lördag 23 mars 2013

Barn gör inte som vuxna säger utan gör som vuxna gör ..


.. och eftersom Christoffer Hurtig förmodligen matats med ideologiska riktningsgivare från Simon Fors och hans kamrater under hela sin tid som ung vänsterpartist, så är det väl inte så konstigt att han anser det vara rätt och riktigt att önska livet ur alla som inte lever och tänker som sanna vänsterpartister.

När jag googlar Simon Fors samlade tweets så får jag all förståelse för att den stackars Christoffer kände sig som en riktig hjälte när han skriver "Jag vill skjuta Tobias Billström. Jag kommer verkligen att glädjas den dagen han dör. Från djupet av mitt hjärta, jag menar det verkligen." .. under en profilbild av massmördaren Lenin.

Skillnaden är bara att Christoffer Hurtigs dödliga drömmar kostade honom ordförandeposten i hans avdelning av Ung Vänster, medan Simon Fors lugnt kan fortsätta att representera Vänsterpartiet i Pajalas kommun?

Ung vänsters förbundssekretetare Hanna Cederin säger att Hurtigs twitter är ”väldigt, väldigt allvarligt” och att "Det handlar om våld, och det är odemokratiskt. Det går direkt emot det Ung vänster står för."

Följande tweets går tydligen inte direkt emot det som det "vuxna" Vänsterpartiet står för eftersom ingen i ledningen reagerat nämnvärt på rösten från Pajala som bland annat twittrat ..

"Alla ni som mobbar Pär Ström gör ett fruktansvärt dåligt jobb. Karljäveln vågar ju fortfarande yttra sig." 

"Det finns alltså folk som tycker att man inte bör slå ihjäl fascister? Tja, alla är vi ju olika."

"Jag önskar verkligen dessa människofientliga svin som styr vårt land allt ont. Vill se dem drabbas av sjukdom och lidande."

Vänsterpartiet låter Simon Fors ostraffat twittra om att han vill skjuta alla moderater, mörda Per Gudmundson på SvD och ”giljotinera” Kungen, men tvår sina händer över copy-kattens tilltag? 

Dagens reaktioner måste ha känts fruktansvärt förvirrande för Christoffer Hurtig som troligen tyckte att det var fullständigt naturligt att glatt twittra på i samma anda som den äldre partikamraten .. Prinsessan Lilian är död, hurra nu är det bara resten av kungahuset kvar!

Men ärligt talat så orkar jag inte ens bli upprörd. Jag förväntar mig inte mer av Vänsterpartiet, även om dagens twitternyhet kanske gör det lite mer angeläget att Stefan Löfven öppet går ut och berättar om han räknar med att regera tillsammans med ett parti som tycker mordhot ingår i den politiska strategibilden.

Det räcker liksom inte längre med att tiga, samtycka och försöka se förtroendeingivande ut .. för gud hjälpe oss om det traskar in en hel hög Simon Forsar och Christoffer Hurtigar som ministrar efter nästa val.

Men visst är det märkligt att det är de som befinner sig på yttersta vänsterkanten som gör mest skillnad på folk och folk?

Onda och Goda, Kvinnor och Män, Fattiga och Rika, Värdiga och Ovärdiga, Bildade och Obildade  .. och under förra året upptäckte även jag att jag  började känna mig obekväm när jag mötte okända människor som hade en annan ursprungsnationalitet än jag själv.

Hur skulle jag uppföra mig för att inte uppfattas som främlingsfientlig?

Vilka blir konsekvenserna om jag snubblar på orden och beter mig som vanligt?

Till och med Sverigedemokraterna nöjer sig med att stänga gränserna för dem de tycker är för olika .. medan de rödaste vänsterfalangerna twittrar om att de som är för olika ska avrättas??

Därför så tycker jag att det är oerhört viktigt att sosseledaren berättar om vilka han leker med när inte vi ser på!


5 kommentarer:

  1. Peter Nicklasson23/3/13 22:02

    Läser detta: "Ung vänsters förbundssekretetare Hanna Cederin säger att Hurtigs twitter är ”väldigt, väldigt allvarligt” och att "Det handlar om våld, och det är odemokratiskt. Det går direkt emot det Ung vänster står för." "
    Jasså? Kolla dagens händelse då med kravaller http://www.expressen.se/kvp/flera-gripna-efter-stort-tumult-pa-stortorget/ Det är de "autonoma" (dvs vänsterextrema) som visar vad de anser om yttrandefrihet (även om de som de kritiserar också är extrema).

    Och skillnaden mellan SD och V är att SD gör upp med sina drägg och också utesluter dem som medlemmar. I V får man hållas. Kanske något uppdrag plockas bort och man sätts i politisk karrantän ett tag, men snart är de tillbaka igen. Den här V-ordföranden kommer troligen att göra karriär igen inom kort. Det är en merit att kasta gatusten och twittra fantasifoster inom det partiet.

    SvaraRadera
  2. Om man ser tillbaka lite genom åren. På debattklimatet. Så har det väl blivit lite mer spänt de senare åren. Eller inbillar jag mig det? Har det alltid varit såhär, fast i andra frågor kanske.

