Jag borde tycka att ...

... årets valrörelse är spännande, intressant och tankeväckande, men det gör jag tyvärr inte?

I stället upplever jag den som löjeväckande, förnedrande och förödmjukande. Sett ur en synvinkel påminner den om två bilförsäljare som försöker kränga den "perfekta" bilen till människor som desperat vill byta bil ... den ene erbjuder ett kanonköp som endast saknar motor och den andre det ultimata fyndet som har allt utom hjul.

Sett från ett annat håll så har årets valrörelse vissa likheter med Siamesens envisa kamp för hävda äganderätten till den yttersta av alla maktsymboler .. Mullvaden.

Nu talar jag inte om en riktig Mullvad utan om en stor tygmus som Hittekatten fick i present och raskt åt upp öronen och svansen på, och förvandlade den till en Mullvad. Inne i Mullvaden fanns en bjällra så att ingen skulle missa var katten som ägde Mullvaden var .. eller VEM som ÄGDE Mullvaden.

Ett slags regeringsinnehav i det lilla.

Till slut försvann den och det säger kanske ingenting om demokratin i vårt hem, men desto mer om min förmåga att utföra ett fullgott saneringsarbete. Uppenbarligen finns det utrymmen i huset som undgår mina omsorger i flera år?

Men så hittade Siamesen den och blev maktlysten. Han bar omkring sitt byte, jonglerade med det, fångade och lekte med det .. hela tiden ackompanjerad av ett envist bjällerklingande.

Rutiga Katten blev irriterad! Hon tyckte Siamesen störde och var förarglig i största allmänhet och ville lägga rabarber på Mullvaden för eget bruk. Hon placerade sig på strategiskt utvalda platser och kastade sig över fridstöraren när han passerade, gav honom en rejäl omgång och jagade honom och hans förbaskade Mullvad in i ett annat rum.

Det dröjde inte länge innan vi åter hörde ett svagt bjällerklingande som närmade sig, Rutiga Kattens svans började piska irriterat och så var cirkusen i full gång.

Ibland .. i samband med måltider .. lyckades Rutiga Katten erövra maktsymbolen och lade den bokstavligen under sig i soffan. Men det dröjde inte länge förrän Siamesen lokaliserat sin dyrgrip och intagit en strategisk position på soffans ryggstöd.

Han dinglade lite med ett låååångt siamesben straxt ovanför Rutiga Kattens sovplats. Lite till,  och till slut så vaknade hon och slog irriterat efter fridstöraren .. som pillade lite förstrött på kudden intill och gäspade ointresserat tills hon somnat om .. och då gleeed han ner ytterligare en bit och pillade lite förargligt på Rutiga Katten .. som blixtsnabbt gick till anfall .. och glömde Mullvaden som Siamesen fångade i flykten när han triumferade rusade ut i hallen.

Därefter bjällerklingade det runt soffan till Rutiga Katten tappade fattningen igen och jagade honom, våldsamt plingande, upp på övervåningen.

Igen och igen.

Till slut så blev det väldigt påfrestande för hela familjen att ideligen höra Mullvadens plingande, omedelbart följt av ett ilsket fräsande och två sprintande katter genom rummen. Och när jag dessutom satte foten på eländet och höll på att göra en bjällerackompanjerad saltomortal i vardagsrummet .. då fick jag nog och lade Mullvaden högst upp ovanpå bokhyllan. Där glömde jag genast bort den och dammet fick fridfullt falla över den.

Total anarki var att föredra framför en löjligt plingande maktkamp.

Några månader senare hördes plötsligt ett siamesvrål inifrån vardagsrummet!

Ett blodisande tjut som innebar att .. där fanns en Siames i yttersta nöd!

Den långbente odågan hade lokaliserat Mullvaden, använt hyllorna i bokhyllan som stegpinnar och lyckats få tag i bytet högst upp. Men, Mullvaden hindrade honom effektivt från att vrida på huvudet, han ville inte släppa den och han satt därmed ohjälpligt fast med hakan på översta hyllan.

Som ett stort X stod han som fastnaglad i bokhyllan, och inte blev han gladare av att jag ropade in hela familjen för att beskåda hans förnedring.

Ungefär så upplever jag årets valrörelse .. två grupper som träter om samma Mullvad och som turas om att manövrera in sig själva i fullständigt löjeväckande situationer.

Egentligen så borde de få varsin Mullvad att leka med .. eller så avskaffar vi hela grejen med Jakten på Makten och satsar på personval direkt till regering i stället. Det kan inte bli sämre.

Jag vet inte riktigt hur många personer som ingår i en regering ... men vid personval så kan vi placera regeringsmakten väldigt högt och sedan ge dem med flest röster i hela landet i uppdrag att tillsammans bilda en fungerande regering, oavsett partitillhörighet.

För det som pågår just nu verkar lika meningslöst, pinsamt och uttänkt av samma isolerade, verklighetsfrånvarande grupp som har hand om Melodifestivalens mellansnack och "underhållning"?

SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN,