tisdag 31 december 2019

Gott Nytt År önskar jag ..


.. alla som läser och framför allt mig själv, eftersom jag släpat på förkylningen från Helvetet i exakt två veckor i dag.


Så det enda jag önskar mig av det nya året just nu är att få vakna upp som en ny och frisk människa i morgon. Det är väl inte för mycket begärt?

Men för att ingen ska lämna sidan lottlös så bjuder jag på två ”nyord” som i alla fall var nya för mig.

Det första ordet, ”Innanförskapsområde”, definierar ett välbeställt bostadsområde fyllt av privilegierade akademiker som gärna läxar upp människor som bor i glesbygd/förort om att de ska vara glada att de inte har det lika illa som krigsflyktingar från Mellanöstern och Nordafrika.

Ett mycket användbart ord som även går att använda på innanförskapsområdet/statsdelen Södermalm i Stockholm där kultur- och journalisteliten hukar bakom sina twitterkonton.

Det andra ordet nog bara nytt för mig, vilket avslöjar min brist på bildning, men nu när jag lärt mig det förvånar det mig att det inte har använts oftare, särskilt under 2019.

Kakistokrati. Säg att det var nytt för er också. Snälla!

Andra statsskick som till exempel Demokrati, Republik, Monarki har jag koll på. Plutokrati och ordet för skendemokrati – Demokratur - också.

Men Kakistokrati?

Ett ord som passar som handen i handsken när jag ser på dem som ansvarat för Sverige under detta förlorade år, och som, enligt Wikipedia (ja, jag veeet, det ÄR lite skämmigt att behöva googla på det), betyder ..

.. ett styre av de sämsta eller minst kvalificerade människorna, en form av regering där de värsta människorna sitter vid makten. Kännetecken för en kakistokrat kan vara dåliga politiska beslut, beslut som försämrar nationalekonomin, försämring av internationella relationer.

En sen, men väldigt välkommen julklapp som gav ett igenkännande skratt i den allmänna hopplösheten. Låt oss hoppas det blir fler av den sorten under 2020.


måndag 30 december 2019

2010-talet går mot sitt slut, vi närmar oss det nya 20-talet och ..


.. det saknas inte samhällsvetare, krönikörer, journalister och andra skribenter som fyller sida upp och sida ner med analyser om varför 10-talet blev som det blev istället för att bli som det borde ha blivit eftersom alla hade fel när vi klev in i 10-talet som inte alls såg ut som 00-talet vilket medförde att ingen kunde göra som de borde ha gjort eftersom de som var före dem och hade haft möjlighet att uträtta allt det som borde ha gjorts inte redan hade gjort det, vilket hade till följd att de som tog över inte heller kunde göra det som borde göras eftersom det redan inte var gjort?  Eller hur man nu ska se det?

Sammanfattningsvis landar de flesta i slutsatsen .. att det blev som det blev och inte som det borde ha blivit är Sverigedemokraternas fel. För om inte de dykt upp och förändrat hela spelplanen så hade ALLT sett HELT annorlunda ut.

Nu dyker Socialdemokraterna i opinionsmätningarna och full panik råder i partiet. Det är helt begripligt. Socialdemokraterna är ju jättepartiet SOCIALDEMOKRATERNA som ALLTID varit landets största parti? ARBETAR-PARTIET! VÄLFÄRDSPARTIET!

Vad hände? Hur är det möjligt att ett Annat Parti kan ligga på samma eller högre procentandel av väljarsympatierna?

Det ena förslaget på nya budskap och ny taktik avlöser de andra och eftersom allt är kopierat från tiden då sossarna kunde luta sig tillbaka med 40% av rösterna i riksdagsvalet så är förslagen både gamla och otidsenliga, för vem tror fortfarande på att det gamla folkhemmets trygghet ska återuppstå ur dagens ruiner?

Men försöket att tysta oppositionen med att det är odemokratiskt att bilda egna majoriteter var lite otippat och gav reaktioner som det var rätt kul att ta del av och som till och med bildade en tydlig gemensam röst när de klipptes ihop …

Definiera hyckleri: Löfven beklagar sig för att 4 partier utan nåt gemensamt går ihop för att de är emot nåt!

Löfven anser alltså att opposition ska hålla käft annars är det ett problem för demokratin. Jag trodde det var ett problem för demokratin om man inte fick vara i opposition, vad fel jag verkade ha då. Skulle säga att Stefan Löfven fått saker om bakfoten här. Även om det är obekvämt för regeringen, är en av de centrala delarna för en demokrati att det finns en fungerande opposition. Att den kommer från vänster borde dessutom glädja en socialdemokrat.

Viktigare för Löfven att angripa Vänsterpartiet, än högerpolitik och rasism. Säger mycket om samtiden. Löfvens höjda tonläge lär innebära att riksdagens opposition fler gånger behöver tydliggöra att han leder en minoritetsregering. Det tror jag händer under 2020. Löfven undviker sanningen att Vänsterpartiet tryckte gult var något som var villkorat & redan då tydliggjorde V sina röda linjer. I det här läget borde JÖK partierna har lärt sig sin läxa nu: att under den här mandatperioden är det enbart V som har vetorätt över JÖK.

Nu har jag nog försvarat Löfvens dumheter för sista gången. Det här var ta mig tusan det mest korkade jag hört på länge. Kasta sten i glashus är ju ett extremt understatement. Det enda partiet i samma block de kan samarbeta med är ju numera också ett högerparti. Så vad menas? Snacka om att åka slalom mellan det senaste årets skeenden i ett sällsynt enögt försök att skuldbelägga andra partier. Som inte ens är nära samma oväntade samarbeten som Löfven själv förordar så vackert, i demokratins namn. Parodi eller tragik? Hårfin skillnad. Det har väl gått så lång tid sedan socialdemokraterna prioriterade att få igenom sin egen politik att de inte längre förstår att andra partier fortfarande kan vilja det.

Men har Löfven ingen som hjälper honom inför intervjuer. Att påstå, att Vänsterpartiet hotar demokratin med sitt hot om misstroendevotum. Ett extremt okunnigt och pinsamt osakligt påstående.

Jag tror partiet har kastat honom under bussen redan och väntar. När han säger något som är extremt konstigt så blir det anledningen till partiledarbyte.

”Vi kan inte ha ett parlament som stör regeringsminoriteten, vi måste nämligen respektera parlamentarismen.” Förstaåringar på samhällsprogrammet fattar att detta är fel, men inte vår regeringschef sedan drygt fem år. Hur är det ens möjligt?? Det är inte regeringschefens förtroende för riksdagen som är relevant utan precis tvärtom. Parlamentarism handlar om att regeringen är beroende av parlamentets förtroende. Det måste vara jobbigt att inte få vara diktator i en demokrati.

"Sluta vara en opposition så att jag kan regera ifred"? Det finns inga krav på att oppositionen ska ha några gemensamma förslag eller program. Om regeringen försöker driva politik som inte har stöd i riksdagen åker den på pumpen. Det är demokrati och inget som helst problem. Det är inte en oppositions uppgift att curla regeringen.

Hallå där, I Sverige väjer vi statsminister efter värdegrund, inte kompetens. All offentlig makt i Sverige utgår från folket och riksdagen är folkets främsta företrädare.

Ja tänk hur det är. Ohederliga majoriteter som uppstår för att undergräva demokratin när partier som egentligen inte har någon gemensam idéplattform. Senast detta otyg hände var i januari mellan S-MP-C-L.

Men underhållningsvärdet sjunker vid tanke på att detta faktiskt är en taktisk manöver framtagen av det största regeringspartiets toppstrateger som dessutom ska hjälpa Löfven att navigera Jök-skutan under ytterligare 986 dagar.

Den stora frågan blir då inte om Löfven får sitta kvar eller om Socialdemokraterna överlever utan om hur många som kommer att offras och hur skadat Sverige kommer att bli under deras blinda kamp för att klamra sig fast vid Makten .. eller styråran, som Stefan Löfven uttryckte det när han satte sig på den.


söndag 29 december 2019

”De har inte brytt sig om några regler hittills” ..


.. suckar en uppgiven polis när han ska kommentera de nya lagarna gällande fyrverkerier som trädde i kraft i somras. Lagar som gör att användandet av raketer på pinne är förbjudet för dem som inte har genomgått en utbildning och fått tillstånd att skjuta upp fyrverkerier, och bestämmelser som säger att i Malmö får man bara använda pyroteknik mellan kl 18 och 02 på nyårsafton.​

Man kan ju alltid hoppas .. säger polisen. Men de som skjutit raketer på Möllevångstorget längs med vägen och torget har inte brytt sig om några regler hittills så det kanske är för mycket att tro att detta ska lösa hela problematiken.

Att de/vi aldrig lär oss.

De lagar som stiftas har sällan, eller aldrig, som avsikt att ändra negativa beteenden. Det är bara praktfulla (S)lag i luften för att markera handlingskraft och alibin när det verkligen händer något allvarligt .. VI HAR FÖRBJUDIT och TAGIT AVSTÅND FRÅN användandet av fyrverkerier och rökning på allmän plats. Skyll inte på lagstiftarna om någon bryter mot lagen!

Efter årsskiftet, den första januari, träder också en ny lagstiftning i kraft, blåljussabotage, som innebär mycket hårda straff för allvarliga attacker riktade mot blåljuspersonal. Faktiskt ända upp till livstids fängelse när det gäller mycket grova fall. Det kommer förmodligen att göra (S)tor (S)killnad för dem som riskerar livet på jobbet?
 