    Däremot försöker jag dra mig till minnes de tillfällen då olika krav har inkommit på att olika människor inte skall få yttra sig. Westerberg som inte vill sitta i närheten av nydemokrati på tv osv.

    Är det alltid folk "till vänster" som förvägrar folk "till höger" att uttala sig. Alltså definitionen enligt marxistiskt snitt. Eller finns det exempel på hur "vänstermänniskor" tystats av några lite mindre till vänster?

    Det borde väl vara rimligt att även skogstokiga idéer fick framföras kan jag tycka.

    SvaraRadera
  3. Peter Nicklasson24/3/13 17:13

    @Anonym, 24/3/13 15:41

    Debattklimatet har enligt min mening hårdnat och polariserats. Typ "är du inte med mig, är du emot mig".

    Min lilla förklaring till det är:
    I ett land bestämmer styrande vad som bör sägas (eller får sägas i en diktatur). Det är en lång process givetvis som spänner över generationer.
    Åsikterna påverkar man i första hand via utbildningsväsendet. Utnämningar av akademiska titlar premierar de rätta åsikterna. Därmed får ett land intellektuella med önskvärd tonvikt åt vad de styrande anser vi bör tycka. Grunden är lagd och massan kan skolas in. Vidare påverkar media givetvis.
    I Sverige har vi fått inpräntat att konsensus är bra. Det kanske det är, men det skapar också konflikträdsla. Ingen vill sticka ut frivilligt. Den mentaliteten är nog ganska speciell för just Sverige. Men den är ju inte nedärvd, snarare inskolad. Det insåg vänsterrörelsen tidigt. Man uppmuntrade därför sina anhängare att besätta framförallt utbildningar till lärare och journalister, kulturfolket hade man reda per se med sig eftersom en kulturarbetare som är konservativ anses inte progressiv i sin konst (heller).
    Massmedia och vänsterintellektuella dominerar idag vad som bör diskuteras. Politikerna förhåller sig till dem som en företagare förhåller till sina kunder - "kunden har alltid rätt (åtminstone officiellt)". Vill man göra karriär i ett konsensusklimat, gör man bäst i att knipa käft med obekväma åsikter.
    Därmed har vi skapat ett klimat som inte låter avvikare säga något ostraffat.

    Men med nätet har spelreglerna delvis satts ur spel (se på diktaturländerna som ofta censurerar nätet, det har stor betydelse). Åsiktsmonopolisterna inom framförallt media har fortfarande åsiktsföreträdet pga sin storlek, men via nätet kan vem som helst numera läsa utländska tidningar, se utländsk tv, och läsa om inhemska händelser. Ofta upptäcker man då hur en händelse rapporteras (om den rapporteras dvs). Samma händelse kan beskrivas totalt olika - och därmed öppnas ögonen kanske hos läsaren. Vem säger mig sanningen, vem ljuger? Och varför i så fall?
    En sanning kan döljas eller förvanskas ett tag, men förr eller senare når den dig om du har tillgång till all information.

    Debattklimatet har hårdnat, därför att åsiktsföreträdet är hotat för de som levt på att ha det, och vant sig vid makten över vårt tänkande - politiker i allmänhet, massmedia i synnerhet.

    Jag tror att i takt med att åsiktskorsetten dras åt allt mer, att allt fler ord får nyspråk, eller beläggs med tabu, osv kommer en motreaktion förr eller senare. Det kommer inte att accepteras i längden.
    Men först måste vi nå botten... och tyvärr är vi inte där än.

    SvaraRadera
  4. Jag är inte förvånad, precis som sossar av gamla skolan säger att de är det med bröstmjölken så finns det här hårda stråket vänsterjurassicparkvaranerna som säger sig stå upp för mänskliga värden och den rätta vägen till detta. Att det kräver bly kan de vare sig då eller nu knipa igen om. For the sake mina vänner- for the sake..

    SvaraRadera
  5. Det verkar stämma det där om att vänsterrörelsen uppmanade sina medlemmar att besätta viktiga positioner. Jag deltog själv i ett antal studiecirklar och kurser kring olika sociala frågor, för många år sedan. Och de som ledde kurserna var samtliga "maoister" som de kallade sig själva. Och de flesta medlemmar i SKP som det hette då. Åtminstone två av dem gick sedan på journalisthögskolan och återfinns nu bland de större dagstidningarna.

    Deras grundvärderingar var förstås alltid närvarande. Att det ändå gav mig någonting berodde på att de var duktiga på problemformuleringarna, men galna på lösningar och rätt fel ute i orsaks sambanden.

    Det som störde mig kollossalt då, och fortfarande när jag tänker på det, var hur fullständigt nollställda alla andra deltagare var, i de här kurserna. De svalde fullständigt alla resonemang som skp-eliten ritade upp. Åtminstone sade inget något annat. Som intellektuella offerlamm. Sorgligt.

    När det gäller lärare på högskolor i sverige så tror jag att policyn vid utnämningar av lärare är att "representanter från elever och lärarråd" får komma med synpunkter. Alltså det går ganska lätt att på det viset ta över en institution. Så att den blir renlärig. Och sedan användbar som referens för att styrka olika stolliga "forskar-teorier".

    clementine

    SvaraRadera