onsdag 13 juni 2012

Tänk om ...


.. våra politiker ändå kunde se hela bilden och förhålla sig till den INNAN de lägger förslag eller ställer krav. Tänk om de kunde skaffa sig en referensgrupp av vanliga människor som berörs av deras förändringsiver som de kunde pröva sina idéer på och på vilkas svar de kunde göra en konsekvensanalys.

Men det är väl för mycket begärt.

Nu kräver Socialdemokraterna att det ska bli obligatorisk skolplikt under sommaren för de elever som inte klarar målen i grundskolan.

Jag säger inte att det är fel, men det förvånar mig faktiskt att det är just sossarna som kommer med det här förslaget, eftersom det till stor del är sossarna som skapat synen på att inga elever ska särskiljas i skolan på grund av goda eller dåliga färdigheter. Det finns väl inga som går i taket som sossar när det handlar om att premiera elever eller anställda som gör ett bra jobb eller som är särskilt begåvade inom sitt område.

Men obligatoriska sommarskolor som särskiljer den som inte når upp till målen i grundskolan går bra?

Däremot så får det inte finnas klasser för studiebegåvningar eller klasser för dem som har svårt att hänga med .. för då blir det särskiljande?

Men när den sista gruppen misslyckas med att nå samma mål som den första så ska de alltså tvingas att sitta i skolbänken under de sommarveckor som de andra ägnar åt sommarjobb, sol och bad?

Sommarjobb, ja! Är det inte sossarna som anser att kommunerna ska erbjuda sommarjobb till ALLA över 15 år? Är det här senaste förslaget kanske ett sätt att begränsa den gruppen?

Vad är det för fel med att sätta in stödåtgärder och specialundervisning tidigt? Redan när det först blir synligt att eleven har svårt att hänga med? INNAN man begår detta svek mot ungdomar som sossarna nu vill rätta till med tvångsåtgärder i elfte timmen?

Vad är det för fel med mindre klasser för dem som behöver mer hjälp och stöd? Eller egna klasser för dem som nu hålls tillbaka av skolkamrater som måste ha extra stöd och hjälp?

Varför ska de elever som inte nått upp till målen på grund av misslyckanden från politiker, skolan och vuxenvärden dessutom behöva tvingas kvar i skolbänken under sommaren som alibin för en politik som havererad i ett luddigt töcken av ideologiskt svammel.

Att införa obligatoriska sommarskolor för alla som inte når upp till målen i grundskolan känns lite som att acceptera och normalisera att skolan inte kan fullgöra sitt uppdrag.

Däremot så är det väl fantastiskt om det finns frivilliga sommarskolor för dem som verkligen VILL komma i fatt, som verkligen tror sig om att kunna klara av vidare studier, som vill ha en lugn stressfri miljö utan dem som nu ska tvingas delta och som har ett mål som de vill uppnå. Men de som skolan övergav tidigt och som därför gav upp själva idén om utbildning .. hur många tror att de jublande kastar sig över möjligheten att byta sommarlovet och gemenskapen med vännerna mot ytterligare undervisning.

Men jag undrar, skulle sossarna kunna tänka sig kortare semester .. som ersätts av kompletterande undervisning där bristerna är som störst .. för anställda som inte når upp till målen som arbetsgivaren ställde som krav när anställningen gjordes upp också???

Inom riksdag, regering, stat, kommun och landsting .. till exempel?

DNDN, DN, DN, DN, DNSvD, Expr., AB

5 kommentarer:

  1. Any skriver: "Att införa obligatoriska sommarskolor för alla som inte når upp till målen i grundskolan känns lite som att acceptera och normalisera att skolan inte kan fullgöra sitt uppdrag."

    Skolan kan de facto "inte kan fullgöra sitt uppdrag", eftersom det s.k. "uppdrag" som skolan (dvs i praktiken lärarna) har ålagts i praktiken är OMÖJLIGT att fullgöra (inom ramen för nuvarande organisation m.m.)

    Det finns vidare ett närmast kvasireligiöst motstånd hos socialdemokraterna (och deras epigoner) mot att "elever ska särskiljas i skolan på grund av goda eller dåliga färdigheter".

    Socialdemokrater anser förmodligen, att detta förslag (ett slags plåstrande) är mer tilltalande, ty ett plåster utmanar inte deras "luddiga töcken av ideologiskt svammel".

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. I Nya Zeeland, om ett barn inte kan läsa efter ett år i grundskolan, går det stora larmet och alla resurser sätts in på det barnet.

    I Sverige är det först i årskurs fyra som skolan tar ett initiativ med ett barn som inte lärt sig läsa. Med engagerade och aggressiva föräldrar kan det ske tidigare, men har barnet inga såna går tre år till ingen nytta. Barnet löser tyvärr problemet genom att skaffa sig andra färdigheter och förkastar lärande trots att det ofta är små problem som lätt kan fixas med rätt åtgärder.

    Jag är den aggressiva föräldern, jag vet. Jag kan inte förstå att man kan tillåta att undervisningen bara fortsätter över huvudet på det barn som kom fel i starten. I jämförelse med grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och de fyra räknesätten är det mesta andra i skolan ganska meningslöst.

    Detta är ett stort svek mot tusentals barn, det är det största enskilda problemet i skolan. Flumskolan motiveras ofta med att "ingen ska lämnas efter", men det sker ju tyvärr oftare i flumskolna, till priset av att ingen heller får dra iväg.

    SvaraRadera
  4. Vad jag tycker i skolfrågor tror jag redan du vet. Jag var med och kämpade för att det skulle finnas små klasser för de som behövde extra stöd och lugn och ro. Då fick man höra att de barnen som hamnade i dem skulle känna sig utpekade.

    Samma barn måste ju känna sig utpekade om de tvingas att gå i skolan på sommarlovet. Dessutom är jag helt övertygad om att det skulle kännas som en bestraffning.

    När jag höll på som mest träffade jag en man med dyslexi. Han berättade att han gått i skolan på 50-och 60-talet. Då fanns det sk läs-klasser för de barn som behövde extra hjälp. Det var de bästa åren i skolan, berättade den här mannen. I läs-klassen var det någon som såg honom och hans svårigheter. Någon som gjorde det möjligt för honom att bli en trygg vuxen som inte förlorat tron på skolan och samhället.

    SvaraRadera
  5. Här i Karlstad införde S för länge sedan att sommarjobb är till för alla och i perioder på tre veckor d v s femton arbetsdagar. I lika många år har ett av sommarjobbsalternativet varit sommarskola och då får du sommarlön för det. Många tar chansen att få det "jobbet" men inte de som tyvärr är hopplöst efter för de klarar man inte att hjälpa på så kort tid - de som går där gör det för att höja betygen för att skaffa mer poäng för att kunna söka favoritlinjen.Förstår snart ingenting när det gäller skola och skollagens tillämpande

    SvaraRadera