Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

torsdag 27 februari 2014

Var finns feministerna när vi behöver dem??



En multisjuk kvinna på ett gruppboende i Malmö fick sitt könshår bortrakat av personalen och agerandet kritiseras av Inspektionen för vård av omsorg(IVO).

Kritiseras??

När det gäller funktionshindrade kvinnor kan nästan vilka sexuella övergrepp som helst sluta med lite lam kritik och märkliga bortförklaringar eller beskyllningar mot kvinnan .. utan någon som helst påföljd. För det ligger ju i sakens natur att den som inte själv kan berätta inte heller kan anklaga eller peka ut någon.

Så behändigt för den som inte drar sig för att roa sig lite med de mest hjälplösa i samhället.

Ibland blir det barn. Ganska ofta till och med. Jag har en bekant som har tre adoptivbarn från samma kommun, som mamman förmodligen inte ens visste att hon väntade. Men i ett eget boende med "särskilt stöd" så vet en psykiskt funktionshindrad kvinna inte vem som tillhör stödet som kommer dagligen eller vilka som kommer av helt andra skäl. I ett gruppboende är personalen ofta den enda familj de har att lita på och samma personal är de enda som de kan vända sig till i sin utsatthet.

Under de år som vi fungerade som familjehem för unga tonårskillar fick vi också flera förfrågningar om små barn till funktionshindrade mammor .. men det finns tyvärr gränser för allas engagemang, förmåga att räcka till och bostadens förmåga att växa med familjen.

Det är inte heller helt ovanligt att äldre, dementa kvinnor .. i hemmet eller på äldreboenden .. utsätts för sexuella övergrepp eller rena våldtäkter .. men det är sällsynt att misstankarna leder till anmälningar.

När det gäller kvinnan som fick sitt könshår bortrakat verkar det inte heller som ens den minsta lilla misstanke kläddes i ord när det gällde .. varför och vad hände mer, och hur ofta??

För om du eller jag skulle drabbas av något som innebar att vi var mer eller mindre medvetslösa och vi sedan skulle vakna till liv .. nyrakade i underlivet .. så skulle det väl uppstå en liten gnagande oro för att det fanns ytterligare ett syfte med gärningen? Jag hade knappast nöjt mig med att någon kritiserade tilltaget lite lagom generat.

Om jag hade upptäckt att detsamma hänt med min dementa mamma när hon hjälplös "vårdades" på kommunens äldreboende så hade jag både blivit rasande och skräckslagen och inte nöjt mig med lite kritik från IVO. Eller Socialstyrelsen som det hette förr.

Hjälplösa, handikappade är en utsatt grupp som tilldrar sig stort intresse från män med skev kvinnosyn och utan hänsyn, men nästan inget intresse från feministerna.

Varför då?

Är de inte tillräckligt tjusiga, intellektuella, kulturella eller värdefulla? Är det för jobbigt att höja blicken utanför den egna bekvämlighetszonen?

Under min rekordkorta tid som medlem i F! försökte jag föra fram frågan. Men till och med på den allra första kongressen fanns det ingen som värderade den högre än frågan om könsneutrala namn. Det är en icke-fråga även för media .. för gravt funktionshindrade människor gör sig inte särskilt bra på bild och är dessutom svåra att få att kritisera önskad politisk inriktning.

Och om de lider ... så kan de i alla fall inte berätta om det. Möjligen kan de "låta lite" obehagligt.

Men om det nu är så svårt att engagera sig i ointressanta kvinnor med "otrevliga" handikapp så kan jag bjuda på ett annat lite "roligare" problem.

Badhusen.

Ni vet de här badhusen, med Äventyrsbad, som kommunerna formligen älskar att bygga för skattebetalarnas pengar.

På de flesta större orter kan inte unga kvinnor .. eller äldre .. vistas i bassängerna de själva varit med att betala, utan att riskera att bli tafsade på, klämda på brösten eller få fingrar uppkörda i underlivet när de omringas av de sexuellt frustrerade sk kalsongbadarna som dessutom fyller badvattnet med rester av urin och avförig från sina underkläder.

Vi säger till, men det hjälper inte .. säger badhuspersonalen som får hotelser riktade mot både sig själva och familjen om de försöker avvisa de värsta och som inte törs anmäla eftersom risken för att utpekas som fördomsfull i lokalpressen är överhängande.

Maria Skiddi med bloggen HäxanMexan har radat upp ett antal länkar för den som är intresserad.

