Vintage Dump Nr 2.

"Titta, vilka möjligheter det FINNS!!" .. avslutade jag förra inlägget som handlade om orättvisor och ojämlikhet, eftersom jag tycker att det allt för sällan handlar om just möjligheter. Svårigheter och orättvisor däremot, är det väldigt viktigt att fokusera på.

Men inte möjligheterna?

Undrar varför?

Personligen tycker jag att det är roligare och mer uppiggande att satsa på möjligheter som blir allt omöjligare under resans gång .. än att sätta mig ner och gräma mig över alltings jävlighet.

Men det är ju individuellt .. och så har jag inget att vinna på att trycka ner människor i skorna heller, eftersom jag inte är partibunden på något sätt.

För att återknyta bekantskapen med mina sparade kläder som verkligen både är och var material till möjliggörare många gånger så kan ni ju fundera över vad det här är ..

Och det såg ju alla med en gång att det var en hopvirkad nättunika som tidigare var en tröja med hål i som repats upp, virkats ihop och återanvänts, eller hur?

Jag kände mig omåttligt elegant i den, med svart linne och svarta jeans under. Tänk vad lite det behövs när ekonomin är så ansträngd att vissa räkningar får ligga och vänta på barnbidraget och det alltid var mer månad kvar än pengar.

I mina gömmor finns åtskilligt .. både färdigt, halvfärdigt och misslyckat .. av gamla jeans. Den här västen har jag faktiskt använt, vilket är mer än jag kan säga om de andra alstren. Men det var kul att testa .. en del bitar har faktiskt möjlighet att få ingå i något framtida projekt framöver, nu när jag har hittat dem igen.

Den här tjusiga koftan/jackan är min gamla bilfilt som blev en kort, handsydd klänning efter en oplanerad övernattning natten innan en arbetsdag, för länge sedan. Sedan klippte jag upp den och använder den än i dag som myskofta vid hundpromenader på sommaren eller i tv-soffan på vintern.

Gamla möjligheter får bli som nya i stället för att sitta och suga på gamla oförätter och orättvisor igen och igen och igen tills du är så passiviserad att du inte skulle känna igen en möjlighet även om du ramlade över den.

DN, SvD, Expr.,

Vintage Dump Nr 1

Skenheligheten i mediarapporteringen står mig ända upp i halsen och jag blir så less på allt som skrivs "för att skapa debatt" .. men som för det mesta bara syftar till att dra uppmärksamheten till det egna namnet eller till att öka lösnummerförsäljningen.

Ta bara det nyfödda prinsessbarnet. Å ena sidan vill media mjölka ut så mycket uppmärksamhet som möjligt kring händelsen .. men .. för att inte framstå som monarkivänliga så sätter man in lite kritiska kulturkrönikor som spyr ut sin galla över den överdrivna exponeringen av samma händelse .. samtidigt som man lockar med en stickbeskrivning på den söta lilla koftan på den bild som tidningen slagit upp stort i dagens upplaga .. och låter läsarna avgöra om barnet är mest likt mamma elller pappa?

Kvinnor är tacksamt att skriva om .. det skapar alltid upprörda känslor hur man än vänder på saken. Därför kan en och samma tidning, en och samma dag, ha artiklar som förfasar sig över den ökande utseendefixeringen och medföljande ätstörningar .. samtidigt som artiklar om dieter som garanterat gör dig smal och fin .. samtidigt som det visas bilder i söndagsbilagan på underkläder som drar in, smetar ut och döljer .. samtidigt som det finns tips om åtgärder som reducerar rynkor, häng och löshull så att läsaren slipper skämmas för sin ålder .. som naturligtvis är vacker och helt naturlig i en krönika på en annan sida.

Den politiska rapporteringen är precis lika skenhelig. Å ena sida och å andra sidan .. alla har ett finger i luften och känner efter åt vilket håll vinden blåser.

Jag känner igen den känsla som ErikLaakso ger uttryck för .. "samma argument, samma personer och samma rundgång!"

Jag hade en dag då jag surfade runt bland de populäraste bloggarna på Bloggportalen för att se vad de flesta bloggläsare verkligen var intresserade av?

Det är samma kläder från samma trendiga butiker på lika smala kroppar i samma poser som visas varje dag. Opersonligt .. men dyrt, det är tydligen vad som är viktigt för att bli den nya Blondinbella, Kissie, Mogi, Kenza eller vad alla nu heter. Då finns möjligheten till att skapa sig ett varunamn, en framtid och leva en framgångssaga.

Det är i och för sig rätt sunt att använda de medel man har för att skapa sin egen karriär, tycker jag, men det måste vara ruinerande för dem som inte lyckas.

Men OM nu bloggerska får det flyt hon eftersträvar, skapar sitt varumärke, en butikskedja, sin egen kollektion eller en egen tidning och det hela fungerar och hennes verksamhet växer och skapar arbetstillfällen åt andra och en förmögenhet åt henne själv ... då blir hon en klassförrädare som byggt upp en klassklyfta och därmed en samhällsfiende som ska klämmas åt i ett antal artiklar i samma tidning som suckar över ungdomsarbetslösheten och det låga intresset för egenföretagande?

Jag blir nostalgisk och minns en tid då det var viktigare att vara unik än likformad. Både till utseendet och när det gällde åsikter. En ny åsikt från en annan synvinkel blev alltid föremål för stort intresse .. och för det mesta fullständigt sönderplockad under många roliga kvällar. Sådant sysslar vi inte med nu .. det är enklare att mobba bort oliktänkande från närområdet, eller hur?

I mina gömmor finns den här "outfiten" som är sydd av gamla, nötta, smutsiga, draperier som låg i en påse på vinden på min dåvarande arbetsplats.

Jag tror inte att det kan betraktas som stöld??? Eller om det gör det så är det preskriberat nu i alla fall!

Silkesfransen är från mammas gamla bordduk.

Hatt var inte något som man bar för att alla andra hade det. Den satte man på sig i sammanhang när ingen annan hade hatt.

Att vara unik och annorlunda var den tidens trend .. det kan jag sakna ibland.

I alla fall så har jag haft väldigt roligt i de här draperierna. Bilden är inte bra eftersom byxorna inte går att sätta på provdockan .. och det vete sjutton varför den blev så liten?? .. men använd gärna fantasin så kan ni se mig mingla på en båt vid Söder Mälarstrand, våldsamt festande i en trängsel av fullständigt unika människor i de mest märkliga kreationer, till musik från Rolling Stones och Jimmie Hendrix.

Kan ni se det?


DN, AB, AB, AB, AB, SvD