Var finns feministerna när vi behöver dem??

En multisjuk kvinna på ett gruppboende i Malmö fick sitt könshår bortrakat av personalen och agerandet kritiseras av Inspektionen för vård av omsorg(IVO).

Kritiseras??

När det gäller funktionshindrade kvinnor kan nästan vilka sexuella övergrepp som helst sluta med lite lam kritik och märkliga bortförklaringar eller beskyllningar mot kvinnan .. utan någon som helst påföljd. För det ligger ju i sakens natur att den som inte själv kan berätta inte heller kan anklaga eller peka ut någon.

Så behändigt för den som inte drar sig för att roa sig lite med de mest hjälplösa i samhället.

Ibland blir det barn. Ganska ofta till och med. Jag har en bekant som har tre adoptivbarn från samma kommun, som mamman förmodligen inte ens visste att hon väntade. Men i ett eget boende med "särskilt stöd" så vet en psykiskt funktionshindrad kvinna inte vem som tillhör stödet som kommer dagligen eller vilka som kommer av helt andra skäl. I ett gruppboende är personalen ofta den enda familj de har att lita på och samma personal är de enda som de kan vända sig till i sin utsatthet.

Under de år som vi fungerade som familjehem för unga tonårskillar fick vi också flera förfrågningar om små barn till funktionshindrade mammor .. men det finns tyvärr gränser för allas engagemang, förmåga att räcka till och bostadens förmåga att växa med familjen.

Det är inte heller helt ovanligt att äldre, dementa kvinnor .. i hemmet eller på äldreboenden .. utsätts för sexuella övergrepp eller rena våldtäkter .. men det är sällsynt att misstankarna leder till anmälningar.

När det gäller kvinnan som fick sitt könshår bortrakat verkar det inte heller som ens den minsta lilla misstanke kläddes i ord när det gällde .. varför och vad hände mer, och hur ofta??

För om du eller jag skulle drabbas av något som innebar att vi var mer eller mindre medvetslösa och vi sedan skulle vakna till liv .. nyrakade i underlivet .. så skulle det väl uppstå en liten gnagande oro för att det fanns ytterligare ett syfte med gärningen? Jag hade knappast nöjt mig med att någon kritiserade tilltaget lite lagom generat.

Om jag hade upptäckt att detsamma hänt med min dementa mamma när hon hjälplös "vårdades" på kommunens äldreboende så hade jag både blivit rasande och skräckslagen och inte nöjt mig med lite kritik från IVO. Eller Socialstyrelsen som det hette förr.

Hjälplösa, handikappade är en utsatt grupp som tilldrar sig stort intresse från män med skev kvinnosyn och utan hänsyn, men nästan inget intresse från feministerna.

Varför då?

Är de inte tillräckligt tjusiga, intellektuella, kulturella eller värdefulla? Är det för jobbigt att höja blicken utanför den egna bekvämlighetszonen?

Under min rekordkorta tid som medlem i F! försökte jag föra fram frågan. Men till och med på den allra första kongressen fanns det ingen som värderade den högre än frågan om könsneutrala namn. Det är en icke-fråga även för media .. för gravt funktionshindrade människor gör sig inte särskilt bra på bild och är dessutom svåra att få att kritisera önskad politisk inriktning.

Och om de lider ... så kan de i alla fall inte berätta om det. Möjligen kan de "låta lite" obehagligt.

Men om det nu är så svårt att engagera sig i ointressanta kvinnor med "otrevliga" handikapp så kan jag bjuda på ett annat lite "roligare" problem.

Badhusen.

Ni vet de här badhusen, med Äventyrsbad, som kommunerna formligen älskar att bygga för skattebetalarnas pengar.

På de flesta större orter kan inte unga kvinnor .. eller äldre .. vistas i bassängerna de själva varit med att betala, utan att riskera att bli tafsade på, klämda på brösten eller få fingrar uppkörda i underlivet när de omringas av de sexuellt frustrerade sk kalsongbadarna som dessutom fyller badvattnet med rester av urin och avförig från sina underkläder.

