Hur lång tid tar det att kissa?

Det finns forskning runt i princip allting, har jag märkt. Särskilt när det gäller våra levnadsvanor kan vi hitta de mest fantastiska forskarrön, som till exempel att vi lever längre om vi dricker mycket kaffe. Eller var det kortare, jag minns inte så noga?

Så när jag ger mig ut på nätet för att googla fram den normala tidsåtgången för en vanlig pinkning, utförd av en vanlig människa, så förväntade jag mig nästan att få fram det ganska lätt.

Men så var inte fallet .. det verkar inte finnas någon tillförlitlig forskning på det området? Möjligen togs den bristen upp under någon av de fester som Stiftelsen för strategiskt forskning har anordnat under de senaste åren? Jag hoppas det, för i Sverige är det livsavgörande att få riktlinjer inom detta område, för vissa utsatta grupper.

Jag sitter med ett avslag på personlig assistans för en 40-årig cp-skadad man med en utvecklingsstörning som lämnat honom på ett förskolebarns nivå.

Han kan inte röra sig utan sin rollator, benen är felvinklade både i höften och knäna vilket medfört svåra förslitningsskador och han lider dessutom av artros. För att kunna stå och gå behöver han specialtillverkade, ortopediska skor och ortoser för att fixera knäna.

Var och en som läser detta inser att ett toalettbesök inte är något som han klarar av själv. Släpper han rollatorn för att dra ner byxorna, faller han handlöst. Alltså behöver han hjälp .. det är det ingen som ifrågasätter.

Men hur lång tid får det ta? Hur mycket är samhället villigt att betala för att han ska kunna gå på toaletten?

FYRA minuter .. kommer Försäkringskassan fram till. Från det att toalettdörren öppnas till han stänger den bakom sig efter förrättat värv, beräknas det ta 4 minuter!

Alltså .. han behöver hjälp att ta sig in på toaletten, antingen stödd på rollatorn eller hängande över någon hjälpande person. (Mannen i fråga väger över 90 kg)

Sedan ska kläderna lösgöras, personen i fråga vändas i rätt riktning och placeras på toaletten och uträtta sina behov, få hjälp med avtorkning, vändas i rätt läge och få på sig kläderna .. hela tiden stödd mot någon eller något.

Nattetid måste mannen dessutom hjälpas ur sängen, få på sina ortopediska skor och ortoser innan han kan hjälpas till toaletten.

Fyra minuter? Var får man tag i någon som vill ha ett jobb som innebär att man är i tjänst/tillgänglig och får betalt 4 minuter varje gång en människa behöver gå på toaletten?

Jag undrar vad beräkningen grundar sig på och bestämmer mig för att klocka mig själv vid ett snabbt kissbesök på toaletten.

Jag bemödar mig om att uträtta mitt ärende så snabbt och effektivt som möjligt och går i mål på 3,5 minut.

Senare på dagen smyger jag efter Maken och tidsbestämmer honom också när han är helt ovetande om min tidtagning. Ha .. det var väl det jag visste, kvinnor är effektivare än män!

Fyra och halv minut tar det för en helt frisk, rörlig man i sina bästa år att slå en drill i lugn och ro.

Sedan kan man ju undra vem i all världen som hinner uträtta något tyngre behov på under fyra minuter?

TJUGO minuter ska det ta för den handikappade mannen att duscha, tvätta håret, raka sig och borsta tänderna?

Det är ungefär den tid det tar för mig att duscha från det jag kliver in i duschen till jag är torr igen.

Det är bra att Dagens Nyheter synar kvitton i myndigheternas representation. Det vore också intressant om de utökade sin gärning till kommuner och landsting också .. och varför inte ta sig en titt på Försäkringskassan när de ändå håller på?

Det finns också flytande pengar i form av tjänstemän som är anställda men av olika skäl inte fungerar på arbetsplatsen .. stat, kommun och landsting .. och därför går hemma utan arbetsuppgifter i väntan på pension. Tänk om DN kunde leta reda på dem och ge oss siffror på vad de kostar om året, för det är väl för mycket begärt att förvänta sig någon forskning i den riktningen?

Jag känner i alla fall personligen till två från mitt eget Landsting som har gjort/gör det sedan många år tillbaka och en från kommunen .. om det kan vara till någon hjälp.

