tisdag 7 augusti 2012

Apropå mitt förra inlägg ...


.. med anledning av Westerholms/Högbergs Debattartikel i AB.

Alexandra Einerstam sa .. har du några svar på varför S har målat in sig i ett hörn?

Jo, det har jag faktiskt!

Sedan så långt jag kan minnas har Socialdemokraternas politik handlat om vilka förmåner medborgarna kan få .. om de röstar S och inordnar sig i systemet. Uppbyggnaden av ruinerna av ett ödelagt Europa gav Sverige och sossarna möjlighet att skapa folkhemmet och ett högt skattetryck som lovade Världens Bästa skola, sjukvård, omsorg, vägar, trygghet och Världens Bästa Pensioner. Klassisk är devisen .. Gärna en guldklocka, men först en rejäl pension.

Vi har fått barnbidrag, bostadsbidrag, förtidspension, försörjningsstöd, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, subventionerade förskolor, sjukpenning osv, osv och allt detta har Socialdemokraterna slagit sig för bröstet för.

Vi har också fått lagar, förbud, regler, tolkningar och förordningar som effektivt bromsar de flesta egna initiativ.

Då är det kanske inte så konstigt att det väljarna associerar sossarna med är just bidrags- och försörjningssystemen.

Men baksidan av "folkhemstanken" är att de som inte vill .. som jag till exempel .. vara barn under statens förmyndarskap känner sig begränsade och motarbetade medan de som helst vill vara barn med staten som förälder helt har förlorat initiativförmågan och inte inser att människor har ett eget ansvar för sina egna handlingar.

Vi har en överbelånad befolkning, det kan vi väl vara överens om? Vi har också för många som lever ur hand i mun och inte ägnar en tanke åt framtiden. 

I dag läste jag ett kåseri av en känd journalist som ville ha ett nytt pensionssystem eftersom h*n insåg att det inte blev tillräckligt med pengar i pension att njuta av på "ålderns höst" då h*n tänkt sig ett liv på sydligare breddgrader. En välutbildad människa under 40 som inte inser att det kanske fordras egna insatser för sådana drömmar?

Sossarna har skapat behovet och förväntningarna och ÄR ett "bidragsparti" .. eller "försörjningsparti" om det låter bättre. Det går inte att komma ifrån, det är vad sossarnas väljare vill ha. Det förstod Göran Persson när han räddade valet med maxtaxa på dagis .. men vad ska Stefan Löfven lova nu när ekonomin är osäkrare än någonsin och varje felsteg kan få katastrofala följder?

I dag kräver väljaren att löften ska infrias .. NU! Inte i en avlägsen framtid och inte med en brasklapp som säger "när ekonomin tillåter" .. om 10-15-20 år eller så.

Löften om forskningsanslag som ska ge jobb om 10-15-20 år är heller inget värda i en verklighet där kommunikationen är blixtsnabb mellan människor och omedelbar behovstillfredsställelse nästan har blivit ett krav. 

Så länge som s-ledningen med Stefan Löfven i toppen är tysta och ingen politik presenteras så finns hoppet om en "återställare" till gamla tider kvar och opinionssiffrorna stiger. När politiken och budgeten väl presenteras så kommer det att stå klart att så inte kommer att ske .. det vore fullständigt självmord att lova det i en tid där fakta är så lättåtkomliga som i dag.

Jag skulle kunna skriva spaltkilometer om vad jag som väljare skulle vilja höra och få uträttat av det parti som får min röst, jag skulle kunna spåna i evigheter om saker som skulle höja samhörighetskänslan men inte kosta särskilt mycket .. men vad skulle det tjäna till? Politiken är så låst i konfrontationer, misstänkliggöranden, falskspel, taktik, egna karriärdrömmar och maktfullkomlighet att ingen vill lyssna på de vanliga tråkiga väljarnas röster.

Majoriteten av dem som traskar iväg till valurnorna har faktiskt inget förtroende för de politiker de väljer. De väljer det alternativ de bedömer som minst skadligt för dem själva .. det minst dåliga alternativet.

Visst är det sorgligt?

Klasskillnader handlar inte bara om ekonomi .. politikernas överskattande syn på sig själva och underskattande syn på dem de företräder har också skapat en klyfta i samhället. När de "rika" och folkets företrädare har samma språk, förmåner, gräddfiler och utnyttjar samma kryphål i samhällssystemet  är det svårt att svälja ett budskap som är byggt på solidaritet och jämlikhet.

Du frågade "varför S har målat in sig i ett hörn"? Det var nog när de inte längre var del i begreppet VI svenskar utan blev VI sossar i stället. Då skapades det vi i dag hittar på s-bloggar .. en liten självöverskattande, paranoid liten skara som ser varje ifrågasättande, kontaktsökande väljarkontakt som en fiende med dold agenda.

SvD,

9 kommentarer:

  1. Applåder och stående ovationer, Any!

    SvaraRadera
  2. Och här kommer ännu fler ovationer! /G

    SvaraRadera
  3. Jag gör vågen. Hiskeligt bra beskrivet. :-)

    /Henrico

    SvaraRadera
  4. Instämmer med föregående talare...Johan, anonym och Henrico

    Sossarnas överskattande syn på sig själva och underskattande syn på dem de företräder är en bra sammanfattning på varför sossarna är ett parti på dekis.

    Det som jag tycker är mest ironiskt är att folkhemstanken byggde på solidaritet, där grundtanken var att varje individ hade ett ansvar att ordna egen försörjning för att sedan betala en del av sin lön till ett samhällssystem som tog hand om de verkligt gamla och sjuka. Det har försvunnit någonstans på vägen och ersatts av något som inte alls är solidariskt.

    I dagsläget är inställningen närmare: "jag jobbar om jag känner för det. Om jag inte har tillräckligt med pengar för att åka på utlands-semester är det statens fel och jag behöver mer bidrag. Solidaritet betyder att några få betalar. De som har en inkomst över medel för att de tagit ansvar och ansträngt sig genom att plugga hårt och jobba 60 timmar i veckan får fasen acceptera att försörja mig också så jag kan spela world of warcraft på dagarna".

    Thomas

    SvaraRadera
  5. Gör vågen idag också!

    SvaraRadera
  6. Tack för svaret! Och nu nästa fråga: Vad bör S göra och driva för politik för att just du skall rösta på detta parti?

    SvaraRadera
  7. Du skriver: "ag skulle kunna skriva spaltkilometer om vad jag som väljare skulle vilja höra och få uträttat av det parti som får min röst, jag skulle kunna spåna i evigheter om saker som skulle höja samhörighetskänslan men inte kosta särskilt mycket .. men vad skulle det tjäna till? Politiken är så låst i konfrontationer, misstänkliggöranden, falskspel, taktik, egna karriärdrömmar och maktfullkomlighet att ingen vill lyssna på de vanliga tråkiga väljarnas röster.

    Majoriteten av dem som traskar iväg till valurnorna har faktiskt inget förtroende för de politiker de väljer. De väljer det alternativ de bedömer som minst skadligt för dem själva .. det minst dåliga alternativet.

    Visst är det sorgligt?"

    Så glöm min fråga. Just nu tittar jag mycket på MP: hur partiets organisation ser ut, vilka företrädare de har, vilka politiska utspel de gör och varför de växer. Jag är en smula avundsjuk på MP nämligen.

    SvaraRadera
  8. @ Alexandra, MP växer, eftersom de tyvärr får en gräddfil av media (pga den ENORMA överrepresentationen av miljöpartister bland svenska s.k. journalister).

    "Bland journalister på Sveriges Radio uppger 54 procent att de sympatiserar med Miljöpartiet och på Sveriges Television 52 procent. ..

    I en intervju i Sveriges Televisions Rapport säger professor Kent Asp att journalisternas sympatier för Miljöpartiet gör att partiet får en gräddfil i medierna:

    "Miljöpartiet granskas inte lika tufft som andra partier. De befinner sig på sätt och vis i en fredad zon när det gäller bevakningen av politik", anser han."

    http://www.journalisten.se/nyheter/svenska-journalister-foredrar-miljopartiet

    SvaraRadera
  9. Sedär, jag behöver inte blogga, du gör det så bra!

    @Alexandra: Precis som Johan ovan så granskas inte MP. Vi kan som exempel ta f.d. språkröret Maria Wetterstrands sanslösa utspel på sin egen blogg och hur lätt det var för mig att motargumentera:

    http://dackecountry.blogspot.se/2009/03/blott-sverige-svenska-idioter-har.html

    Hon slutade att blogga efter detta.....

    SvaraRadera