Var är feministerna?

Finns det inget intresse här heller? Trots att de flesta Äventyrsbaden både har gym och spa-avdelning?

Vad GÖR dagens feminister egentligen? Bortsett från att de hävdar "sin rätt" att ha orakade ben och armhålor, eldar upp pengar, skriver anklagande bloggar eller debattinlägg samt hatar vita, medelålders män och kvinnor som har en avvikande inställning till livet?

VAD har dagens feminister åstadkommit de senaste åren som hjälper och gynnar dem som behöver dem mest?

VARFÖR reagerar inte de som säger sig tala för alla kvinnor, när fullständigt försvarslösa kvinnor utsätts för sexuella trakasserier, övergrepp eller utnyttjas utan att någon egentligen bryr sig.

Bortsett från att det är otroligt pinsamt att det händer .. och upptäcks. 

3 kommentarer:

  1. Jag tog en funderare på vad jag kunde komma på vad feministerna har åstadkommit.Det blev blankt i huvudet,det enda jag kom på var när Gudrun eldade pengar och när behån slängdes på 60 eller om det var 70-talet.Känns mer som det är mycket väsen för lite ull.Och det läggs mycket kraft på att trycka till alla som inte delar alla deras åsikter.

    Du skriver att det inte är ovanligt att äldre dementa kvinnor utsätts för övergrepp och ibland rena våldtäkter i äldrevården. Det har det hänt men det tillhör nog knappast vanligheterna,det har jag aldrig sett tillstymmelse till under alla mina år i vården.Men visst en gång är en gång för mycket. Jag kan också förstå att man kan behöva raka av alltför riklig hårväxt då det kan vara ett elände att få bort kletig avföring och svårt att få riktigt rent med risk för ständiga urinvägsinfektioner.Det kan också uppfattas som intrigitetskränkande
    när rengjöringen blir omständig och tar tid. Men man borde tagit upp saken med anhöriga.
    Och nej jag har svårt att tro att den rakningen gjordes för att personalen `ville roa sig`

    SvaraRadera
  2. Precis Mona. Det var också min första reaktion. Har aldrig hört talas om att det skulle vara vanligt med övergrepp. Men det kan å andra sidan också förekomma ändå förstås. Så det finns väl motiv för att hålla ett öga på saken. Som vissa politiker brukar säga.

    Och nog skulle det kännas som en bra rutin ifall kvinnor behandlade kvinnor och vice versa när det gäller känsliga åtgärder. Så långt det är möjligt. Och att en dialog med de inblandade har hög prioritet.

    SvaraRadera
  3. Mona och anonym 15:31 .. Om jag bara kunde berätta hur många misstankar som avfärdas när det gäller misstänkta sexuella övergrepp på människor som inte kan berätta så skulle ni inte tro mig.

    Föräldrar, syskon, gode män och ibland också personal från angränsade behandlingsområden får under lång tid signaler som växer till misstankar som styrks av fysiska och psykiska oförklarliga symptom. Men för det mesta sopas det under mattan.

    För så är det .. ingen vill tro att någon i den närmaste kretsen kan utföra sådana handlingar. Då är det enklare att förklara det oförklarliga med fantasier, oförmåga att tolka verkligheten eller tvångstankar. Och det fungerar .. det finns ju ingen som kan vittna och med god vilja så kan det mesta förklaras .. om än lite krystat.

    Ibland ser vi .. men förtränger de förbjudna tankarna.

    En enda gång har jag mött ånger och ett fullständigt erkännande .. men då var den övriga personalgruppen tillräckligt inkännande och öppen för att ta upp frågan som en möjlighet. Men många gånger har personer som framkallar ångest eller oro hos vårdtagaren fått omplaceras efter det att anhöriga blivit misstänksamma.

    Och då talar jag mest om vad som händer med psykiskt funktionshindrade kvinnor på dagcenter och gruppboenden. Men ni ska nog inte känna er allt för trygga den dagen då ni själva ligger sängbundna med bara en enda person som "ansvarar för säkerheten" på natten ..

    På flashback stötte jag på en obehaglig tråd där en man utgav sig för att vara anställd på ett gruppboende där det fanns en, i hans tycke, välformad multihandikappad kvinna. Frågan han ställde var hur han "varsamt" skulle kunna ha sex med henne utan att hon blev rädd.

    Frågan i sig var skakande .. men att han fick goda råd var ännu mer skrämmande.

    SvaraRadera