tisdag 8 mars 2011

Jag gillar Stig Malm ..

.. det har jag alltid gjort och trots hans berömda uttalande om "fittstimmet", så är jag övertygad om att jag skulle känna mig mer bekräftad och jämställd i hans sällskap än tillsammans med Claes Borgström och hans tillrättalagda, ängsliga feminism.

Stig Malm är något så sällsynt som en politiker som säger vad han tycker .. och står för det!

Även om det innebär att många skriker som stuckna grisar, beklagar sig över trampade tår och även om det innebär att karriären eller den politiska ställningen påverkas.

Ilija Batljan verkar också vara en sådan politiker, tror jag.

Precis den typen av ledare är det Socialdemokraterna behöver. En fri själ som har egna åsikter och en bild av vägen som leder till målet. Inte en velig, försiktig stackare som försöker vara alla till lags, lovar lojalitet med gamla "betonghäckar" och system, intrigerar och spelar det interna spelet taktiskt.

En person som Stig Malm eller Ilija Batljan skulle jag i alla händelser lyssna på, kanske överväga att rösta på .. om budskapet verkade rimligt och genomförbart.

Precis den typen av ledare som Socialdemokraterna just nu gör sitt bästa för att undvika att välja.

I stället för att hitta någon som VÄLJARNA skulle tänkas få förtroende för, söker man med ljus och lykta efter någon som inte ställer några större krav på förändring, som kan stå i mitten mellan partiets vänster- och högerfalang.

Någon som passar alla SOCIALDEMOKRATER .. i den lilla trånga socialdemokratiska världen?

SvD, SvD, Expr., DN, AB, DF

3 kommentarer:

  1. Nu sympatiserar jag inte överlag med socialdemokratin, som den utvecklats men i det här fallet kan jag bara instämma i varje ord du säger/skriver.
    Stig Malm må vara en buffel och knöl emellanåt men att han rakryggat säger vad han tycker är värt mer än en eloge!
    Tack för underhållande och lärorik blogg dessutom, jag gillar dina analyser skarpt.

    SvaraRadera
  2. Det finns två falanger inom socialdemokratin. Det här går l-å-n-g-t tillbaka - sedan Zäta Höglunds dagar.

    Så länge som SAP hade ett ordentligt grepp om makten, så tvingades dessa två falanger att hålla ihop utåt. Båda falangerna visste - att spricker SAP, så förlorar man regeringsmakten.

    Idag är läget annorlunda...

    SAPs vänsterfalang anser uppriktigt, att partiet endast kan återkomma till makten genom *mer* vänsterpolitik - medan partiets högerfalang lika uppriktigt anser, att partiet endast kan återkomma till makten genom *mindre* vänsterpolitik.

    VEM som ska bli partiledare - från vilken falang (eller möjligen en kompromisskandidat) - är givetvis av stor betydelse för båda falangerna.

    Det är inte osannolikt, att SAP spricker (eller att falang A rensar bort falang B).

    SvaraRadera
  3. SAP söker därför "med ljus och lykta efter någon som inte ställer några större krav på förändring, som kan stå i mitten mellan partiets vänster- och högerfalang" i syfte att minska risken att partiet spricker (eller att den ena falangens företrädare lämnar partiet).

    SvaraRadera