Vadå? Jag, dyster??

Jag läser nyhetsrapporteringen, debattartiklar författade av politiker som vill säga mycket utan att binda sig för något förpliktigande eller till en särskild åsikt .. och jag läser inläggen hos de bloggare som tror de gör en opinionsbildande insats genom att skriva samma sak på ett uppskattande men omformulerat sätt.

Sedan läser jag inlägg som uttrycker den absolut motsatta åsikten .. vilket kan vara rätt roande eftersom själva originalåsikten är så luddigt formulerad att ingen egentligen vet hur det hela kommer att se ut i förlängningen och då gäller det att vara helgarderad så man inte tyckt fel. Vilket stämmer rätt väl överens med den första gruppen också, när jag tänker efter.

Jag läser text som hissade en åsikt i går och hyllar en helt annan i dag .. av samma författare och med samma glödande entusiasm och om ekonomiska katastrofer som kommer att ske .. kanske eller oundvikligen. Det skrivs om länder som bara kan räddas om högerregeringen avsätts och ger plats för vänsterpolitik eller där vänsterpolitikens konsekvenser fört hela landet nära en katastrof som bara kan undvikas genom en högerpolitisk regeringsombildning.

Och jag läser om nöjesvärldens stora händelser där man avskyr varandras prestationer, hissar idag och dissar i morgon eller ligger platt på marken av ren hänförelse .. beroende på vad man kan få ut av det hela och jag läser om människor som misshandlar, våldtar, utnyttjar  och slår ihjäl varandra bara för att de känner att de måste eller för att de inte kan låta bli.

Sportsidorna är ungefär likartade .. man hatar/älskar, slåss/kramas och öser skällsord över varandra och supporterskarorna står och ekar .. oklart vad .. från var sitt håll. Det är viktigt för oss alla att vi tar del av idrott, kultur, politik och allt annat som syftar till att föra människor närmare varandra, tycker ni inte det?

Jag läser krönikor av krönikörer som är så uppfyllda av sin egen kulturella storhet att jag nätt och jämt begriper vad de vill komma fram till .. och så läser jag Johan Hakelius och Bengt Ohlsson och inser att man inte ska dra alla över en kam.

Men jag är inte ensam om att känna en viss uppgivenhet när de stora elefanterna dansar .. den känslan har tydligen många haft långt, långt före mig ..

I wish I loved the Human Race;

I wish I loved its silly face;

I wish I liked the way it walks;

I wish I liked the way it talks;

And when I'm introduced to one,

I wish I thought "What Jolly Fun!"

Sir Walter A Raleigh (1861-1922)

Så jag säger som Alfred E Neuman: Vadå? Jag, dyster?? ... och går ut och klipper lite mer gräs eller drar upp några maskrosor ur vår igenvuxna "rabatt".

DN, DN, SvD, SvD, SvD, Expr., AB/Johan Hakelius, AB, AB,

Thomas Böhlmark