Säkerhetspolitiska rådet, Peter Hultqvist och statsminister Löfven.

 Det Säkerhetspolitiska rådet som det talats så mycket om sista tiden ... finns det?

I så fall vad och var är det??

Ni vet, de där mötena som Anders Ygeman och Peter Hultqvist regelbundet har med Stefan Löfven om väldigt, väldigt viktiga saker som kan påverka landets säkerhet.

Jag kan inte hitta vilka andra som är med i det säkerhetspolitiska rådet när jag söker på regeringens hemsida. Jag kan inte ens hitta det säkerhetspolitiska rådet?

Men det måste ju finnas, för den 15 november 2014 skriver Karin Thurfjell i SvD .. "Säkerhetspolitiskt råd kan leda till trovärdighetsproblem" och hänvisar till statsvetaren Fredrik Bynander som varnade för att "Regeringens inrättande av ett säkerhetspolitiskt råd kan leda till att säkerhetspolitiska beslut fattas i en isolerad grupp som missar viktig expertis och erfarenhet utifrån". Han varnade också för "situationer där regeringens trovärdighet ifrågasätts när makten koncentreras till några få statsråd".

Fredrik Bynander sa dessutom .. Ytterst är det hela regeringen som står bakom Sveriges linje och om man skiljer ut en liten del och skapar en inre kabinett, kan det bli problematiskt. Det räcker med att ett annat statsråd säger att han eller hon inte blivit informerad eller tycker att ett dåligt beslut fattas, så ifrågasätts hela regeringens trovärdighet. Oinformerade statsråd kan säga fel saker, trots att det finns bättre information i regeringen. (min markering i texten)

Den mannen hade lika lite aning om hur rätt han skulle få och hur snabbt det skulle ske som Stefan Löfven hade om hur fel han gjorde och hur snabbt det skulle visa sig.

Samma tid menade ambassadören och statssekreteraren Sven Hirdman .. att den stora fördelen med ett råd är att ministrarna tvingas ta ett gemensamt ansvar när något inträffar. Vi har en byråkrati i Sverige, var och en gör sitt. Nu måste det fattas gemensamma beslut - med statsministern i spetsen. Om det händer något oerhört behöver man ha den här typen av krishanteringsberedskap.

Han hade heller ingen aning om hur stor nackdelen kunde blir om varken statsministern eller någon annan var intresserad av att ta de gemensamma beslut och det gemensamma ansvar som är förutsättningen för själva säkerhetsrådet.

I SvD hittade jag också vilka som ingick i det säkerhetspolitiska rådet när det inrättades .. statsminister Stefan Löfven, utrikesminister Margot Wallström, försvarsminister Peter Hultqvist, inrikesminister Anders Ygeman och vice statsminister Åsa Romson.

Och eftersom Åsa Romson lämnat över titeln till Isabella Lövin så antar jag att hon också tagit över platsen i det säkerhetspolitiska rådet? Det kanske är förklaringen till Miljöpartiets totala tystnad när det gäller Transportstyrelsens dåliga hantering av säkerhetsklassade uppgifter?

Jag har i alla fall hittat "Regeringskansliets Krishantering".. som sorterar under inrikesminister Anders Ygeman och där står det bl.a så här:

Frågor som gäller samhällets krisberedskap och Regeringskansliets krishantering är samlade under inrikesministern i Justitiedepartementet. Justitiedepartementet samordnar också Regeringskansliets krishantering då flera departement berörs och inrikesministerns statssekreterare leder det samlade krishanteringsarbetet.

(min markering i texten)

Alltså .. det var Anders Ygeman som är ytterst ansvarig för all kommunikation och samordning i Regeringskansliets Krishanteringsråd, det var Anders Ygeman som ansvarade för SÄPO som är den myndighet som först varnade regeringen och Anders Ygeman satt dessutom i det Säkerhetspolitiska råd som statsministern inrättade för att "frågor som berör säkerhetspolitik i vid bemärkelse behöver hanteras på ett mer sammanhållet sätt, både internationellt och nationellt".

Ett råd vars enda syfte är att förhindra att viktig och värdefull information inte fastnar hos enskilda ministrar eller på enskilda departement i samband med händelser som kan påverka landets säkerhet. Ett råd .. med statsministern i spetsen .. där 5 ministrar har som enda uppgift att ta gemensamt ansvar och fatta gemensamma beslut i frågor gällande landets säkerhet.

