När man jagar bidragsfuskare ..

.. bland sjukskrivna, handikappade och arbetslösa, så har jag alltid tagit för givet att lagen har varit lika för alla? Den som orättfärdigt tillskansat sig något denne inte hade rätt till får betala tillbaka med straffavgift, räntor och ett eventuellt bötes- eller frihetsberövande.

Det var dumt av mig.

Det var otroligt naivt att tro att de som skapade de lagar och det regelverk som vi alla ska dömas efter, också inbegrep sig själva i samma text. Naturligtvis gör man inte det när man har fullständigt fria händer att sätta sin egen lön, skapa sina egna pensionsförmåner och bevilja sig själv generösa traktamenten, boendekostnader, ersättning för resor och gräddfiler här och där.

Det vore ju dumt av dem.

Men ändå så blev jag väldigt besviken och illa berörd när jag förstod att en riksdagsledamot kan ge fullständigt fasiken i att sätta sig in i vilka villkor som gäller, göra vilka misstag som helst när det gäller sina egna bidrag .. utan att riskera det straff och de påföljder som alla vi andra ovillkorligen gör.

Vi kräver inte mycket av våra politiker. Inget CV .. ingen arbetslivserfarenhet alls, faktiskt. Ingen utbildning eller speciell kompetens .. det räcker så bra med en gyllene svada innehållande rätt ord som får oss att tro på det de säger och tro att de vet vad de talar om.

Det är lite dumt och naivt av oss.

Vi protesterar inte utanför hemmets fyra väggar när de avlönas furstligt och lever i en välmåga som vi själva aldrig kan nå upp till. Vi håller med om att de är för många .. hälften skulle räcka .. men överlåter till dem själva att bestämma om de ska ha jobben kvar eller inte.

Naturligtvis behåller de sina jobb .. vem skulle inte vilja ha ett jobb som var så lite krävande att man fick betalt för att ”göra besök i den verklighet” som man växt upp och levt i fram till den dagen pärleporten öppnade sig och guldregnet började. Det måste ju vara spännande för dem att se om den finns kvar där ute i verkligheten .. den verklighet som det tydligen är så lätt att glömma.

När våra folkvalda kliver ut i verkligheten och deltar i debattprogram så inbillar vi oss att det är oss de vänder sig till. Att det är vi som ska få den information som ska ligga till grund för framtida ställningstaganden.

Så utomordentligt fånigt .. som Baghera sa när Baloo drog honom i svansen.

Inte förrän i går fattade jag att somliga av våra folkvalda ser partiledardebatter som ett tillfälle för oss att TITTA PÅ våra politiker när de talar med varandra. Åskådare, det är vad vi är och vi fattar uppenbarligen inte mer än vad vi ser .. och sett på det sättet så är det ju oerhört viktigt VAR i rummet deltagarna står.

Och då borde ju Jimmy Åkesson ha stått mitt i rummet .. mellan regeringen och oppositionen .. dold av en svart sopsäck så vi stackars dumma medborgare verkligen förstod hur illa ställt det är när somliga av oss kastat bort våra demokratiska rättigheter på att rösta på ett parti vars budskap vi bedömt vara likvärdigt med hur vi själva känner och tycker.

Vi har rätt att välja .. men väljer vi fel så är de vi väljer inte lika demokratiskt valda? Är det så?

När Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vänder sig mot felaktiga val i en demokratisk process, så vilar det alltså inte på dem att informera oss om varför de anser detta eller bemöta det de anser vara fel? I stället ska VI skämmas, bestraffas kollektivt och undanhållas andra argument genom att de helt sonika vägrar att tala med oss?

Har vi fattat fel på något sätt?

Men just det här med lika inför lagen, stör mig. Särskilt nu när handikappade står inför utmaningen att bevisa att de har ett hjälpbehov som de haft hela livet men som nu måste bevisas om igen, när Försäkringskassan utgår från att alla är skyldiga till bidragsfusk till motsatsen är bevisad.

Deras redskap är en dom i Regeringsrätten .. upphöjd till lag som gäller alla.

Men förmodligen inte politiker .. där finns det tydligen varken utrymme för ifrågasättande eller straff?

DN, SvD, SvD, SvD, Expr., Expr., Expr., Expr., AB, AB, AB, AB, AB, AB,