Regeringen har också fått igenom en (S)amtyckeslag – ett hårt och rejält slag i luften - som skydd mot våldtäkter. Regeringen har också TAGIT AVSTÅND FRÅN skjutningar och markerar också kraftfullt MOT MORD genom att höja straffet redan nästa år, så skyll inte på regeringen om de inte efterlevs. Och glöm för all del inte vilka det var som fick igenom FÖRBUD(S)LAGARNA som inte borgerligheten ens lade på bordet under 90-talet.

Ett nytt kraftfullt och handlingskraftigt slag i luften kommer också att utdelas av Morgan Johansson under nästa år – rätten att ”porta” butikstjuvar som ”betraktar butiken i området som sitt eget skafferi”.

Något som förmodligen kommer att resultera i en intervju i SVT vid nästa årskifte, där en uppgiven handlare suckar och säger .. De har ju inte brytt sig om några regler hittills, så det kanske var för mycket att tro på att detta skulle lösa problemet.

Men en sak tror jag vi alla kan vara överens om – de jobbiga ”utmaningarna”, den ökande otryggheten och kriminaliteten som den sittande regeringen fördömer, betecknar som oacceptabla och försöker lagstifta mot är inte en följd av något de har gjort .. utan resultatet av allt de INTE har gjort, under den tid som de har haft möjlighet att verkligen göra något.

Typ!

måndag 23 december 2019

Är det ok att önska God Jul ..


.. eller är det mer acceptabelt att försöka snickra ihop något stämningsfullt om att det är dan före den Stora Vinterfesten?

Det börjar faktiskt att bli lite svårt att förhålla sig till allt nytt i det nya Sverige, där en plastgran på IKEA marknadsförs som en ”Vinterväxt” och en dekorativ t*mt* och diverse j*lpryttlar kallas för ”Vinterprydnader”?

Men det gäller att vara anpassningsbar om du vill överleva de närmaste 993 dagarna. Så jag suger i mig att landsbygdsministerns pressekreterare, och tidigare ”pressis” hos Strandhäll, jämställer det dumma folket med betydelselösa små gnomer och att den fd pressekreteraren på UD, SB och S piggar upp sig med att retweeta skämt om mordet på en helt vanlig man i Gislaved. För vad har en enkel lantis att sätta emot en storhet som beskriver sig själv så här: LO-politruk. Hygglig mot hyggliga, hård mot de som förtjänar det. Svarar jag dig inte? Det beror på att jag ignorerar dig.

Det är så många ord som inte längre betyder det jag lärt mig eller i värsta fall betyder något som jag inte alls förstår? Ta bara ordet demokrati. Jag har alltid trott att demokrati betydde folkstyre eller folkmakt eftersom medborgarna i regelbundna val får välja politiker som ska representera dem och styra landet på ett sätt som är bra för folket. Men dagens folkliga representanter verkar ha en annan tolkning som går ut på att de som har Makten, även i en minoritetsregering som Folket INTE medvetet valt, har "demokratisk" rätt att fatta majoritetsbeslut?

Som sagt .. det är inte lätt att navigera i allt det nya när du passerat ditt bäst-före-datum.

riksdagens hemsida kan jag i alla fall läsa att .. i en demokrati ska man få tänka och tycka vad man vill och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter öppet i tal eller skrift. Jag önskar att jag fortfarande kunde tro på att det var möjligt, men vid det här laget har jag läst alldeles för mycket av det som publicerats på tex DN och AB för att vara riktigt säker.

Men jag kan kanske också ignorera och kalla oliktänkande för gnomer? Ta mig friheten att skriva några rader om något så politiskt inkorrekt som värdet av traditioner? Särskilt JULTRADITIONER!

Det finns en trygghet i det som aldrig förändras, eller hur?

Men ibland förändras det oföränderliga så omärkligt långsamt att det nästan inte märks och utan att du egentligen märker det så är tryggheten byggt på något som inte har den minsta likhet med det du ursprungligen trodde på.


Som vår julkrubba till exempel. Den inköptes i på 70-talet och bestod av Josef, Maria, det lilla Jesus-barnet, tre vise män, en herde, några djur och, av någon okänd orsak, en brunn.

Mycket stämningsfullt.

Det blev som att den alltid funnits där, i alla jular någonsin. En kär familjetradition. Men så kom den första förändringen. Jesusbarnet blev uppätet av en av våra hundar kvällen före julaftonen.

Stor katastrof, men allt går ju att lösa om bara viljan finns, och efter förhandling med Dottern som var väldigt liten, men redan en fruktansvärd förhandlingspartner, fick vi låna dockskåpets lilla baby Werner, som sedan dess agerat Jesusbarn varje jul.

Tyvärr är inte alla avtal bindande hur länge som helst. Plötsligt gick det upp för Dottern att julen var Jesusbarnets födelsedag och därmed också Werners födelsedag. Kravet på en födelsedagstårta i krubban blev därför det som avgjorde om Josef och Maria skulle få behålla sin Werner eller inte.

