Att skilja på äpplen och päron.

Som en bland de vanligaste av vanliga väljare i landet så kan jag inte låta bli att tycka att de senaste dagarnas mediastorm har varit en röra av äpplen och päron. En nyhets-chutney som kryddats med vad som har funnits till hands. Kryddstark, ja visst .. men det har varit svårt att se vad som ingått och var det kommit ifrån.

Den ena frågan handlar om våra folkvaldas löner, förmåner, undantag från lagen om bidragsfusk och den märkliga brist på kontroll och redovisningsrutiner som tydligen råder. Det borde vi tala mer om, eftersom det är ett system som leder till att fel människor lockas till politiken av totalt fel orsaker.

Den andra frågan handlar om Håkan Juholts trovärdighet efter knappt 7 månader som partiledare. Sett ur mitt gräsrotsperspektiv så har han aldrig haft någon.

Redan hans agerande när Mona Sahlin var ute i kylan efter ett katastrofalt valresultat gjorde att jag kände ett krypande obehag. Hela processen som förde honom till makten kändes märklig och obegriplig och själva ”kröningen”, med alla utomkroppsliga upplevelser och nästan tungomålstalande, lyriska partimedlemmar förde tankarna till ett frikyrkomöte på ett allt annat än trevligt sätt.

Så talade han så vackert. Han talade om våra pensionärer och om hur han haft överläggningar med facket om hur allt skulle bli ljust och vackert och .. fackets representanter sa .. QUE??? I understand nothing??, precis som Manuel i Fawlty Towers.

Han lät sin kulbo .. som han verkligen ansträngde sig att föra fram som en kvinna han INTE var sambo med .. intervjuas och fotograferas i media och sedan blev han jätteförvånad över att tidningarna hittade hennes bedrägeridom och publicerade den. Hur naiv får man vara?

Eller spelade det ingen roll när han väl var vald?Eller så var hennes gatlopp i media värt det, när hon ändå fick hyran betald?

Han intog lika många positioner i Libyenfrågan som en balettdansör och bytte åsikter på ett sätt som gjorde gällande att han definitivt inte bytt åsikt alls .. vilket var förvirrande för mig och måste ha varit förvirrande för hans medarbetare .. och han talade varmt och vackert om problemen i välfärden. Men kom inte med minsta lilla fingervisning om HUR han tänkt sig genomföra en förändring, inte minsta lilla tips?

Men han kanske tänkte som Groucho Marx ..

”Nu ska du inte röra ihop berättelsen genom att föra in fakta i den.”

Han visade ovanligt stor brist på omdöme för en man i hans position, när han öppet i en bar på en semesterort och på sin egen facebook-sida avhandlade frågor som gällde partikollegor och sin egen inställning till det bidragsfusk han så småningom blev anklagad för. Han kom med ovanligt många sanningar om hur han inte förstått det han egentligen borde ha förstått och redan bett om ursäkt för .. och kunde be om ursäkt för igen om det så behövdes .. även om det bara var ett misstag.

Håkan Juholt och hans vapendragare Tommy Waidelich presenterade en budget som de själva kallade ”huller om buller”, eftersom den befann sig i en enda avsiktlig röra eftersom den skulle bilda underlag för en diskussion när den visades upp för partiet bara dagarna innan den skulle presenteras för svenska folket?? Ett märkligt förhållningssätt som inte kändes särskilt förtroendeingivande.Men det har varit roligt att följa Tommy Waidelichs minspel vid de intervjuer när han stått bredvid sin chef och tydligt markerat samma förvåning som jag själv känt vid vissa uttalanden.

Och så kom frågan om tillfälliga medborgarskap som Morgan Johansson ansåg sig ha fått klartecken att uttala sig positivt om. Håkan Juholt förnekar att så var fallet och hans stab virrade runt och visste inte alls vad som hände, vem som sa vad eller om någon sagt något alls? Och tankarna går osökt till Fawlty Towers igen.

Assistenten som skulle assistera sosseledaren fick samvetsbetänkligheter i samband med vändandet på och rotandet i chefens kvitton och talade sanning .. vilket påstods vara en lögn .. och så åkte han bomfallera ut från sitt jobb och det vete sjutton om han får komma tillbaka. Det berörde mig väldigt illa måste jag erkänna.

Allt detta gör att det känns svårt att lita på vad Håkan Juholt säger .. oavsett hur bra, ideologiskt riktigt och blommigt det än sägs.Min bild av honom är en slarvig, yvig, spontan människa som trivs i toppen, en man som erbjuder vackra löften utan att leverera motsvarande lösningar, glider på sanningen om det passar, anpassar verkligheten och åsikterna efter sina egna behov .. en kul kille som förmodligen är en stämningshöjare på vilken fest som helst, men som jag aldrig, aldrig skulle lita på i affärssammanhang eller vilja ha som chef.

Det här är hur jag ser på det som hänt .. och till den sosse som eventuellt hamnar här, vill jag ge ett citat ur min livsbibel .. I-ors lilla dysterbok .. som jag fått av en vän.

Den ligger ständigt på bordet bredvid mig när jag skriver.

Döm efter första intrycket-

Vad sa du att det var? .. frågade I-or.

- Tiger.

- Aha! .. sa I-or.

- Han har nyss kommit .. förklarade Nasse.

- Aha! .. sa I-or igen.
Han tänkte en bra stund, och så sa han:

När ska han gå?

SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB,