"Jag kommer aldrig att medverka till att Socialdemokraterna ..

.. får 30–31 procent i valet, det kommer jag inte att göra" .. lär Håkan Juholt ha sagt, enligt Daniel Suhonen. Det tycker jag känns lite roligt nu när sossarna slår sig för bröstet och menar att svenska folket har röstat för en förändring i form av socialdemokratisk politik.

Jag vet att Stefan Löfven själv anser att 30-31 % är ett uruselt resultat för ett parti som förlorar ett val .. men ett bevis på väljarnas förtroende för en man som inte kan bli vald till statsminister utan hjälp från Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det var vad han svarade på valnatten när han fick frågan .. vad är skillnaden mellan dina 31 % och Mona Sahlins resultat? .. och svarade .. Jag vann ju!!

Men det är ju inte riktigt hela sanningen .. för hade Stefan Löfven "vunnit" så hade han inte behövt svika de få vallöften som han faktiskt gav, trots att han försökte tiga eller svamla sig genom varje partiledarutfrågning eller debatt.

"Den vanlige knegaren", som på heder och samvete lovades oförändrade levnadsvillkor och bättre välfärd kan nog känna sig rätt blåst i dag .. men med sosseledarens logik så är det inte hans fel utan borgarnas, eftersom de inte samarbetar med hans "vinnande" 31 %.

Pensionärerna som skulle få upprättelse för Alliansens orättvisa skattevillkor, få nog också suga i sig att upprättelsen består i att den orättvisa löneklyftan kommer att försvinna i och med att deras barn och barnbarn kommer att få skattehöjningar som utjämnar den och alla pensionärer som arbetar efter 65 för att täcka bristen på erfaren personal inom skola, vård och  omsorg kommer också att inse att det inte är så lönsamt som utlovat och överlämna det sjunkande skeppet till Löfvens betydligt billigare, men "riktiga" traineeanställda.

Daniel Suhonens bok "Partiledaren som klev in i kylan" tillhör de böcker som står på min önskelista eftersom Juholt-perioden var som en dokusåpa i realtid. "Dagens Juholt - Kampen om Makten och Statsministerposten", i regi av "ett parti med dysfunktionell kultur, drivet av folk med diskutabel moral" .. som någon skrev som kommentar till boken. Jag hade mycket roligt på Juholts bekostnad, men det skäms jag inte för eftersom det skadade honom mindre än de läckor och knivhugg som hans egna partikamrater bidrog med.

Under Juholt-tiden läste jag också dagligen blogginläggen på s-bloggar för att följa kampen mellan vänster- och högersossar. Det var vansinnigt underhållande att se hur de gamla stofilerna stred för Den Store Ledaren fram till den dagen då de såg slutet nalkas och började skriva om något mer ofarligt i väntan på en ny åsikt.

Så vad är då naturligare än att ta en titt på hur det gamla gardet reagerar på Daniel Suhonens "avslöjande" av det vi alla redan visste?

Men det är bara två bloggare som nämner det onämnbara, och då med orden .. "Varför tiger ni alla mina vänner på bloggportalen? Avslöjar boken för mycket om våra interna högerspöken?" och "Att Håkan Juholt fick avgå berodde i högsta grad på Håkan Juholt själv".

Resten väntar förmodligen med spänning på att den godkända Åsikten ska uppenbaras?

Håkan Juholt valdes därför att alla valbara namn blockerades av den ena eller andra "sidan" tills bara han fanns kvar. Svenska folket satt som fågelholkar när han helt oväntat seglade upp som partiledare och personligen så trodde jag att någon skulle göra en kupp på kongressen för att föra fram ett mer trovärdigt namn. I dag vet jag att ingen sosse skulle drömma om att ha en egen åsikt under sitt eget namn .. när det finns möjlighet att verka i det fördolda i samarbete med kvällspressen.

Håkan Juholt presenterades som en nästan magisk person som gav partimedlemmarna utomkroppsliga upplevelser, fick AB:s Åsa Linderborg att skriva hallelujareportage och skapade rena frikyrkostämningen bland de frälsta.  Hans karaktärsdrag och personlighet var väl kända och jag antar att valberedningen antog att han "skulle gå hem i stugorna" hos det politiskt oupplysta "folket".

Håkan Juholt var en katastrof som ledare .. ALLA visste det och de valde honom med öppna ögon. Inte blev det bättre av att alla med karriärdrömmar flydde som råttor av rädsla för att förknippas med hans namn.

Visst blev han sviken, det är det väl ingen som missade. Precis på samma sätt som Mona Sahlin blev sviken före honom .. när han själv ingick i det sk drevet. Det enda som är intressant i Daniel Suhonens bok är hur sveket faktiskt såg ut, hur det gick till och vilka som var pådrivande.

Men svek är ju en del av den socialdemokratiska kulturen, med knivhugg i ryggen, läckande förtroenden och allt. Det har det alltid varit, det ser vi ju nu när de anser sig ha "vunnit" valet och det kommer både Jonas Sjöstedt och Miljöpartiets båda språkrör att inse innan den här mandatperioden är över.

Jag tycker fortfarande att Socialdemokraterna är ett underhållande parti med sin absurda interna opålitlighet .. politikens Paradise Hotel eller Big Brother .. och, för att citera Norah4you (läs hela bloggposten inkl länkar) .. "Att det nu kommer fram att det fanns ett spel, en maktkamp, bakom Juholts avgång/avsättande, förvånar inte. Kan man spela dubbelt med svenska folket kan man det med största sannolikhet även internt. Allt för att få mer makt, behålla makt o.s.v."

DN, DN, DN, DN, Expr.,

6mannen, Fnordspotting, DHE,