Enligt vad statsministern själv gjorde gällande vid en direkt fråga i riksdagen, träffas medlemmarna i det Säkerhetspolitiska rådet en gång i månaden.

Nu förväntas vi tro att de under drygt ett och ett halvt år inte en enda gång diskuterade Transportstyrelsens pågående läcka av säkerhetsklassad information? Den allvarligaste säkerhetsskandalen i modern tid?

Tillåt mig att tvivla. Även om vi har en svag regering så är det väl inte möjligt att den är så svag och handlingsförlamad.

Däremot kan jag lätt föreställa mig att det Säkerhetspolitiska rådet är den plats där regeringens ministrar kan samlas och diskutera hur de bäst ska kunna undvika att ställas till ansvar för felaktiga eller uteblivna beslut i frågor som sedan visade sig vara skadliga för landet och medborgarna.

Försvarsminister Peter Hultqvist ska skonas från misstroende säger många. Det stundar en större militärövning som Försvarsmakten och ÖB inte klarar utan Peter Hultqvists erfarna närvaro? Gud hjälpe oss om det är så.

Men Peter Hultqvist är också väldigt omtyckt och trevlig och jag tycker också att han verkar sympatisk .. räcker inte det?

Saknas det verkligen skäl att väcka misstroende mot Peter Hultqvist .. trots allt var det väl hans plikt att agera och informera i ett säkerhetspolitiskt råd där han och de andra ministrarnas enda uppgift är att verka för gemensamt ansvar, samarbete och kommunikation mellan varandra och departementen?

Jag tycker inte det, och eftersom krishanterare nummer ett, Anders Ygeman, tydligen fått ett personligt löfte om en ministerpost om Stefan Löfven blir omvald, så tror jag inte heller att statminister var så okunnig som han påstår.

För vad är det för mening med ett Säkerhetspolitiskt råd .. med statsministern i spetsen .. om medlemmarna inte ser någon mening med att informera varandra om säkerhetsfrågor?

Bara misstanken om att Ygeman och Hultqvist täcker upp för statsministern och partiet tycker jag gör att Stefan Löfven förtjänar en alldeles eget misstroendeförklaring från svenska folket, senast den 9:e september 2018.

Läsvärt:

”Genom att blanda samman misstroendeförklaring med konstitutionsutskottets granskning försökte statsministern vilseleda allmänheten.”

"Omsorgen om Peter Hultqvist en smula överdriven."

"Hultqvist och haveriet"

"Skandalen är långt ifrån över"

"Ljuger Ygeman eller sammanträder säkerhetsrådet i osäkra lokaler?"

"Ansvaret - en störande bisyssla"

"Vad jag inte fattar?"

"Hur kan Löfven ta ansvar?"

"Med vilken rätt trotsar Löfven riksdagen?"

"Vinnaren Stefan Löfven eller förloraren?"

"Det här handlar om Löfven, inte Hultqvist"

"När styrningen av landet blir till ett skådespel"

"Genant ovilja att ta ansvar"

Det här är Anders Ygeman ..

.. flinande och vinkande när han är på väg in för att offentliggöra att han avgår som inrikesminister eftersom han inte fullgjort sitt uppdrag som ansvarig för samhällets krisberedskap och Regeringskansliets krishantering.

Eller som statsministern såg det, när han "valde den ansvarsfulla vägen" och "tog ansvar för landet" .. det vill säga, partiet .. Anders Ygeman tvingades avgå, offra sig sig för laget(?) på grund av Erik Bromanders, Moderaternas och Sverigedemokraternas ansvarslöshet?

Det påstås att Anders Ygeman kommer att kompenseras, för sitt stora ansvarstagande och lidande, med en ny ministerpost i den regering som Stefan Löfven hoppas bilda efter valet 2018.

Pilutta oss som trodde att den ansvarsfulla vägen innebar att fullt ansvar skulle utmätas.

Värt att läsa:

Ledarsidorna - en bitter man och Sveriges sämsta pokerspelare

Fristad - En taktisk reträtt

Sanna Rayman - Löfven spelar när han kritiserar politiskt spel

Dick Erixon - Hur kan Löfven ta ansvar?