Så vi fick acceptera att Jesus/Werner serverades en tårta varje jul.

Julen därpå fick Jesus/Werner med sig ett bord till tårtan och numera finns där också en matta och en katt. För det vet ju alla som bor utanför storstäderna att varje ladugård med självaktning skyddas av en katt som håller mössen borta.

I brunnen sitter en liten groda, för vad ska vi annars ha en brunn till?

Och så har det rullat på med i stort sett alla våra jultraditioner. Sakta men säkert har något fallit bort, något annat kommit i stället och det som känns tryggt, gammalt och vant har egentligen blivit något helt annat än vad det var avsett att vara från början.

Det gäller bara att vara anpassningsbar och hålla sig på mils avstånd från maktberusade människor som föraktar, ser ner på, ignorerar eller kallar sådana som oss för små gnomer. För om Werner kan ersätta Jesus så är alla andra också utbytbara, även om det sker sakta och lite i taget.

Rätten att välja och att välja bort är också en gammal tradition som ger åtminstone ett uns av hopp om en bättre framtid. Även om det tar 993 dagar.

En trygg och stressfri God Jul önskar jag er alla. 

söndag 8 december 2019

”Så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord!” ..


.. domderar Stefan Löfven med hänvisning till Ulf Kristerssons besök hos förintelseöverlevanden Hédi Fried.

Bottenlöst omoraliskt!

Är det någon som ska undvika att tala om bottenlös omoral så är det väl Stefan Löfven.

Jag har för länge sedan tappat räkningen på alla som kämpar med dementa eller sjuka gamla föräldrar som Stefan Löfvens regering helst vill se döda och begravda, sjuka som blivit utförsäkrade och hänvisade till arbeten som inte finns, funktionshindrade som kastats ut från assistansersättningen utan att erbjudas någon form av rimliga alternativ, barn som fått skolskjuts och/eller elevassistent indragna, äldre som är livrädda för en hemtjänstpersonal som de ibland inte ens kan tala med eller få sina behov tillgodosedda av (men pengarna dras från kontot oavsett om uppdraget blir utfört eller inte), pensionärer som lever under ständig ekonomisk press efter att den åldrande partnern dött, sjuka som står i vårdkö flera år efter diagnos eller föräldrar som har barn med psykisk sjukdom som ingen har tid med.

Och det är bara i min bekantskapskrets. Så hur det ser ut i resten av landet kan jag bara föreställa mig.

Ångest är nog det enda som Stefan Löfvens regering har varit riktigt effektiv med att leverera. Att samtidigt tala om satsningar på välfärd och trygghet, är så bottenlöst omoraliskt att jag saknar ord.

Särskilt när det är statsministern för en regering som från dag ett har gjort alla besparingar ”underifrån”, på de svagaste och mest utsatta i samhället.

Stefan Löfven ska akta sig väldigt noga för att tala om moral, känner jag medan blodtrycket stiger till nya höjder.

Att använda en 95-årig kvinna som slagträ i en match som handlar om hur sossarna ska överleva en omorganisation av Arbetsförmedlingen(!) - en del av en 73-punktsöverenskommelse med Annie Lööf - är knappast värdigt och garanterat inte ett tecken på en högt stående moral.

Vill Stefan Löfven diskutera SD med Ulf Kristersson kan han göra det vid något annat tillfälle och i ett annat sammanhang.

Hédi Fried förtjänar mer respekt än att användas som livboj åt Stefan Löfven när han känner att han förlorat kontrollen över ”styråran”.

tisdag 3 december 2019

Den halva Partisympatiundersökningen från SCB.


Ett riksomfattande slumpmässigt urval omfattande 9 149 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns har, under perioden 28 oktober till 26 november, svarat på de frågor som ligger bakom SCB:s partisympatiundersökning som redovisas i media i dag.

Av dem har ..

26,8 procent ej anträffats (inkl. de som har hemligt telefonnummer eller saknar telefon),

3,0 procent har av någon anledning varit förhindrade att medverka

19,5 procent har inte velat delta i intervjun.

Det totala individbortfallet uppgår till 49,2 procent.

Det totala antalet svarande är 4 645, vilket motsvarar 50,8 procent.

Jag läser också att - Det förekommer också att personer inte velat besvara vissa frågor - något som får mig att misstänka att ytterligare någon procent försvinner även här.

Vi har alltså fått en halv partisympatiundersökning?

Dessutom anger SCB också att - Resultaten presenteras i form av punktskattningar ± osäkerhetsmarginaler. Det intervall som bildas av procentskattningen ± osäkerhetsmarginalen blir här ett 95-procentigt osäkerhetsintervall, dvs. ett intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller det riktiga populationsvärdet om inga systematiska fel förekommer.

Jag skulle ge bra mycket för att få veta vad den okända halvan av partisympatiundersökningen skulle ha röstat på om det hade varit val i dag.

Tänk om majoriteten består av hemliga kristdemokrater? Eller några andra okända från ett ”Annat Parti”?


söndag 1 december 2019

Hur många pizzor kostar välfärden och tryggheten?


Jag vet inte riktigt hur det kommer sig, men det verkar som att våra politiker och samhällsdebattörer mer och mer går över till att mäta samhällskostnaderna i pizza i stället för i kronor?

Isabella Lövin till exempel, beskriver årets bensinskattehöjning så här ..När man pratar om en bensinskattehöjning låter det som att det skulle driva folk från hus och hem, men det är bara några kronor det är frågan om. En kvarts pizza i månaden. Den sänkning av skatten som samtidigt genomfördes på landsbygden viftas bort med att det var ingenting, det var en pizza. Där får man hålla relationerna klara. Om du exempelvis tankar 200 liter bensin i månaden innebär höjningen en ökad bensinkostnad på 30 kronor”.

Om jag utgår från våra egna pizzapriser på den billigaste pizzan hos den lokala pizzerian, långt från huvudstaden, kan det nog stämma till en viss del eftersom den landar nästan exakt på 60 kr.

Då blir det ju också sant att 200 liter bensin kommer att kosta 30 kr mer i månaden under 2020.

Men då blir det liiite konstigt att påstå att höjningen inte kommer att kosta mer än en KVARTS pizza i månaden, när den i själva verket kostar en HALV pizza i månaden?

Det är ju inte heller enbart höjningen som kostar. Bensinen kostade redan innan höjningen mer än 50 pizzor för den som tankar 200 liter/månad.

Sedan bör vi också räkna med prishöjningen på själva pizzorna. Den pizza som kostar 60 kr här där jag bor, kostar faktiskt 85 kr i grannkommunen och redan 2018 varnade SCB för en ”kraftig prisutveckling för pizzor från pizzerior”. Priset för pizzor från pizzerior hade då ökat med hela 73% räknad från 1995.

2015 var det år som Henrik Schyffert lanserade den nya pizzavalutan för första gången, när han slog fast att asylmottagandet, utslaget på alla vuxna invånare i Sverige  ”.. kostar oss alltså två quattro stagionis, en stor Fanta och ett Netflix-abonnemang att rädda livet på 80 000 människor i år. Det är inte dyrt.”

Inte undra på att pizzapriserna rakade i höjden.

Annie Lööf kraftsamlade för att rädda de svenska pizzeriorna och gav de arma människorna i den svenska glesbygden ett pizza-skatteförmån på 137 kronor i månaden, vilket faktiskt bara nästan räcker till 3 fjärdedels familjepizza till den ensamma mamman med 3 barn.

Men nu är det ju så beställt att de som bor i glesbygd inte bor i en stad där det finns en uppsjö av pizzerior att välja mellan. För oss vanliga dödliga är det en självklarhet men den nya pizzavalutan tar ingen hänsyn till var du bor eller om det överhuvudtaget finns tillgång till pizzeria inom en 10 mils radie.

Vilket för oss tillbaka till bensinpriset som i år har höjts med en hel pizza eller mer för dem som helt saknar andra kommunikationsmedel än bilen. Hur många pizzor måste de avstå från för att rädda både klimatet och tusentals människoliv?

De är människor som betalar lika många pizzor i löneskatt som de flesta av oss, lika många pizzor i skatt på mat, kläder och all övrig konsumtion samt på plastpåsarna som de transporterar hem varorna i. Men det ser banne mig ut som om de måste avstå från fler pizzor än oss andra för att samhällsbygget ska kunna hålla ihop.

Men den stora frågan återstår, nu när Socialdemokraterna bestämt sig för att hårdsatsa på Välfärden och Tryggheten.

Hur många pizzor kommer det att kosta de svenska skattebetalarna? 

Hur många pizzerior kommer att överleva den attacken? 

Hur mycket kommer de arbetslösa pizzabagarna att kosta samhället och vad ska vi fortsatt avstå från när den svenska pizzavalutan slutligen kraschlandar?

En socialdemokratisk korv,  kokt med bröd?

lördag 23 november 2019

Hvad vilja Socialdemokraterna?


.. är fråga som ställdes, och besvarades, i ett tal av skräddarmästaren August Palm, en grå novemberkväll för nästan precis 138 år sedan på Hotell Stockholm i Malmö.

Till skillnad från dagens socialdemokrater visste alltså August Palm precis vad hans ”Sosialdemokrater” ville. De första 13 sidorna av hans 28 sidor långa tal kan du läsa HÄR. Den som börjar läsa kommer förmodligen att bli lika road som jag över att ”Sosialdemokraterna” på August Palms tid var ett parti som till största delen byggde på folkets missnöje och känsla av att bli nedvärderade av en styrande elit och att partiet då förkortade sitt namn till S.D.

Frågan – Hvad vilja Socialdemokraterna – ställdes också 1904 i den lilla tidskriften Socialdemokratisk agitationsskrift som såldes för blygsamma 5 öre och även då besvarades den mycket långt och utförligt, något du kan ta del av HÄR.

Samma fråga har säkert ställts många gånger under åren fram till i dag, men numera ställs den allt oftare och företrädesvis inom partiet.

2016 var det sociologen Gunnar Gillberg som undrade i GP och 2018 kom frågan i Affärsvärlden från Jan Larsson. Jag hittade inga svar från Socialdemokraterna och förväntade mig inte heller några. Det var länge, länge sedan en socialdemokrat besvarade en så knepig fråga med något annat än en anklagelse och ett pekande finger åt höger.

Vad vill vi egentligen?” .. har tydligen varit den bärande frågan nu när sossetopparna samlades för att utarbeta en ”mellanvalsstrategi”. Varför flyr väljarna till ett parti som bygger sin politik på folkets missnöje och känsla av att bli nedvärderade av en styrande elit? Ett parti som dessutom förkortar sitt namn till SD?

Men NU har Socialdemokraterna tydligen drabbats av klarsyn och enligt partisekreteraren Lena ”jagtänkersåhär”-Rådström Baastad har de kommit fram till att ”strategin” ska se ut ungefär så här:

1. Socialdemokraterna måste vara TYDLIGARE när det gäller att det som är fel är samarbetspartiernas (Mp+C+L+V) fel och att Socialdemokraterna EGENTLIGEN vill något helt annat. De hade till exempel satsat mer, mycket MER, på kommuner, välfärd och minskad invandring om de bara inte hade TVINGATS av JÖK-överenskommelsen som kom till för att blockera SD som vill satsa mer, mycket MER, på kommuner, välfärd och minskad invandring. Socialdemokraterna bör därför bedriva ett tydligare oppositionsarbete inom regeringssamarbetet och mot den gemensamma budgeten och politiken?

2. Höjda skatter. Mycket MER höjda skatter. För att få råd att satsa mer, mycket MER, på kommuner, välfärd och en HÅLLBAR migrationspolitik.

3. Visa RESULTAT. (se punkt 4)

4. När Socialdemokraterna blir TYDLIGARE med att Socialdemokraterna egentligen INTE vill samarbeta med Mp, C, L och V, kommer väljarna att förstå att sossarna skulle ha levererat ett bättre RESULTAT utan dem.

5. Socialdemokraterna måste frejdigt kunna kliva fram och visa på vad de VILL. Vilket är att återuppbygga och stärka det starka samhället som raserats av alla övriga partier under de senaste åren.

6. PRIORITERA välfärden i kommande budget, i stället för Annie Lööfs eländiga punkter i JÖK:en.

7. Socialdemokraterna bör bli mer SJÄLVKRITISKA och erkänna att Januariavtalet visserligen är bra och rätt (delvis) men inte bra och rätt för Socialdemokraterna som visserligen inte vill ha det men inte heller vill släppa statsministerposten utan gör vad de inte vill för att få det de vill.

8.Vilket tydligen ska kommuniceras med väljarna via ”flygblad”?

Jag KAN ha missuppfattat Lena ”jagtroratt”-Rådström Baastad på någon punkt men sammantaget verkar Socialdemokraterna ha kommit fram till att det vikande intresset beror på samarbetspartierna, som envisas med att föra fram sin egen politik, Sverigedemokraterna som envisas med att föra den politik som Socialdemokraterna helst skulle vilja ha som sin egen och på väljarna som inte ser hur ljus och vacker framtiden skulle vara med en socialdemokratisk majoritetsregering.

Men detta ska ”mellanvalsstrategin” alltså ändra på. Statsminister Stefan Löfven blev så imponerad av resultatet att han lämnade mötet bakvägen för att riktigt kunna koncentrera sig på partiets nya strategi. En strategi som han förmodligen inte såg komma när han gick in.






tisdag 19 november 2019

”Nu tar fan bofinken” är ..


.. ett bevingat ord från anekdot från 1800-talet. En präst som av någon anledning stoppat en bofink under västen slog sig under sin predikan för bröstet för att konkret belysa hur Bibelns farisé uppträdde. Prästen råkade därvid slå ihjäl fågeln, varvid han lär ha yttrat de bevingade orden.

Jag skulle gissa att en eller annan åldrande sosse använde det uttrycket i går efter att ha sett SVT Agendas direktsända, förinspelade (och förmodligen redigerade?) intervju med vår statsminister. Ett framträdande som var ungefär lika övertygande som ovan nämnda predikan från 1800-talet.

Efter de första 12 timmarnas chockade och totala tystnad på sociala medier börjar det nu höras röster som önskar sig en något alertare statsminister än Stefan Löfven. Cornucopia har en intern undersökning om NÄR Stefan Löfven ersätts av någon annan, men så vitt jag kan se så MÅSTE Stefan Löfven kasta in handduken senast innan riksdagens öppnande 2020 om sossarna ska ha en chans 2022.

