Fan tro´t, sa Relling.

Nu måste partiet vinna tillbaka väljarnas förtroende i trygghets- och välfärdsfrågorna, säger inrikesminister Mikael Damberg i en intervju i DN. 

Han fortsätter .. När vi visar att vi gör skillnad i människors vardag, då kan vi vinna förtroende. Jag tror att många väljare känner att det måste till ytterligare leverans kopplat till trygghetsfrågorna med fler poliser runtom i Sverige men också i välfärdsfrågorna som är viktiga för oss socialdemokrater. Flera partier har inte riktigt varit på samma linje som oss. Det behövs mer pengar till skolan och sjukvården.

”När vi visar att vi gör skillnad i människors vardag då kan vi vinna förtroende” – bara den meningen borde Damberg ha tänkt över lite bättre? Sossarna HAR ju redan visat vilken skillnad de kan göra i människors vardag och opinionssiffrorna är ett tydligt tecken på att färre och färre vill ha mer S-märkt skillnad i sin vardag.

”Det är ett allvarligt läge” – fortsätter inrikesministern och för en sekund tänker jag att han äntligen har kommit till någon slags insikt, men så förstår jag att det ”allvarliga läget” handlar om det bristande förtroendet för sossarna och inte alls om det verkligt allvarliga läget för alla som står i oändliga vårdköer, dör på akutmottagningar, har barn som rånas och förnedras, har åldrade föräldrar som rånas och misshandlas eller som drabbas av andra varianter av den nya kriminaliteten.

För vad betyder det när det är ETT ALLVARLIGT LÄGE FÖR SOSSARNA!

Men nu, NU, ska sossarna leverera det de lovade sina väljare, både 2014 och 2018.

Alla ser, men ingen säger något.

När jag läser om paniken efter de senaste opinionsmätningarna kommer jag av någon anledning att tänka på ett tillfälle när jag och min bästa vän, tillsammans med ett större sällskap, befann oss på ett av dåtidens populäraste näringsställen i huvudstaden.

När kvällen började bli sen reste sig min väninna för att uppsöka ”Damernas” som låg i andra änden av lokalen. Hon var väldigt vacker, blond, kvinnlig och lagom kurvig, vilket gjorde att hon väckte en del uppmärksamhet där hon trängde sig fram. Men även fast hon var van märkte hon att intresset steg när hon återvände till oss.

Det gick liksom ett sus genom gästhavet?

Inte förrän hon skulle ordna till kjolen för att sätta sig till bords märkte hon att den av misstag blivit instoppad innanför trosorna efter toalettbesöket.

Hon rodnade, dolde ansiktet och dog tusen dödar och eftersom hon var en betydligt blygare och känsligare person än jag så ville hon bara bort och hem. Helst utan att behöva lämna bordet. ALLA såg, men ingen sa något? Det återkom hon till, trots att vi försökte övertyga henne om att misstaget förmodligen bara förgyllde kvällen för de flesta, inte var hela världen och redan glömt om en kvart.

Det är väl ungefär där som Socialdemokraterna befinner sig nu? Bakom den gamla, förr så respekterade, partisymbolen, de stolt vajande röda fanorna och de vackra orden om solidaritet, värdegrund, välfärd, omsorg, den gode arbetaren och allas lika värde ser nu alla tomheten, folkföraktet, oförmågan och maktbegäret. Baksidan är så att säga förödmjukande synligt för alla som gör sig besväret att se.

Men ingen säger någonting?

Hittills har Socialdemokraternas taktik varit att rasist- och fasciststämpla alla som pekat på problemen med så stor invandring på så kort tid. De som sagt att vi faktiskt tar emot fler patienter än sjuksköterskor i en sjukvård som inte är dimensionerad för så många, har föraktfullt avfärdats som främlingsfientliga Sverigedemokrater. De som oroat sig för lärarnas, och sina barns, utsatta situation i klasser där många elever är både äldre och mer aggressiva än vad de är utbildade för att klara av har avfärdats som främlingsfientliga Sverigedemokrater.

När det handlar om det ökande antalet kvinnor som anmäler våldtäkter påstås det handla om en ökad anmälningsbenägenhet, som bara är bra eftersom den vilar på en socialdemokratisk grund av trygghet där kvinnor faktiskt får och kan anmäla och tas på allvar – trots att väldigt få anmälningar går till åtal eller ens utreds. De som har något att invända mot den slutsatsen och pekar på en ålderdomlig kvinnosyn som våra nya medborgare fostrats i och medfört i bagaget avfärdas som främlingsfientliga Sverigedemokrater.

Äldre, som i hela sina liv levt i tron att det sociala socialdemokratiska välfärdskontraktet skulle ge utdelning i form av en värdig ålderdom, upptäcker i livets elfte timme att allt de betalat för och trott på, plötsligt har upphört att gälla. I stället för den omsorg som alltid framstått som självklar väntar något som i stället för omsorg mer framstår som ”enkla jobb” för att hyfsa till arbetslöshetsstatistiken.

I vår familj väntar en anhörig just nu på döden i en säng på en vårdavdelning i en kö till palliativ vård. Personalen är som alltid fantastisk men kan inte dölja den stress som detta kösystem innebär och jag kan inte låta bli att se det som sker som passiv dödshjälp för att frigöra en säng till någon som behöver den bättre. Det är logisk, någon måste dö för att någon ska hinna dö i samma säng medan någon annan kan överleva i den säng som blivit ledig. Logiskt, men tungt för de anhöriga.

