..
sitter landets ledarskribenter, krönikörer och journalister och försöker hitta
på säljande konflikter. En del går till och med så långt att de är villiga att
bjuda den som de tänker attackera i morgondagens upplaga på lunch, om h*n bara
kommer till sin egen avrättning, så att skribenten slipper gå ut i kylan.
Men de
bästa konflikterna uppnås tydligen på twitter där oliktänkande kan ses som arbetsplatsproblem
och till och med kan anklagas för vad följarna eller följarnas följare ger
uttryck för.
Jag är
glad att jag inte lät mig lockas in i twitterträsket utan nöjde mig med de
konflikter som jag helt ofrivillig blir delaktig i på hemmaplan.
I dag
skulle jag till exempel kunna ge nästan vad som helst för tillräckligt många
plusgrader för att kunna slänga ut katten.
Var
och en som har haft kontakt med en frustrerad, rastlös siames förstår varför.
Vår
Makalöse Maurice har tre krav på livet. Det ska vara varmt, det ska vara roligt
och det ska jagas. Just nu är det alltså kallt, tråkigt och alla möss befinner
sig under snön och fåglarna utspisas i ett inhägnat område.
Livet
är värdelöst!! Det är något som han oupphörligen uppmärksammar mig på genom att
stå och skrika vid dörren, bli förolämpad när jag öppnar och som straff raskt
gå in och klösa på soffan.
Det är
förbjudet! Det vet Rackarkotten som genast rycker in och knuffar bort honom,
vilket får till följd att han galopperar runt i huset med henne i hälarna och
tillbaka till soffan som får några extra revor innan allt upprepar sig igen.
Jag
blir galen och slänger ut den Makalöse i alla fall. Han vrålar så att det hörs
till grannarna och jag öppnar och han rusar in och klöser på soffan och så
vidare och så vidare.
Det
hela är lika frustrerande som en svensk valrörelse.
Vilket
osökt för mig till hur obeskrivligt uttråkad jag blir av alla vallöften och
valanklagelser.
När
jag till exempel läser Mikael Dambergs uttalande om att ”NKS-skandalen skadar Sveriges rykte” och hans uppfattning att det
är en HET .. jättejättehet .. valfråga, känner jag bara en förlamande
uppgivenhet.
Särskilt med tanke på vad dåvarande oppositionslandstingsrådet Ilija
Batljan(S) sa när han kommit överens med moderaterna om finansieringen .. "Nu har vi skapat en svensk modell för OPS som tar hänsyn till den styrka och soliditet som ett svenskt landsting har."
Det är
som att lyssna på barn som träter om vem som sa, eller inte sa, vad då, när då
eller absolut inte.
Bilden
som illustrerar Mikael Dambergs upprördhet träffar mig dessutom mitt i
modershjärtat.
Precis
den minen brukad dyka upp när ”någon”
INTE ville gå och lägga sig, INTE ville ha maten som serverades, INTE ville sätta
på sig kläder som var relevanta för årstiden eller tillfället eller ens tänkte
flytta sig en millimeter från det h*n för ögonblicket bestämt sig för att göra
NU!!
.. men nu har jag suttit stilla tillräckligt länge för att få den Förskräcklige Soffdödaren
Maurice att sova och nu ska jag smyyyyga bort och placera honom, inlindad i en
pläd, i den fåtölj han sover som bäst i.
Jag
hoppas det fungerar så jag kan få en kopp kaffe i lugn och ro innan jag går ut
och skottar mig fram genom snöeländet igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar