Det samhälle som jag växte upp i finns
inte längre kvar? Jag har sett hur det sakta har förändrats och är därför inte
direkt förvånad, även om det slutliga sönderfallet går fortare än vad jag hade
förväntat mig?
Jag hade hoppats att jag skulle hinna
dö innan min egen familj skulle riskera att dras med i fallet .. men nu ser det
inte ut som om jag skulle bli bönhörd. Attans också .. de sysslolösa,
bekymmersfria, trevliga dagarna på ålderns höst, kommer förmodligen att infinna sig efter
urnsättningen?!!
Jag skulle kunna försöka skriva om hur
jakten på det absolut rättvisa och jämlika samhället har skapat det våldsdyrkande,
kränkta, passivagressiva och hatiska samhället .. men så upptäcker jag att Dick
Erixon redan har gjort det i .. "Fotbollsvåldet: ensidiga rättigheter urholkar dygderna" .. där jag fastnar för raderna
- "Nu börjar vi få betala priset.
Vi går inte säkra någonstans. Du och jag, vem som helst, kan bli ihjälslagen
mitt i stan medan andra bara passivt ser på. Så ser det rättighetsstyrda och
dygdefria samhället ut".
Sedan tycker jag att du ska fortsätta med att läsa det
tidigare inlägget .. "Är staten god och människorna onda?" ... där han bl.a skriver - "Priset för utveckling är frihet som
innebär att allt inte hela tiden blir rättvist. Men allt blir bättre för alla,
om än i olika takt".
Nu vet du hur jag tänker och känner ..
men vad ska jag nu hitta på när någon annan imponerar med ämnet för dagen?
Ja, jag kan ju alltid återge en
kommentar på en kommentar till en helt annan bloggpost ..
@Martin. "Vi vill införa en läxfri och betygsfri grundskola
- kan någon förklara varför den åsikten ska ha lika mycket värde/plats som
andra åsikter i en demokrati?"
Enkelt. Eftersom läxor är ojämlika. En del har svårt för läxor
medan andra har enkelt. Vilket blir orättvist. Vissa har en bra läxmiljö hemma.
Vissa har en urusel läxmiljö hemma. Vissa har föräldrar med akademisk
utbildning. Vissa har föräldrar som är analfabeter. Vissa får bra betyg vissa
får dåliga betyg. Vissa läxor är tråkiga vissa är roliga. Vissa dagar är det
soligt och varmt ute vissa dagar är det kallt och grått ute.
Ständigt dessa orättvisor och ojämlikheter. Som är bra att
utnyttja för att själv få makt och bekräftelse. Social identitet och betydelse.
Den lätta vägen. Den lockande vägen.
Men det kan bli ännu lättare. Avskaffa betyg, läxor, prov,
fulhet, dåligt väder, sjukdom och många ord som kan anses nedsättande. Inför en
jämlik baslön för alla oavsett ifall man jobbar eller inte. Om man behöver den
eller inte.
Därefter kan alla tv-nyheter handla om diskussioner i uppriven
patos-atmosfär huruvida baslönen skall höjas. Hela tiden. Då blir det så lätt
att de flesta människor kan bli politiker. Vilket blir rättvist. Äntligen.
Det faller sig naturligt att fortsätta
på samma ämne .. total rättvisa/jämlikhet i utbyte mot frihet/individualitet ..
när jag ser att Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt klättrar på förtroendestegen
hos svenska folket?
Vänsterledaren har till och med
skaffat sig en nästan dubbelt så stor förtroendeökning i procent än
sosseledaren?
Så min anonyme kommentator verkar ha
rätt .. det svenska folket fängslas(!) av drömmen om det trygga, absolut
rättvisa och myndighetsstyrda samhället där alla har EXAKT lika lite att leva på och
alla är PRECIS lika lite värda - i jämlikhetens namn.