Representation är bra i vissa fall. Människor behöver mötas, kontakter knytas och samtal påbörjas och det sker ofta vid representationsmiddagar/sammankomster. Vi ska därför inte uppröras över att den finns eller gå till personangrepp på dem som erbjuder den om det sker inom de regelverk som finns.

Men när den inte gör det då ska vi gå i taket och berätta vad pengarna kunde ha används till i stället när de själva inte verkar ha något vettigare att använda dem till.

När en handikappad man inte får tillbringa längre tid än fyra minuter på toaletten och därmed förnekas personlig assistans för annan tid, så är det lätt att förstå människors upprördhet över att en stiftelse för forskning (som inte ens kan komma fram med tillförlitliga forskarrön inom det området), lägger nästan två och en halv miljon på en galamiddag.

Hur lång tid tar det för dig att kissa? Att duscha? Att få på dig kläderna på morgonen?

Kanske vi tillsammans, och alldeles gratis, kan åstadkomma en vägledande statistik åt Försäkringskassan inom detta angelägna område?

Helt oberoende av Micael Bindefelds tjänster eller flytande förtäring betald av skattebetalarna.  

DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB,
HäxanMexan

(Gränsen för tidsåtgången för hjälp med de grundläggande behoven som Försäkringskassan kräver av en handikappad går vid 20 timmar i veckan. I detta fall beviljades mannen 19,65 timmar i veckan och blev därmed kommunens problem. Ett resultat Försäkringskassan uppnådde genom att trixa med minuter på ett absurt sätt vid toalettbesök och andra tillfällen där mannen krävde mycket hjälp och uppmärksamhet. Det är också en form av fusk, sett ur min synvinkel.) 

Hybris är ..

.. överdriven självuppskattning eller fel uppfattning om individens plats i världsordningen.

Har vi hört det förut? En myndighet eller en kommun eller en enskild höjdare i offentlighetens tjänst tappar kontakten med verkligheten och beviljar sig själv förmåner på ett sätt som .. även om det inte är direkt olagligt .. är omoraliskt, orimligt eller osmakligt.

Igen och igen och igen händer det.

Och alltid är det samma visa. Det är REGERINGENS FEL!! Har vi en socialdemokratisk majoritet i regeringen så är sossarna feta svin och har vi en moderat majoritet så är det "rika och välbeställda som krattar manegen för sina ätteläggar".

Lösningen är alltså alltid att byta regering?

En del ser lite längre och tycker att det är dags att se över vårt politiska system, andra förvånar sig över hur skattemedel okontrollerat kan användas hur som helst utan att några kontrollsystem slår larm och ytterligare andra anser att det är symptom på att en osund kultur vuxit fram inom våra myndigheter.

Eller så är det bara vanlig hybris .. som bottnar i att såååå betydelsefulla människor som hanterar sååå viktiga frågor och offrar sååå mycket av sitt privatliv/sin tid/sitt överlägsna intellekt alternativt ställer upp/finns till hands/engagerar sig, naturligtvis är värda lite extra ... lite oftare än den vanliga människan som de företräder.

Någon påstår att myndigheterna och politikerna är offer för "kulturell smitta" från näringslivet. Men det kan väl lika gärna vara tvärtom?

För det som är mest förödande med det här beteendet och de här återkommande rapporterna om myndigheter, offentligt anställda tjänstemän, politiska ungdomsförbund eller förtroendevalda som blir påkomna med båda händerna i syltburken är inte bara det som rapporteras i media.

Det är effekten det får på skattebetalarna .. dig och mig!

Varför ska inte vi glida lite på sanningen, varför ska vi vara absolut sanningsenliga om det finns en möjlighet att få något eller slippa betala något.

Varför ska vi avstå från att skaffa oss lite ledighet eller guldkant på tillvaron ... på skattebetalarnas bekostnad, där det går utan att vi direkt bryter mot lagen?

Det är ju ändå vi som ÄR skattebetalarna .. tillsammans med privatföretagen och småföretagarna här i landet som förmodligen inte heller tycker sig behöva visa prov på högre moral än de offentliga makthavarna.

Och så får vi ett samhälle där respekten för offentliga medel urholkas så till den milda grad att våra folkvalda måste vidta åtstramande åtgärder som i första hand drabbar dem som inte haft några möjligheter alls att förse sig med minsta lilla guldkant eller förmån.

Som 1600-talsmannen Jean-Batiste Colbert sa på sin tid ..

.. Beskattningens konst är att plocka gåsen på så sätt att man får flesta möjliga fjädrar med minsta möjliga kacklande.