Senast hösten 2020 måste en ny sosseledare kicka ut alla misslyckade ministrar och rådgivare och ersätta dem med lite mer trovärdiga medarbetare, om h*n ska ha skuggan av en chans att åstadkomma något som ens kan kallas för förändring under 2021. Ett förändringsbevis som partiet är i akut behov av i valrörelsen 2022.

Du har nog rätt .. säger Maken. Men den stora utmaningen blir …

1.    Att hitta en trovärdig partiledare

2.    Att få denna sällsynta och hittills totalt okända person godkänd som statsminister i riksdagen.

3.    Att hitta trovärdiga medarbetare som Mp, C och V godkänner som ministrar i det gemensamma JÖKeriet.

4.    Att skapa en ny och trovärdig politik.

Så, du menar att vem de än väljer så är h*n chanslös?

Nej då .. säger min optimistiske äkta hälft. Men sossarna måste nog försöka hitta någon UTANFÖR både partiet och samarbetspartierna. En välutbildad, verklighetsförankrad förmåga som ändå sitter i riksdagen. Det blir en nästan kriminellt svår nöt att knäcka, men lyckas sossarna med denna omöjliga uppgift har de valsegern som i en liten ask 2022.

Annars?

Annars begår de förmodligen kollektivt självmord genom att välja en misslyckad minister eller Karl Petter Thorwaldsson.

Så blir det .. säger Maken och återgår till att läsa om Iraks försvarsminister som tydligen är både svensk medborgare och folkbokförd i Sverige. Men det kanske han har glömt eftersom han tidigare varit heltidssjukskriven på grund av bland annat minnesproblem?


söndag 17 november 2019

Skillnaden mellan en grispitt och en socialdemokrat?


I gårdagens ”Så mycket bättre” fick några av de utvalda kändisarna prova på vanligt arbete i en järnaffär. En kund kommer och vill köpa en ”grispitt” av Carola, något som skapar en viss förvirring men aldrig förklaras.

Eftersom min man är allvetare på området fick jag svaret ändå och när vi tog vårt vanliga söndagsfika i klubblokalen för veteranbilsentusiaster visade det sig att uttrycket var allmänt känt.

Jag inser att det alltid finns något nytt att lära sig.

Till exempel att alla som jag under flera år misstänkt vara  födda och frälsta socialdemokrater inte alls var det? Vilket fick mig att skamset att inse att jag tydligen har fler fördomar än jag trodde.

Så, för den som inte vet, en grispitt är en vänstergängad pryl som man kan använda för att dra ut en skruv som gått av, en socialdemokrat är en spik som saknar huvud och folkpartistisk politik är lika meningsfull som en fis i en korgstol.

Jag sorterar in de nya begreppen/orden under rubriken ”värdelöst vetande” och lägger dessutom till dem till dagens guldkorn.





onsdag 13 november 2019

En energibesparande åtgärd?


Jag har blivit lätt allergisk mot partiledardebatter och försöker undvika dem i möjligaste mån, men i dag lyckades jag i alla fall slå på radion precis när Ebba Bush Thor började tala om ”den Sociala Pelaren”. Ni vet, Stefan Löfvens drömscenario där EU övertar ansvaret för välfärden i alla EU-länder och ger oss ”ett inomeuropeiskt system” med bl.a europeisk a-kassa, europeisk minimilön, europeiska arbetsvillkor och lite annat smått och gott. Förmodligen också europeisk anpassad sjukförsäkring, omsorg och pension. Skolan får vi kanske vansköta själva?

Ett nästan säkert sätt att förvandla välskötta system till vanskötta system, enligt Ebba Bush Thor, (och mig, om nu någon är intresserad av vad jag tycker.)

Nu vill inte Stefan Löfven längre kännas vid att det var han som lanserade det här begreppet under EU:s toppmöte i Göteborg 2017. Tvärtom, han gör nästan allt för att lugna fackföreningsrörelsen och näringslivet med att detta inte alls handlar om SVERIGE, som har det bästa av alla bästa system inom alla välfärdars välfärd.

Ska våra löner och arbetsvillkor beslutas här och av oss eller i Bryssel av 28 länder? … frågade Ebba Bush Thor och Stefan Löfven klev fram och svarade (efter en rätt tidskrävande lyssning är detta så ordagrant jag förmår):

Jag ska ställa ungefär samma fråga till Ebba Bush Thor som jag gjorde till Ulf Kristersson för att ha ett stort intresse i svensk politik nu har vi det högerkonservativa blocket i svensk politik just nu med moderater, kristdemokrater och sverigedemokrater. Vi vet mycket väl vad Sverigedemokraterna uttalat just vad det gäller Ryssland. Det var en sverigedemokratisk företrädare som ville att Putin skulle komma till Sverige för att avsätta regeringschefen. Lite svårt att hålla intresset isär. Sverigedemokraterna tycker inte att EU ska granska Ungern, Polen nu när fria domstolar hotas, oberoende universitet, oberoende media hotas med lagstiftning så tycker Sverigedemokraterna att det ska inte EU granska. Jag vill veta hur Kristdemokraterna ser på det här samarbetet. Givet det som Sverigedemokraterna faktiskt står för och ger väldigt tydligt uttryck för. I EU-sammanhang, i det samarbete som vi behöver utveckla ser Kristdemokraterna några problem med det samarbetet och vilken linje skulle de här tre partierna hålla i ett EU-samarbete när det gäller EU:s värderingar och intresset gentemot Ryssland?

Ebba Busch Thor svarar tålmodigt att Sveriges Riksdag inte längre består av två block utan av ett block, bestående av 4 partier, 1 stödparti till blocket och 3 oppositionspartier. Något som kan ses som positivt eftersom de som befinner sig utanför Blocket kan koncentrera sig på det sakpolitiska innehållet. (I stället för att koncentrera sig på att göra Annie Lööf glad, läser jag in i den lättnadens suck som Ebba Bush Thor låter undslippa sig. Men det är min högst personliga tolkning.)

Stefan Löfven genmäler: Tack, då är det klargjort att det finns inget regeringsalternativ i Sveriges Riksdag och det var bra det kanske inte vad Kristersson hade väntat sig som svar men då är det fastställt – vi har inget regeringsalternativ. Det finns ett regeringsalternativ i Sveriges Riksdag och det är jag i och för sig glad för. Vi söker ändå samarbete över blo.. hmm .. gränserna vill gärna ha så mycket samarbete som möjligt. Ett sånt är om klimat och energi och jag hoppas att då även där att Kristdemokraterna inte bara fokuserar på kärnkraft när det gäller energin utan att vi kan se till att samarbeta för att få så mycket förnyelsebar energi som det nånsin går inte så att EU ska bara stödja kärnkraftsutveckling utan vi behöver all annan energi så vi får en riktig energidiversifiering.

???????????

Som vanligt besvarades en ställd fråga med en anklagelse, ett påhopp eller en helt annan fråga och jag börjar undra .. är inte våra partiledare medvetna om att det finns levande människor som följer de här sk debatterna? Tror de inte vi är intresserade av att få svar på ställda frågor? Tror de att någon överhuvudtaget är intresserade av detta meningslösa skuldbeläggande, etikettklistrande och mörkläggandet av det egna ställningstagandet i ställda frågor?

Stefan Löfven lade energifrågan som ett täcke över ”den sociala pelaren” .. (hos mig fanns den kvar, osynlig, men obesvarad) .. och det får mig att undra om det inte vore en energibesparande åtgärd att helt lägga ner alla partiledardebatter – både i media och i riksdagen.

Tänk bara vad tid de skulle få över. Tid som kanske skulle kunna användas till något bättre? Det kanske till och med skulle tillföra lite förnyelsebar energi i det politiska arbetet?

När en vanlig människa ägnar sig åt det våra partiledare gör i riksdagen kallas de för energitjuvar eftersom de bara ökar stressnivån hos dem de kommer i kontakt med.

Så gör en verkligt energibesparande insats för folket – sluta låtsas att ni är intresserade av något annat än er egen maktposition och lägg ner partiledardebatterna.

tisdag 12 november 2019

”Min arbetsdag är fullt upptagen ..


.. med att knäcka gängbrottsligheten” .. sa Stefan Löfven som svar på frågan vad han tänker göra åt situationen i Malmö. Han gick inte närmare in på HUR eller VAD han sysslar med på sin kammare, men eftersom hans arbetsdagar fylldes av vaddetnuärhangör så får vi väl tro honom på hans ord?

Men jag vet inte riktigt hur jag ska tolka uttalandet. Det finns ju faktiskt TVÅ ministrar som har till uppgift att lösa de oacceptabla problem som upptar statsministerns arbetsdagar?

Ska vi tolka det som att det är så illa att även Stefan Löfven hyser ett visst misstroende mot justitieminister Morgan Johansson och inrikesminister Mikael Damberg?

Granskar man sedan de socialdemokratiska ministrarnas övriga aktiviteter så är det inte så svårt att se att statsministern även verkar ha liite tid över för att hitta nya sätt att knäcka andra störande och kostsamma grupper. Arbetet med att knäcka sjuka, gamla och funktionshindrade verkar fortfarande vara en stor del av Lena Hallengrens uppdrag.

Men det ansvaret får socialministern bära ensam. Knäckta skyddslösa människor är inte lika eftertraktade fjädrar i hatten som löften om fler poliser, pengar till fler poliser, fler samtal och fler bidrag till föreningar som bidrar med fler kriminella som Stefan Löfven kan fylla sina arbetsdagar med att knäcka.