Du behöver
inte vara vänster, höger eller någon extremvariant av någondera för att inse
att samtalsklimatet inför valrörelsen, framförallt på sociala medier, inte är
särskilt sunt just nu.
Men för
att överhuvudtaget få delta måste du först identifiera dig som något av
ovanstående, eftersom den som försöker vara objektiv och sanningsökande, riskerar
att bli måltavla för en veritabel skitstorm från alla sidor.
Väl
inne i någon trygg grupp, helst definierad med partibeteckning eller en hashtag
som antingen visar #vemduär eller att #duärdär, är det din uppgift att håna,
hata och motarbeta varje nyhet, förslag eller argument som ”den andra” sidan antingen hyllar eller
förkastar, för valet handlar inte om att förstå eller lyssna utan om vem som
skriker högst.
Det är
för bedrövligt, sett från gräsrotsnivå.
Våra
politiker, redaktörer och politiska skribenter från de stora tidningshusen och
tv-bolagen famlar i fullständigt mörker när de försöker förstå hur ”vanligt folk” tänker, för att hitta
valvinnande frågor som dels vinner väljarnas förtroende och dels avhåller dem
från att ”välja fel”.
Det
kan liknas med att de går in i en mörk garderob för att känna sig fram till
rätt klädsel för en framgångsrik anställningsintervju. En helt omöjlig uppgift som
ofta resulterar i att någon går in med en åsikt och kommer ut med en annan,
vilket är minst sagt förvirrande för de väljare som trodde på det som lovades
för fyra år sedan och nu får höra att det de valde bort då är det
som lovas nu, trots att det parti som lovade det då, beskrevs som politisk
ohyra?
De
stora skandalerna och dreven som så omsorgsfullt orkestreras av de ”godkända” medieaktörerna kan när som
helst få motsatt effekt och paniken, skräcken och rädslan är nästan kännbar för
oss som sitter på åskådarplats.
Glädjen
över att ha fått någon avskedad, avsatt, ifrågasatt eller så utsatt att h*n tar
sitt liv kan på bråkdelen av en sekund förvandlas till ett smärtsamt självmål,
om det visar sig att väljarnas sympatier inte hamna där det är tänkt.
Inte
hjälper det mycket att sju av våra politiska partier dessutom verkar ha famlat
och fumlat sig fram till en gemensam lösning på sina egna problem .. FÖRBJUD ALLT och alla som stör och ifrågasätter.
Låt
oss förbjuda kontantkort, så att det blir
lättare att registrera vem som tycker vad eller vem som umgås med vem.
Förbjud
anonyma konton på nätet .. och utestäng
alla med skyddad identitet, alla som är anställda i offentlig sektor, alla som
är beroende av statligt stöd eller upphandling, begränsa möjligheterna för,
eller åtala dem som envisas med att ha ”fel” åsikt, ”fel” framtidsvision eller
har ett fattigt, ovårdat språk med sig i bagaget.
Filtrera
och styr sökmotorer (t.ex. Google) och medieproducenter (t.ex. Youtube) .. så att gamla politiska synder inte tar sig
in i dagens samtal, så att människor inte kan se att de historiska misstagen
återupprepas och så att ingen ska kunna se att en del av de sk ”falska
nyheterna” egentligen är sanna och riktiga eller tvärtom, beroende på vem som
står för dem.
Minska
yttrandefriheten och tryckfriheten med framhafsade panikändringar i grundlagen
.. så att det i lugn och ro kan upprättas
register över medborgarna, utan att de har rätt att ta del av resultaten och så
att makthavarna kan bevaka, registrera, lagföra eller göra vad de vill bakom
stängda dörrar.
Hemligstämpla
det som tidigare var öppet och transparent .. så att ingen kan kontrollera vart pengarna tar vägen, vad de används
till och var de tagits från.
Och
finns det något annat som inte passar in så förbjud det också så kanske ”vanligt folk” äntligen lär sig hålla
käften och lämnar samhällsfrågorna till politikerna.
Det är
ett osunt samhällsklimat just nu, det tror jag de flesta håller med om, även om
vi har olika uppfattning om vad eller vilka det beror på.
Men
för min del tror jag att alla, och hela valrörelsen, skulle tjäna på om riksdag,
regering och de ”godkända” mediernas
politiska kommentatorer får en extralång semester samt blockeras
från sociala medier från och med nu och fram till valdagen.
Sedan
kan väljarna i lugn och ro utvärdera vad som hänt eller inte hänt under de senaste
åren och besluta sig för vilket eller vilka partier som förtjänar förtroende
under ytterligare fyra år.
Om det
nu finns något?