Sankt Göran och Draken.

Jag har verkligen ansträngt mig för att förstå hur han tänker, Göran Lambertz. Det är naturligtvis inte helt lätt för en vanlig, enkel och obildad människa som jag att begripa de tankar en intellektuell gigant som Göran Lambertz tänker .. men jag tror jag förstår, lite i alla fall?

Han anser att alla de åtta fällande domarna i målen mot Thomas Quick är oklanderliga och att han därför ska anses vara skyldig i evighet. amen. Grunden till detta är att domsluten inte kunde ha blivit något annat än skyldig eftersom underlaget entydigt pekade i den riktningen.

Att underlaget sedan var manipulerat och innehöll felaktigheter är helt betydelselöst eftersom domstolen inte visste om det?

De dömde på det material som presenterades av åklagaren och godkändes av försvarsadvokaten och därmed dömde de rätt.

Alltså är mannen skyldig .. eftersom han dessutom blivit dömd tidigare!

Som sagt, jag tror jag förstår vad han menar.

Men då underkänner han samtidigt hela systemet med rättvisa, tycker jag? Då blir ju det hela bara ett juridiskt hantverk som egentligen inte alls tar hänsyn till den individ det handlar om?

Göran Lambertz avhumaniserar Thomas Quick/Sture Bergwall. Han förvandlar en psykiskt sjuk man som erkänt åtta brott, under påverkan av narkotiska preparat tillhandahållna av personal på den vårdanstalt som har ett egenintresse av att framkalla "förträngda minnen", till ett monster .. en Drake som ska bekämpas till varje pris?

Alla som ifrågasätter de metoder och de slutsatser som låg till grund för de fällande domarna reduceras till Quickmotståndare .. Drakens följeslagare, som också ska nedläggas med vilket vapen som helst?

Göran Lambertz söker stöd hos Åklagaren som gjorde karriär på att sätta Draken inom lås och bom, Förundersökaren/Polisen som anpassat materialet efter Åklagarens behov, Försvarsadvokaten som gjorde sitt yttersta för att stödja de erkännanden som Draken gjort, med benäget bistånd av rättspsykiatrin, och Journalisten som presenterade de andras slutsatser som sanningar.

Alltså .. den svans som presenterade det underlag som ligger till grund för de domar som Göran Lambertz menar är oklanderliga.

Det är ju självklart att han har rätt .. om vi ser det ur hans perspektiv där människan Thomas Quick/Sture Bergwall är helt utraderad, där de som anklagas för felaktigheter är ofelbara och där domstolen inte sysslar med rättvisa för individen utan bara är satt till att åstadkomma en oklanderlig pappersprodukt baserad på andra oklanderliga, men tillrättalagda, pappersprodukter.

Så förvandlas en människa till en Drake. Tidigare missgärningar blir bevis, sjukdom blir bevis, försvunna människor blir faktiska mordoffer och kan därmed spåras till brottsplatser där det inte finns några offer. I stället för bemöta en människa som söker upprättelse så angriper Göran Lambertz en Drake som hotar både honom och den "absoluta rättvisa" som skapats av dem som han hämtar sin information från.

Det är som en berättelse av Terry Pratchett.

Se den skranglige Riddaren i sin skinande rustning som, med en enda trollformel i sitt trogna åttabenta Bagage och sin enormt vassa, magiska penna, går till angrepp mot den misslyckade, osympatiske och drogade mannen från Ankh-Morporks gränder, som han tror ska knuffa honom och Bagaget över Skivans kant.

Se vem som är mest lyckad, tillförlitlig och trovärdig! Se vilken usel människa han angriper! Kan det råda något tvivel om vem som har rätt?

Varför är det då så svårt att ta död på eländet??

I en värld av speglar är alltid Makten fullkomlig, men om speglarna krossas till skärvor bleknar Magin bort och ger ifrån sig myriader sub-astrala partiklar som förvränger verkligheten i området.

Du är ju Riddare, säger Bagaget. Använd din magi .. bevisa något! Rädda oss!

Vi har förirrat oss in i en zon med högt magi-index, säger Riddaren. Fråga mig inte hur, men vi känner av efterverkningarna. Om vi går tillbaka samma väg vi kom kanske vi klarar det.