DN, DN, DN, SvD, Expr., AB, AB

Högbergs Tankar,

Vi begär inte mycket ..

Vi begär inte mycket ..

.. när vi väljer politiker till stat, kommun och landsting. Frågan är om vi begär någonting alls?

De flesta av oss tar en valsedel med det vi anser vara rätt partibeteckning, stoppar den i ett kuvert .. och så är det klart!

Några kryssar för någon de känner eller rent av känner förtroende för .. men ingen har den allra lilla minsta möjlighet att stryka den som de känner oro, förakt eller misstänksamhet mot.

Därför är det knappast någon idé att ta del av namnen på valsedeln .. vi kan ändå inte göra något åt det hela.

Jag har roat mig att googla på slumpvis tagna namn från olika kommuner i landet och från olika listor .. stat, kommun eller landsting .. och förvånansvärt ofta finner jag personer som i alla fall jag anser helt olämpliga för sina uppdrag.

Vi får de politiker vi förtjänar om vi inte ifrågasätter det systemet. Vi får vänner, bekanta och medlöpare till dem som redan sitter stadigt förankrade i toppen. Vi får också en ängslig mur av redan valda som blockerar nytänkande, framåtanda och ifrågasättande. Det är ju uppenbart nu när ridån som dolt spelet inom socialdemokratin har rivits sönder.

Förmodligen ser det likadant ut inom alla partier?

Fullständiga amatörer och klåpare får handskas med våra skattepengar och ta beslut som gäller livet för oss alla?

Fartblinda folkvalda som låter skattepengarna rinna mellan fingrarna?

Jag har alltid undrat varför inte media är mer intresserade av vad som händer med våra skattemedel än vilken kändis som har vilka kläder eller är otrogen med vem??

Är det vi som är så ointresserade av våra liv att vi föredrar lättviktiga nyheter .. eller är det media som underskattar oss?

Det finns ett högskoleprov som är en av urvalsgrunderna för den som söker till högskolan. Jag skulle väldigt, väldigt gärna vilja att det fanns ett politikerprov som var en av urvalsgrunderna för dem som söker förtroende för att ta ansvar för medborgarna. Jag är nästan upprörd över att det inte redan finns!

Uppdrag Granskning kommer att granska landets kommuner och deras märkliga beslut och hanterande av kommuninvånarnas pengar framöver .. kan ni inte följa den så vi kan föra fram frågan bland oss gräsrötter som är mer intresserade av kompetenta politiker än Brad Pitt och Angelina Jolies vedermödor?

Det skulle kännas mer meningsfullt än att bara sitta och låta allt rulla på invanda spår utan att ifrågasätt ett biddevitt. Vem vet .. kanske skulle till och med kvällstidningarna se frågan som intressant om väljarna visade intresse?

Expressen har en intressant ledare på ämnet i dag .. läs den.

Bloggen Hågelby redovisar sin syn på Botkyrka kommun.

Och vill ni googla lite grand själva så finns SlösO .. en möjlighet att anmäla misshushålling av skattemedel som bildats av tankesmedjan Timbro och Skattebetalarnas förening.

För det finns pengar som behövs inom välfärden .. vård, skola och omsorg .. frågan är bara vad de används till eller tar vägen??

Expr., Expr., DN, DN, SvD, SvD, AB, AB

Vinster eller överutnyttjande .. eller??

Det talas så mycket om vinster och bonusar inom de privata skattefinansierade verksamheterna .. men det tycker jag faktiskt är helt ointressant om man inte ser det i ett bredare perspektiv.

Jag personligen känner till en privat aktör inom vårdsektorn som är till 100% skattefinansierad och trots det går med stora summor i förlust varje månad .. är det då en BRA och tillförlitlig verksamhet till skillnad från motsvarande verksamhet som går med vinst?

Hur kan man egentligen gå med förlust när ALLT är reglerat, avtalat och skattefinansierat??

Om vi tittar närmare så ser vi att bankdirektören för den bank som sköter Verksamhetens affärer, tillsammans med sin äkta hälft äger redovisningsbolaget som sköter ekonomin för samma Verksamhet och att den äkta hälften också sitter i Verksamhetens systerbolags styrelse .. som samma redovisningsbolag sköter ekonomin åt. I bankens styrelse sitter också ordföranden för Verksamhetens styrelse och den oberoende revisor som granskar räkenskaperna har sin äkta hälft anställd i redovisningsbolaget.

Verkar det rörigt?? Det är bara förnamnet!!

Styrelseordföranden i Verksamheten anställer och utser sina vänner till chefer och styrelsemedlemmar i så stor omfattning att personalen på utförandenivå tvingas arbeta under förhållanden som inte godkänns av Arbetsmiljöverket som utfärdar vitesförlägganden som undviks genom rena pappersprodukter och hot om avsked om de anställda inte tiger i fortsättningen.

I den här verksamheten finns ingen VINST .. men går pengarna dit de ska?? Får de vårdbehövande det som finns avtalat med kommun och landsting ... eller går de till försörjningen av människor som utger sig för att arbeta idéellt men lever i en bekväm och isolerad gemenskap på skattebetalarnas bekostnad??

Finns det någon kontroll av verksamheter som utarmas utan att det finns någon synlig VINST??

Samma historia är det ju på många ställen inom den offentliga sektorn. Ingen plockar ut någon VINST eller BONUS .. men det blir fler och fler som sitter på tjänster som är långt, långt från det uppdrag som skattebetalarnas pengar egentligen är avsedda att gå till.

I vårt landsting känner jag till minst en högre landstingstjänsteman som befriats från alla arbetsuppgifter och tillbringat tiden hemma under de senaste 10 åren med full lön .. finns det EN så´n som han inom alla landsting så blir det ju betydande summor. Och då har jag ändå inte räknat med alla dem som sysselsätter sig med fullständigt meningslösa, inaktuella utredningar eller annat pappersvändande år efter år .. bekostade av skattemedel som var avsedda för vård.

Eric Erfors skriver om svensk byråkrati i Expressen i dag .. om alla nämnder, kompetensråd, utredningar, institut, forum och andra byråkratier som resulterar i fler och fler myndigheter som försörjer fler och fler byråkrater och myndighetspersoner.

Vi skrattade när det uppdagades att Grekland hade en myndighet som hade till uppgift att bevara en sjö som försvann för många, många år sedan .. men om vi granskar våra egna myndigheter som vi finansierar med pengar som skulle gjort större nytta någon annanstans, så kanske det är lätt att hålla sig för skratt??

Kostnaderna för onödig byråkrati kostar förmodligen mer och utarmar välfärdssektorn minst lika mycket som vilka riskkapitalbolag som helst ... det kanske skulle kunna vara något för Göran Hägglund och Kristdemokraterna att fokusera på nu när partiet vill profilera sig inför nästa val?

När det gäller vård, skola och omsorg finns allt prydligt och ordentligt avtalat inom den privata sektorn .. men det finns ingen som kontrollerar att avtalen efterlevs eller att pengarna går till de ändamål de är avsedda för?

Och upptäcker man ekonomiska oegentligheter .. vad gör man då?? Lämnar in det till polisen som lika prydligt och ordentligt arkiverar det hela??

Så vad kostar mest .. vinsterna eller överutnyttjandet?? Vad är lagligt och vad är olagligt att göra med våra skattepengar? Ska vi förbjuda vinster i privata bolag som fullföljer sitt uppdrag och tillåta förluster i samma typ av bolag som inte gör det??

När kostnaderna för skattefinansierade verksamheter blir för hög .. och det gäller oavsett om utförandet är privat eller offentligt .. så måste det ske ÅTSTRAMNINGAR!!

Det tråkiga är då att åtstramningarna ALLTID sker på de behövandes bekostnad.

Alltså .. de som INTE fick pengarna är de som måste betala tillbaka genom att bli av med den hjälp och det stöd som samhället inte har råd med bara för att någon annan lagt rabarber på pengarna.

Assistansbehövande blir av med sin assistans, äldre förnekas utomhusvistelse för resten av sina liv, skolorna förfaller och får sämre resurser, människor med livslånga handikapp och sjukdomar utan tillfrisknandeprognos blir av med livsviktigt stöd och färre och färre anställda får bära ett större och större ansvar vilket till slut resulterar i ett arbete som inte lever upp till vad vi egentligen betalar för.

De skatter som vi som arbetar betalar till, och i solidaritet med dem som är svagast och minst i samhället .. delas ut till ett ändamål, används till ett annat och tas sedan tillbaka från dem som saknade det från början .. vilket gör att behovet av den välfärd som ursprungligen fanns snarare ökar än minskar ..

.. i takt med utbetalningarna??