Respekt?

När Håkan Juholt höll i taktpinnen hos Socialdemokraterna drunknade all vettig samhällsdebatt i rubrikerna om alla hans klavertramp och märkliga uttalanden och alla verklighetsförankrade sossar försvann i krigsropen från Håkanianerna inne på s-bloggar som försvarade sin dyrkade ledare genom att kasta sig över och jaga bort varje "oriktig" partikollega som de fick inom synhåll.

Så kom då Stefan Löfven, grå och tyst som en staty av Hjalmar Branting eller Per Albin Hansson. Hans tystnad är uppenbarligen lika inspirerande för s-bloggarna, media och debattklimatet som Juholts aldrig sinande svada.

Det enda som händer både då och nu är en ström av hånfulla påhopp, löjeframkallande påståenden och pekande fingrar bort från det egna, så gott som obefintliga, politiska budskapet.

Och media hänger på.

Det enda alla skriverier om välfärden handlar om är hur stor vinst tidningen eller det egna partiet kan få av avslöjade, påstådda eller hårt vinklade "felaktigheter" .. hur det sedan drabbar de berörda är ingen speciellt intresserad av.

Jag blir så trött och besviken på hela systemet. Det råder en påtaglig brist på respekt för dem som det hela handlar om. 

Väljarna!

För mig och alla andra som vill ha klara besked om vad vi kan förvänta oss och anpassa våra liv efter.

Det klagas och kastas anklagelser när det gäller välfärdssystemet .. men ingen talar egentligen om det som är verkligt viktigt .. människorna som är beroende av det.

Det skrivs om assistansfusket, men ingen vill tala om hur det kommer sig att det har varit så lätt att fuska och bedra. Det är inte de handikappade själva som gjort det .. om nu något tror att funktionshindrade människor tillhör en särskilt kriminell befolkningsgrupp .. men det är de som jagas med blåslampa just nu.

För så fort det finns lättåtkomliga pengar .. så finns det alltid någon som är villig att stoppa dem på sig. Vi behöver inte titta längre än till vår egen riksdag och alla som lever behagliga liv på förmåner som en vanlig svensk medborgare aldrig kommer i närheten av.

Och vi vet ju alla vilka det är som skapat dessa grovmaskiga system utan kontroller och utan tillsyn, eller hur?

Men ingen vill tala eller skriva om vad som skapat situationen som gör att handikappade och sjuka får sina liv upprivna och söndertrasade av jakten på fuskare som myndigheterna själva öppnat dörren för.

För skulle vi börja diskutera det .. så skulle det handla om ansvar, och det är något som ingen är särskilt intresserad av att tala om i det här sammanhanget.

Något som faktiskt är intressant i sammanhanget, är att det för det mesta inte ens finns ett konto för återbetalningar för felaktigt utbetalda ersättningar. Jag har själv arbetat på en arbetsplats där det fanns över 300.000 kr som felaktigt utbetalats från en kommun .. som inte visste hur de skulle hantera detta faktum. Det fanns inget konto! Ingen ville skriva en faktura eller annat underlag så att företaget kunde betala tillbaka pengarna .. och efter tre år så slutade företaget att försöka komma till en lösning utan bokförde beloppet som felaktig inbetalning.

Samma problem fick en bekant med ett betydligt högre belopp som utbetalts till det privata företaget i välfärdssektorn .. det saknades både konto och någon som ville ta ansvar. Men där sades det rent ut .. behåll pengarna, det blir minst krångel så.

Man häpnar! Inte minst med tanke på hur nedlåtande en del ser på grekerna.

Det är alltid de minsta och mest försvarslösa som ska betala när de stora elefanterna misslyckas med sina uppdrag.

Det samma gäller sjukförsäkringen. Det är inte de sjuka som fuskat och överbelastat systemet, utan de som är friska .. men det är de sjuka som får betala räkningen när "de som bestämmer" plötsligt inser att de inte har någon kontroll på det system som de själva skapat.

Men det pratar vi inte om. I stället ska det skyllas på någon .. helst så långt från de egna synderna som möjligt.

När det talas om äldrevården så ska ingen tro att intresset ligger på de äldres utsatta situation. Nej, det är mycket viktigare att tala om den "vinst" som vårdgivaren kan få än att tala om kvalitet, livsinnehåll, meningsfulla avtal, uppföljande kontroller och en god personalbemanning.

Det kostar inte ett öre att håna Kent Persson för att han missade att kontroller och kvalitetssäkring ingår i det förslag om en ny myndighet som ska ersätta Socialstyrelsen och ett antal andra myndigheter och spara in på onödiga kostnader för onödig administration. Ett lysande förslag om det fungerar.

Inspektionen för hälsa, vård och omsorg kommer att bli den största myndigheten av fyra och Kent Perssons misstag var att han vill peka specifikt på de äldres behov av kvalitetssäkrad vård.

I och för sig tycker jag att det är ett misstag som är mer lovvärt än att inte ha några genomförbara idéer alls. Men s-twittrarna gick igång som en man och fokuserar nu på Kent Persson, Moderaterna och Alliansen .. i stället för att rikta fokus mot dem som verkligen behöver det .. de äldre.

Arbetslösheten blir varken högre eller lägre om det twittras eller bloggas om vem som använde ordet massarbetslöshet först eller när eller hur ofta .. men det tar bort fokus från själva frågan, frånvaron av idéer och lösningar och skapar finfina rubriker.

Jag är så trött på att bli förminskad och bli behandlad som en idiot av våra politiska företrädare och media.

Vi väljare förtjänar mer respekt av dem vi utser och avlönar.

Inte hånfulla påhopp och ren mobbing som enbart är avsedda för att dölja det faktum att ingen vill tala om människor som inte producerar utan bara går omkring och kostar och är till besvär .. vårdbehövande handikappade, sjuka och äldre och ekonomiskt utsatta som arbetslösa, hemlösa och missbrukare.

Om man skalar bort alla hånfulla twitter och anklagande påhopp från vänstersidan så ekar det så tomt att det nästan är plågsamt och då tycker jag att ett misstag som ändå syftade till något som gynnar människor är att föredra framför den tystnaden.

DN, DN, DN, SvD, Expr., AB,