Dagar kvar till riksdagsvalet 2018

lördag 12 mars 2011

"Demokratins daggmaskar" ..

.. skriver Lena Andersson om på DN:s ledarsida i dag, och jag känner så väl igen mig i det hon skriver.

Otaliga är de gånger jag entusiastiskt försökt ta mig in i föreningslivet eller politiken och precis lika många gånger har jag trasslat in mig i det obegripliga, snåriga regelverket och flytt därifrån.

"Det går inte!" .. "Varför då??" .. "Det står i reglerna/stadgarna/partiprogrammet!!!"

"Men det är ju fel? Det fungerar ju inte så .. i verkligheten???"

"Jamen, nu ÄR det bara så!!!"

Och så är det slutdiskuterat och valet står mellan att vika ner sig .. eller gå.

Någon kallade mig naiv i en kommentar någonstans, ja, det är nog så. Alldeles för länge har jag varit så naiv att jag faktiskt trott på det här med demokrati och att vanliga människor skulle kunna påverka och göra sig hörda .. trots alla regler, lagar, stadgar och partiprogram.

Jag börjar tro att jag har haft fel i alla dessa år.

Lagar fattas, resultatet blir inte bra och alla vet det .. både de som fattat beslutet och de som utför själva handlingarna som blir följden. Men det GÅR INTE att ändra på lagen eller reglerna .. det blir människorna som måste anpassa sig .. jag kan inte riktigt ta det till mig att det MÅSTE vara så.

Lagar, regler, stadgar, paragrafer, regelverk .. av någon anledning är de viktigare än de människor som de gäller??

Människor går in i politiska föreningar för att få vara med att förändra .. men det finns ingen som lyssnar, det är bara att följa redan tänkta tankar och idéer, även om de känns gamla, otidsenliga och tillhörande en annan tid .. eller fast man inser att konsekvenserna kommer att bli svåra för grupper som "de som bestämmer" glömt bort .. eller inte tycker är så viktiga.

Det är bara att gilla läget .. eller gå.

Jag tror det är så här i alla partier, föreningar mm, även om det oftast är där demokratins och yttrandefrihetens flagga vajar som högst. Jag tror det beror på rädsla. Rädsla för att mista makten, rädsla för att tvingas erkänna sin egen okunnighet och en massa andra rädslor .. sådana som vi alla har.

Just nu ser jag med förundran på Socialdemokraternas partiledarval. Jag lyssnar storögd på Berit Adnor som beskriver valberedningens förträfflighet och väl utförda arbete .. och antar att antingen är jag väldigt naiv och lättpåverkad .. kanske är det så här det ska vara?? .. eller så var valberedningens ställning och uppgift viktigare än själva resultatet och medlemmarnas medbestämmande??

Och demokrati .. är det verkligen ett uttryck för det vi får se den 25:e mars när alla Socialdemokratiska ombud får "rösta" på EN kandidat som valts bakom stängda dörrar och som inte tänker yppa ett enda ord om sin färdriktning förrän EFTER valet är klart??

Är det social demokrati?

"Tänker du föreslå en egen kandidat??" .. frågade någon Stig Malm efter det att Håkan Juholt utsetts till partiledarkandidat.

Svaret blev att det inte var någon idé, straffet och utfrysningen skulle bli för omfattande för att han ens skulle orka bry sig. .. och ingen skulle heller våga rösta och riskera att hamna ute i kylan för all framtid.

Folket i en "folkrörelse" ska lyda och vara tysta, annars är det är bara att vika ner sig .. eller gå?

Ja, jag är och har nog varit ganska naiv hela livet, måste jag svara min anonyme kommentator. Men jag börjar tro att jag inte varit ensam om det. Eller så måste det vara mig det är fel på .. för inte kan det väl finnas något odemokratiskt i systemet med alla regler, stadgar, lagar, paragrafer och valda myndighets/styrelsepersoner?


DN, DN, SvD, SvD, AB, Expr.

4 kommentarer:

  1. Här kan jag inte känna igen mig.
    Kanske för att jag är en rätt gapig och gåpåig person som tar plats.
    Dessutom vet jag med mig att jag är en inspiratör och kreatör vilket har gjort att jag i tre fall av fyra snubblat in som ordförande i de olika föreningar jag suttit med i.
    Mina åsikter har inte bara respekterats, utan även fått föreningens arbete att ändra styrriktning.

    Fast det är klart...jag har aldrig gett mig in i politiken!

    Än.

    SvaraRadera
  2. "Mångmamman .. vi har nog många likheter du och jag, och jag har också hamnat på styreseplats i en del föreningar, men då har det varit på "hobbynivå" där stadgar och sån´t inte har en så framträdande roll och inte överskuggar det gemensamma intresset. Jag älskar att driva på, entusiasmera och genomföra NYA idéer .. där det finns chans att det bli något annat än rena pappersprodukter.

    Det är stor skillnad på den typen av föreningar och tex bostadsrättsföreningar, villaföreningar, vinstdrivande ideella föreningar och andra föreningar där styrelsen har en maktposition och ekonomin är av överordnad och avgörande betydelse.

    När det gäller politiken är jag totalt värdelös .. just på grund av min "gapighet och gåpåighet" .. men .. LYCKA TILL, om du försöker, politiken behöver sådan som du. ;-)

    SvaraRadera
  3. Du är inte ensam, tvärtom är vi som inte känner oss bekväma i ja sägarna klubb i majoritet och därför är också medlemstalen i de politiska partierna snubblande nära sektnivå. Det politiska systemet som är organiserat i föreningar är ett förlegat system som kommer att försvinna men att det kommer att ta lång tid då människor med makt aldrig har släppt denna frivilligt.

    Håkan Juholt är ett mycket bra exempel på en person som frodas i ett sådant här system där man genom list och intriger, vinner makt. Schimpanzer är likadana dvs det ligger i våra gener att försöka komma uppåt i hirarkin allt i syfte att förbättra våra odds för genernas fortsatta existens.

    SvaraRadera
  4. Tina Häll12/3/11 13:08

    Jag delar din åsikt till fullo, har ändrat min politiska hemvist ett antal gånger under livets gång, är nu 60 och har varit medlem i 3 partier de sista 15 åren....samma erfarenhet i alla, vi nykomlingar, välkomnas, visas runt, får utbildning, men sen frågar ingen efter oss och våra åsikter...men jag tror att om 50 år ser det annorlunda ut.

    SvaraRadera