Vi säger till, men det hjälper inte .. säger badhuspersonalen som får hotelser riktade mot både sig själva och familjen om de försöker avvisa de värsta och som inte törs anmäla eftersom risken för att utpekas som fördomsfull i lokalpressen är överhängande.

Maria Skiddi med bloggen HäxanMexan har radat upp ett antal länkar för den som är intresserad.

Var är feministerna?

Finns det inget intresse här heller? Trots att de flesta Äventyrsbaden både har gym och spa-avdelning?

Vad GÖR dagens feminister egentligen? Bortsett från att de hävdar "sin rätt" att ha orakade ben och armhålor, eldar upp pengar, skriver anklagande bloggar eller debattinlägg samt hatar vita, medelålders män och kvinnor som har en avvikande inställning till livet?

VAD har dagens feminister åstadkommit de senaste åren som hjälper och gynnar dem som behöver dem mest?

VARFÖR reagerar inte de som säger sig tala för alla kvinnor, när fullständigt försvarslösa kvinnor utsätts för sexuella trakasserier, övergrepp eller utnyttjas utan att någon egentligen bryr sig.

Bortsett från att det är otroligt pinsamt att det händer .. och upptäcks. 

Skånskan, DN, Expr., NSK, Sydsvenskan, SvD,

Jag blir ledsen och får svårt att andas ..

.. när jag läser rubrikerna om den tidigare polischefen Göran Lindberg. Trots att jag värjer mig så går det inte att undvika att få hela den sjaskiga historien serverad i tidningarna, på nätet och på tv-nyheterna.

Jag mår också lite illa av medias krav på offentlighet och detaljer .. det hörs ett obehagligt, lystet flåsande bakom de kraven och hade min dotter varit en av dem som fanns med i förundersökningen så vet jag faktiskt inte vad jag skulle ha tagit mig till.

För man FÅR vara naiv, dum och oerfaren när man är ung .. eller hur??

"Det är inte självklart bra med full offentlighet" .. skriver Hanne Kjöller i DN i dag och hon är väl den enda hittills som tagit upp offrens utsatthet i förhållande till kraven på full offentlighet. Vi hade nog förtstått vad det handlade om utan alla dessa detaljer.

Men det som plågar mig mest är att de unga kvinnorna tyckts tro att det var rimligt att sälja bort rätten till sin kropp? De har fått pengar .. och då var de "TVUNGNA" att stå ut. Okej, det var väl korkat av dem, men visste de vad som förväntades? Hade de en aning om vad Göran Lindberg var ute efter .. det verkar knappast så?

Ändå så kände de sig tvingade att "ställa upp" när äldre, flåsande, fläskiga gubbar vräkte sig över dem, satt på dem, klämde och kvävde, spottade, drog, petade, nöp, pillade och penetrerade, använde diverse redskap på dem och behandlade dem som saker .. ett stycke själlöst kött.

De till och med gömde sig för att få gråta osedda.

Vad gör vi med våra barn? Hur kan vi ge unga flickor så låg självkänsla att de tror att äldre män kan köpa totalt tillträde till deras kroppar, även om det visar sig att de inte hade en aning om vilka plågsamma övergrepp de förväntades gå med på?

Det jag läser i tidningarna är ju en form av slavhandel. Han har inte bara varit elak .. säger någon .. om jag haft det körigt och inte haft några pengar alls .. då har han ställt upp.

Ställt upp!!

Köpt sig ytterligare tillgång till att plåga en kvinna som tyckte hon var i "tacksamhetsskuld".

Alla dessa unga kvinnor som INTE kommer att bli företagsledare, styrelseledamöter eller akademiker ... bryr vi oss inte alls om hur det går för dem?? Är de liksom lite mindre värda???

Vem talar för dem .. kräver upprättelse .. samma nolltolerans mot sexuella trakasserier i skolan som i vuxenlivet. Hur ska vi kunna ge dem verktyg i livet så de kan försvara sig och åtminstone våga sätta gränser för sådana som Göran Lindberg?