Rödvinsvänster och grogghöger? Är det förklaringen till att Mikael Odenberg sparkar på sin partiledare för att rädda Peter Hultqvist?

I DN i dag kan vi läsa Mikael Odenbergs flammande försvarstal för vännen Peter Hultqvist. Kritiken mot den egna partiledaren är inte nådig och den lilla detaljen att försvarsminister är en av de fem ministrarna i det Säkerhetspolitiska rådet som har till uppgift att ta gemensamt ansvar och fatta gemensamma beslut när det gäller kommunikation och samordning, för att undvika att information fastnar på enskilda departement, i samband med händelser som kan påverka landets säkerhet .. viftas undan som en tillfällig och begriplig omdömeslöshet.

Jag undrar varför .. och hittar svaret hos Nyheter i Dag.

Bilden kommer från Nyheter i Dag

Som Henrik Ibsen en gång sa .. Sin broder hakker da ingen ravn. Dvs .. hacka inte din broder i röven.

Ett förhållningssätt som måste smälla högre än lojaliteten till ett parti som hade det dåliga omdömet att välje en kvinnlig(!) partiledare före honom själv.

Något som Mikael Odenberg naturligtvis och kraftfullt förnekar.

Naaaaw!!

Visst är han gullig, Peter Hultqvist? Han ser så trevlig ut .. och snäll.

Och visst gjorde han alla rätt på sitt departement när han fick reda på Trafikstyrelsens läckage? Han kunde väl inte veta att Anna Johansson inte visste det han visste eftersom Erik Bromander tagit med sig den kunskapen när han tvingades lämna Trafikstyrelsen.

Anders Ygeman, som blev landets högste krishanteringssamordnare, när statsministern inte ville ha det ansvaret, hade väl större ansvar för att sprida information än Peter Hultqvist?

Så när ingen av dem lyfte frågan .. trots att båda visste .. när de träffade statsministern och talade om säkerhetsfrågor i Säkerhetsrådet, så tog nog båda för givet att statsministern var informerad av infrastrukturministern eller näringslivsminister eller justitieministern som förmodligen också visste det som ingen ville tala med statsministern om.

Och så är han så duktig, Peter Hultqvist! Det säger alla. Och trevlig. Populär. Kunnig. Erfaren. Gullig. Snäll. Respekterad. Och låter väldigt sympatisk.

Att försöka få honom avsatt är nästan som att sparka på en hundvalp.

Det borde oppositionen tänka på. För att sparka på en hundvalp är värre än utebliven kommunikation på regeringsnivå.

HAX, Ledarsidorna,

It-ministern är, och var, miljöpartist ..

.. och det är väl förmodligen förklaringen till att det inte har hörts några som helst kommentarer från Miljöpartiet?

För visst handlar det väl om it-frågor, hela haveriet på Transportstyrelsen? Eller har jag missförstått hela grejen med en it-minister? H*n kanske inte alls sysslar med it-frågor?

Men vad GÖR en it-minister?

Jag googlar och blir inte klokare. Den 20:e oktober 2014 skriver Karl Sigfrid (M) iSvd .. När Stefan Löfven läste upp namnen på sina nya statsråd utelämnade han uppdraget som it-minister. Efter regeringsförklaringen skickade tidningen Computer Sweden en fråga om vem som ansvarade för it-politiken och fick två olika svar. Enligt Miljöpartiet låg it-frågorna hos deras minister i Näringsdepartementet, och enligt Socialdemokraterna låg de hos den socialdemokratiska infrastrukturministern. Till slut vann Miljöpartiets bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan dragkampen och blir nu den som ska utveckla en svensk politik för it-samhället.

Det var alltså väldigt, väldigt, väldigt viktigt för Miljöpartiet att få en it-minister.

I en intervju med Mehmet Kaplan i tidningen Computer Sweden kan jag läsa att den nyblivne it-ministern inte har en susning om vilka frågor som kommer att hamna på hans bord, men att han tror att det är bestämt att han delar it-frågorna med infrastrukturminister Anna Johansson.

– Vi har delat upp det och det är det vi nu ska titta på så att vi får bästa möjliga lösning så totalen blir bra. Vi har ännu inte hunnit tala med varandra, säger Mehmet Kaplan.

Men Anna Johansson däremot säger sig inte ha uppfattat att hon ska få några it-frågor på sitt bord.

– Nej, det ska jag inte. Jag har förstått att jag bara har transport, järnväg och övrig infrastruktur och inte it, säger hon.

Så för den som inte är så insatt i "traditionell förvaltningskultur" verkar det lite luddigt från start.

Mehmet Kaplan ansvarade alltså för it-politiska frågor och postkommunikation från 3/10 2014 och fram till 18/4 2016. Det är under samma tid som hela it-haveriet på Transportstyrelsen började.

När Stefan Löfven avtackade it-minister Mehmet Kaplan så visste inrikesministern exakt hur illa det stod till på Transportstyrelsen, men frågan är om it-ministern hade en aning om vad som pågick?

Och OM han visste .. trodde Mehmet Kaplan att det var Anna Johanssons halva av it-uppdraget?

Det lär vi aldrig få veta eftersom Miljöpartiets språkrör verkar vara lika försvunna som Erik Bromander.

Anna Johanssons ointresse för säkerhet är däremot väldokumenterad, skriver Csaba Perlenberg i Expressen . Ett par månader före det att Anna Johansson blev statsråd 2014 riktades mycket hård kritik av Göteborgs Stadsrevision mot bristande säkerhet i IT-systemet Hjärntorget som användes av stadens grundskolor.

Anna Johansson var då skolkommunalråd i Göteborg. Stadsrevisionen fann 2012 att skolorna bröt mot offentlighets- och sekretesslagen samt personuppgiftslagen. IT-systemet innehöll uppgifter om elevhälsa och känsliga personuppgifter i samband med individuella utvecklingsplaner i årskurserna 1-5. Trots att Hjärntorget designats utifrån att känslig information ej skulle kunna lagras, hittades 76 fall i en genomsökning av 17 376 utvecklingsplaner. Därutöver förekom det risk för att elever med skyddade identiteter kunde röjas.

Två år senare hade ingenting förändrats och vår blivande Infrastrukturministers förklaring var .. Vi trodde det var omhändertaget för länge sedan. Det är givetvis väldigt allvarligt att känsliga personuppgifter om elever kan läcka ut till allmänheten. [ .. ]Vi har inte varit tillräckligt tydliga med att följa upp om det har gjorts. Det är en miss helt enkelt." Och till Göteborgs-Posten sade Anna Johansson att: "Kommunstyrelsen har väl inte direkt agerat. Men vi har nog förutsatt att man har jobbat med det i organisationen."

Trodde, inte varit tillräckligt tydliga, en miss helt enkelt, har väl inte direkt agerat, vi har nog förutsatt??

I dag skyller Anna Johansson på Erik Bromander och vad Erik Bromander själv tycker om det har vi ingen aning om.

Nu har Miljöpartiet en ny it-minister, Peter Eriksson. Men trots det är Miljöpartiet det enda partiet som INTE kommenterat det som framkommit om it-hanteringen på Transportstyrelsen?

Det tycker jag är lite konstigt?

Men det kanske är helt normalt att it-ministern inte har något som helst ansvar för it-frågor när varken inrikesministern eller försvarsministern tydligen inte har något som helst ansvar för att informera statsministern om haveriet inom Transportstyrelsen, som den ansvariga infrastrukturministern ansvarar för, men inte hade en aning om?

Vilket gör att frågan om poliskrisen dyker upp i huvudet. VET Stefan Löfven att det är kris inom polisen? Har någon talat om det för honom?

Har till exempel Anders Ygeman nämnt det eller litar inrikesministern på rikspolischefen när han visar upp stapeldiagram som säger att allt går uppåt, framåt och åt rätt håll, samtidigt som det blir färre och färre poliser som ska lösa fler och fler anmälda brott?

Och alla nya civilanställda poliser .. vad är det för några egentligen? Vilken tillgång har de till säkerhetsklassad information och hur stor koll har vi på att de genomgått samma säkerhetsprövning som personalen på IBM inte genomgick?

Det där med traditionell förvaltningskultur verkar vara väldigt komplicerat. Inte undra på att de som sysslar med det har så bra betalt i förhållande till dem som måste leva med resultatet.

Transportgate-HAX, Ansvaret en störande bisyssla-Ledarsidorna, Fristad,

.. och nu undrar vi alla: VAR ÄR ERIK BROMANDER!!

Erik Bromander, vem och var han nu är, verkar vara boven i dramat Transportstyrelsen.

Det var HAN som inte informerade infrastrukturminister Anna Johansson. Därmed var det också HAN som låg bakom hela haveriet som följde och följaktligen så var det också HAN som förorsakade kommunikationskaoset som Stefan Löfven tvingades visa upp för svenska folket i dag.

Erik Bromander borde ha sett till att Anna Johansson visste det som Anders Ygeman och Peter Hultqvist visste ett helt år innan Anna Johansson visste det för då hade ALLT sett HELT annorlunda ut.

Åtminstone för Stefan Löfven .. för då hade dagens situation varit Anna Johanssons fel.

Och hade inte Erik Bromander åkt så ihärdigt på semester att han blev av med jobbet så hade kanske Stefan Löfven kunnat ge honom sparken i stället för att tvingas försvara Anna Johansson .. som han nu känner fullt förtroende för eftersom hon blivit förd bakom ljuset av . tada .. Erik Bromander.

Men nu är Erik Bromander lika försvunnen som Stefan Löfven har varit och då blir det genast väldigt intressant att veta ..

.. vad vet Erik Bromander? Är det något mer som Erik Bromander undanhållit från Anna Johansson? Var den uteblivna informationen en hämnd eller var det Någon Annan som undanhöll informationen, som Erik Bromander undanhöll från Anna Johansson, från Erik Bromander?

Hur vet Anna Johansson att Erik Bromander hade den information som hon inte fick när den var aktuell utan ett år senare? Är den arkiverad, försvunnen, uppeldad eller tog Erik Bromander med sig den när han lämnade jobbet?

Hade Erik Bromander överhuvudtaget någon information som Anna Johansson inte fick? Är han skyldig, oskyldig, förvånad, på semester, gömd hemma hos Stefan Löfven eller väldigt överraskad över sin roll i det pågående haveriet?

Frågorna hopar sig och det är bara en som kan ge svar:

Så ... VAR ÄR ERIK BROMANDER??

Hur var det nu, Stefan Löfven?

Är det verkligen så att misstankar om allvarliga problem som rör rikets säkerhet INTE behöver rapporteras vidare varken till statsministern eller någon annan, förrän hotet mot rikets säkerhet redan är ett faktum?

Det är alltså helt NORMALT att inrikesminister Anders Ygeman och försvarsminister Peter Hultqvist, i ett helt år, sitter på information om ett pågående haveriet på Transportstyrelsen utan att informera statsministern ELLER infrastrukturministern .. som verkar vara den som sist upptäckte vad som pågick på hennes eget departement eftersom den som skulle ha informerat henne tvingades sluta på grund av fusk med traktamenten och arbetstid? En man som hon inte verkar ha saknat när han inte var där han borde ha varit när han skulle ha gett henne den information hon nu saknar. Drygt ett år senare?

Ser det ut så här på alla departement? Misstankar eller problem som kan leda till hot .. eller redan är hot .. mot rikets säkerhet men som inte bör föras vidare förrän hotet förvandlats till konstaterad verklighet?

Ett haveri är inte ett haveri förrän det ÄR ett konstaterat haveri och först då angår det landets ledare som då uttalar en önskan om att han borde ha vetat det tidigare?

Var det verkligen det han sa, Stefan Löfven? Igen och igen och igen? Samtidigt som han uttalade fullt förtroende för sina ministrar i en .. MYCKET ALLVARLIG .. fråga som han .. nu med facit i handen .. hade önskat att de informerat honom om?

Om kroppsspråket hos företrädarna för försvaret, säkerhetspolisen och Trafiksäkerhetsverket hade haft en textremsa under utfrågningen av Stefan Löfven hade den kanske sett ut så här .. jag vill inte vara här, jag vill gå hem, herregud, hoppas det tar slut snart.

Så .. NEJ, jag är inte nöjd. Snarare är jag väl mer oroad än tidigare. För hur är det möjligt att det är vedertagen praxis .. eller som statsministern sa; "traditionell förvaltningskultur" .. att regeringens olika ministrar inte informerar varandra .. eller statsministern .. om eventuella "haverier" som ännu inte "havererat färdig" utan sker utanför offentlighetens ljus?

Ledarsidorna, Ledarsidorna - Fiskar ruttnar från huvudet. Alltid, alltid, alltid.