Och vart är de på väg nu, undrar den intresserade läsaren.

På väg kantvart i full fart .. svarar kristallkulan.

Ibland ser verkligheten som den beskrivs i böckerna om Skivvärlden, verkligare ut än den verklighet som beskrivs i den verkliga Verkligheten ... typ? 

DN, DN, AB, AB, AB, AB, AB, SvD, Expr., Expr., Expr., Expr.,

Nu handlar det väl inte alls om Qvick/Bergwall längre??

Nu börjar det väl ändå handla om vilka tomtar vi har dansande i vårt rättssystem?

Jag blir alldeles förvirrad av att ett justitieråd, ledamot av Högsta domstolen, tycker att det är viktigare att försvara tekniskt/teoretiskt fulländade men felaktiga domar än att försöka se om full rättvisa uppnåtts?

Är det lämpligt att ett justitieråd frågar en åklagare, som han tidigare var satt till att granska .. "Christer, kan inte du senast måndag morgon skriva här hur jag i korta ordalag ska försvara dig? Sedan tror jag att det är bra att jag inte försvarar dig i alla delar utan visar mitt oberoende genom att även kritisera en del. Men jag vill ge dig en rättvis behandling."

?????????? Oberoende?? Är du oberoende av den som ska ge dig de uppgifter du inte kan hitta själv??

"Högsta domstolens är sista instans (domstol) för tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt. Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat (vägledande avgöranden).

Högsta domstolen ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av statsråd, justitieråd, någon av riksdagens ombudsmän (JO), justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), domare eller generaladvokat i Europeiska unionens domstol, vid denna domstol eller den som utövar något av dessa ämbeten eller av hovrättsdomare eller justitiesekreterare.

Högsta domstolen skall vidare som första domstol pröva om justitieråd ska skiljas eller avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att genomgå läkarundersökning."

Hur ser Högsta domstolen på ett justitieråd som tydligen bildat en liten exklusiv herrklubb tillsammans med åklagaren, polismannen som gjorde förundersökningen, journalisten som hejade på och .. försvarsadvokaten som nu inte vill något hetare än att förneka sin tidigare klient rättvisa? Människor som han har blivit anmodad att granska .. och så ber han om hjälp med hur han ska försvara de fel de anklagas för och ber nästan om ursäkt för att han kommer att drista sig till viss kritik .. för att visa sitt oberoende??

Det blir bara konstifikare och konstifikare??

Kan vi ha en sådan man på ett av landets allra viktigaste ämbeten? Är det rättssäkert med tanke på att en enda tekniskt fulländad men totalt felaktig dom kan blockera alla andra som försöker få sin sak prövad i Högsta domstolen?

Är Göran Lambertz rätthaverist, idealist, filosof, förvirrad eller har han varmare känslor för sina vänner än för rättvisan .. eller har Leif Silbersky helt rätt när han beskriver justitierådets tillstånd som en intellektuell härdsmälta? Kan det möjligen medföra en "skyldighet att genomgå en läkarundersökning" som leder till att han inte längre får behålla sin tjänst, undrar jag förhoppningsfullt?

Helt bortsett från Thomas Quick/Sture Bergwall och alla domar och resningsansökningar så beter sig det här gänget på ett sätt som känns allt annat än tillförlitligt eller begripligt.

Jag blir faktiskt rädd.

Vad är det för folk som valsar runt i svenskt rättsväsende??

Jag trodde i min enfald att den åklagare som beordrade mig, vid vite, att vittna om vad ett vittne berättat för mig om en händelse jag själv inte bevittnat och identifiera en gärningsman jag aldrig sett .. var ett beklagligt undantag.

Nu börjar jag misstänka att han var normen!

(Och vad sa vittnet själv, kanske någon undrar? H*n kallades aldrig till vittnesbåset eftersom h*n var för känslig? .. det vete f*n hur åklagaren tänkte där? Möjligen ingår han också i Göran Lambertz lilla exklusiva herrklubb?) 

Dagens citat: 

"Det sägs att man kan vara sin egen advokat, men man kan inte vara sin egen domare."

SvD, SvD, DN, Expr., Expr., Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB, AB, AB,