"Maurice har varit sövd ..

.. och skall vara i lugn och ro, inte för varmt och inte för kallt, tills han är helt vaken" .. står det i de "Hemgångsråd" som jag fick med mig hem i dag när jag hämtade min lilla katt hos veterinären.

Orsaken till att han hamnade där var en lätt slipprig blick i ögonen, ett oväntat intresse för den 10 år gamla Hittekatten ... som resulterade i ett antal ovälkomna närmanden som inte lämnade mycket till fantasin.

Så vid knappt 6 månaders ålder så är nu den Makalöse Maurice dömd till att för evigt förbli Maka-lös.

Redan vid hämtningen så misstänkte jag att det skulle bli besvärligt med vakenheten. Utbrytarkungen Maurice gjorde redan där sitt bästa för att demolera kattransporten för att ta sig ut i friheten. Han är nog bara förvirrad av narkosen .. sa en av djurskötarna, som förmodligen aldrig haft en siames. Han somnar nog så fort ni sätter er i bilen.

In your dreams .. skulle jag vilja säga nu. Inte vet jag vad de använder för narkos hos veterinären, men just nu skulle jag behöva lite av det han fick för att orka med att ta hand om konvalescenten.

För är det någon som behöver lugn och ro, inte för varmt och inte för kallt .. så är det jag.

Maurice har nämligen upptäckt vatten! Kanske var det något som hände under narkosen som väckte denna besattenhet, kanske var det något med själva ingreppet .. men innan vi åkte hemifrån så var han faktiskt nästan fullt normal.

Med hänsyn till att han är siames då förstås.

Trollbunden sitter han framför vattenskålen .. antingen i köket eller i skolsalen, som är mitt arbetsrum. Han vispar runt med tassen, stirrar fascinerat på vattenvirvlarna, vispar lite mer och ser hur det stänker, kör ner tassen mot botten och rör kraftigt så att vattnet får fart över kanten .. och klafsar sedan belåtet runt i vattensamlingen på golvet.

När vattennivån är tråkigt låg i skålen ilar han till nästa vattenskål och börjar om från början.

Igen och igen och igen.

Hela han är trivsamt våt .. enligt hans egen uppfattning. "Inte för varm och inte för kall" .. utan alldeles lagom. Det samma gäller mig som han använder som sittplats medan han slickar av sig överbliven väta.

Jag har torkat och torkat. Försökt med tidningar som förvandlats till konfetti som förvandlats till papiermache som kladdar fast sig på Rackarkottens yviga svans, där det torkar och förvandlas till konfetti igen .. som sprider sig på någon helt annan plats.

Maurice ÄLSKAR tidningar. Han rullar in sig i dem, äter sig ur dem och lämnar ingen sida outforskad. Näst efter tidningar och andra papper så kommer pennor .. han SAMLAR pennor. Under bokhyllorna eller under soffan.

Vi MÅSTE ha vattenskålar .. det bor faktiskt en katt och en hund till i huset. Men vi klarar oss utmärkt utan vatten på golvet. Det är ett meddelande som jag snarast måste förmedla till den Makalöse.

Men hur?

Men det kanske löser sig när han "är helt vaken och stadig"? Något som möjligen kan inträffa sent i kväll eller i morgon?

Tills dess får jag göra mitt bästa för att se till att han inte kommer till skada medan han, utvilad och i sitt livs form, brottas med Rackarkotten, klättrar på stolar och bord och balanserar i bokhyllan.