialdemokraterna.

Men nu försöker Stefan Löfven skapa ett nytt varumärke .. "Framtidspartiet", där vi betalar i dag och skördar i morgon med hjälp av innovationsråd, utökad skolplikt och en form av jobbplikt i den offentliga ofantligheten som då blir ännu ofantligare.

Den gamla butiken med "SOCIALDEMOKRATERNA - Vård, skola och omsorg + en Rejäl Pension" på skylten säljer inte .. som förväntat .. lättare regler i sjukförsäkringen, varmare hantering när det gäller utslitna, handikappade och funktionshindrade och pensionärerna som upptäcker att rabattkupongens datum gått ut, får inte så mycket som ett extrapris att se fram emot.

Ett gammalt inkört varumärke är svår att förändra. Särskilt om det funnits och marknadsförts hårt och målinriktat under en lång tid och har många ingångna avtal med investerare som kräver utdelning på pengarna.

Ibland måste ett sådant företag bita i det sura äpplet, gå i konkurs, göra sig av med alla gamla skåpvärmare, satsa på fungerande varor, nutidsorienterade och kompetenta medarbetare och starta på nytt med produkter som håller vad de lovar och som passar in i den tid som de ska fungera i.

Den socialdemokrati vi ser i dag är mer att jämföra med en second hand- eller vintagebutik  riktad till en nostalgisk köpkrets som vill återskapa en svunnen tid.

De fallande eller stagnerande opinionssiffrorna för sossarna kanske helt enkelt är ett uttryck för samma besvikelse som jag skulle känna om jag gick in i en exklusiv skoaffär och hittade en järnhandel eller en loppis med begagnade vardagsprylar!

DN, DN, DNExpr., AB, AB, SvD,

3 kommentarer:

  1. Är så jäkla less på att bli beskylld för att vara girig när man egentligen vara vill ha kontroll och ta eget ansvar.

    Det där innovationsrådet vore kanske bra, i alla fall om de helt plötsligt skulle komma på idén att det går att skära ned på alla ordbajsare inom politiken, de där som kever på mina och dina pengar för att ha åsikter. Åsikter som bara handlar om att kasta paj på varandra och leva i fantasivärld.

    Jag tror fan jag skall skita i att betala skatten härmed. :)

    /Henrico

    SvaraRadera
  2. Ja Henrico.Det är inte bra när man inte `´citat Mona Sahlin` tycker det är häftigt att betala skatt.För allt handlar om vart pengarna går och när man ser tex, statsrådens pensioner så tappar man lusten att göra rätt för sig.

    SvaraRadera
  3. Det här verkar som om jag köpt den fantastiskt galopphästen Thunderball och sedan när jag går ut i stallet så visar det sig att jag i spiltan har sköldpaddan Gunvald.Det känns surt dessutom när man lagt ner tid i politiken som ideellt arbetande och man upptäcker att det enda som man bidragit till är att de högre upp i heriarkin(den politiska) skall sitta säkert och få högre arvoden - de flesta ser inte fotfolket ändå. Men som någon sa - är man så inihelvetet dum så får man stå sitt kast. Idag avsade jag mig kampanjarbetet med att knacka dörr - det får nägon betald politiker göra.

    SvaraRadera