Socialdemokraterna menar att äldrevården belastas av att de som föddes på 30-, 40- och 50-talet inte har det goda omdömet att dö tillräckligt fort. Det borde inte ha kommit som en överraskning, men vi kanske inte ska begära så mycket? Men om någon skulle våga antyda att situationen inte blivit bättre av att andelen invandrade äldre också ökat mer än andelen kompetent omsorgspersonal skulle det förnekas och påstående skulle tas som ett bevis det fördärvliga inflytandet från .. ja, vi vet vilka, eller hur?

Situationen är under kontroll, sägs det. Vi är världsledande inom vård och omsorg och om någon påstår något annat .. så vet vi vilken slags människa det är?

Kriminella gäng, rån, sprängningar, skjutningar, stöld, inbrott, misshandel, narkotikahandel, bil- och fastighetsbränder det har ju alltid funnits trots att det varken är ok eller acceptabelt. Men med bättre kontakt med polisen, mer bidrag till ungdomsverksamhet ska utmaningarna i ”de socioekonomiskt utsatta områdena” lösas till allas belåtenhet utan att någon särskild grupp ska behöva drabbas av de integritetskränkande åtgärder som förespråkas av människor som regeringspartierna djupt föraktar. Det vill säga, de som tillhör den obildade skara som överhuvudtaget inte hade haft rösträtt om vi bekänt oss till samma tvingande solidaritet som Ylva Johansson förespråkar i EU:s arbete med invandringsfrågor.

Men plötsligt är det så många som omyndigförklarats och schasats iväg till Sverigedemokrater att partiet snart är större än de enormt stora och maktfullkomliga Socialdemokraterna?

Hur kan det komma sig?

Det som fortfarande håller sossarna över ytan är den nysvenska väljarskaran som ser resterna av folkhemmets fördelar som självklara och ännu inte insett att det bara är en tidsfråga innan ransoneringarna även drabbar dem.

Då dyker det upp ett nytt parti som vänder sig till Socialdemokraternas livboj, nu när ”arbetarna” sviker.

Ett parti som förmodligen inte kommer att synas i opinionsmätningarna förrän på valdagen, eftersom majoriteten av väljarna inte talar det språk som frågan ställs på, eller som väljer att rösta som ”gruppen” beslutar.

Ett parti som gissningsvis har en lika stor och lika tyst väljargrupp som Sverigedemokraterna hade när de första gången valdes in i riksdagen.

Alla som vill ser det, men det är ytterst få som säger något.

32,6 % av 52,9 % av ett slumpmässigt urval på 8919 röstberättigade personer ..

 .. ger ett resultat med +/- 0,9 % felmarginal och 3,1% av samma slumpmässiga urval ger en felmarginal på +/- 0,3%, enligt SCB:s partisympatiundersökning?

Det är väldigt säkra .. statistiskt säkerställda förändringar (?) med tanke på att det beräknas på bara drygt hälften av urvalet/underlaget .. 4715 personer?

Jag märker att jag inte riktigt förstår mig på det här med partisympatiundersökningar. När Sifo gör motsvarande mätning .. visserligen under kortare tid .. är urvalet 10 672 personer och bortfallet bara 15,3% vilket trots det ger en betydligt högre felmarginal, för det största (+/-2,7 %) och det minsta partiet (+/- 1%), för att resultatet ska kunna ses som statistiskt säkerställt?

Nu handlar det ju om OLIKA mätningar som analyserats och bearbetats på en så hög nivå att en vanligt medelmänniska inte förstår finesserna i beräkningarna, så jag framstår förmodligen som en fullständig idiot när jag undrar ..

.. de där 47,1% som inte svarade, det sk individbortfallet på 4204 personer? Hur kan man vara så säker .. till 95 % .. på att de inte kunde ha haft en avgörande påverkan på resultatet om de inte avstått eller varit oanträffbara?

Socialdemokraterna hade fått 32 % ..

 .. om det hade varit val i dag, enligt SCB:s novembermätning som publicerades i dag.

Det är en ökning med 1,6 % jämfört med valet 2014?

Det är alltså FLER som är nöjda med sossarna nu än då? Jag kan ärligt talat inte fatta varför?

Och hur kan det då komma sig att de partier som öppet visat sin vilja att ta över Miljöpartiets samarbetsroll i en framtida sosseregering faller som höstlöv i oktober?

Det är också märkligt att läsa statistiken från DN/Ipsos som säger att 27 % vill se Stefan Löfven som statsminister efter nästa val jämfört med 20% som vill se Ulf Kristersson i samma roll. Av det kan man möjligen utläsa att de socialdemokratiska väljarna är mer intresserade av makten än av Stefan Löfven.

Men vilka är det egentligen som är så nöjda med den regering vi haft i drygt tre år att de vill ha ytterligare fyra år?

Det har ju alltid sagts att det är bidragsberoende och äldre som är Socialdemokraternas kärnväljare, men det kan väl knappast vara aktuellt i nästa val? Det som den här regeringen verkligen har satsat på är ju indragningar och försämringar som främst drabbar dem?

Andra menar att Socialdemokraterna har blivit ett invandrarparti som lockar nyblivna svenskar. Men varför är det då så få som är intresserade av det generösa Miljöpartiet? Och varför stiger inte Liberalerna och Centern. Finns det några som är villiga att öppna sina hjärtan och landets gränser så är det väl de? Kan det vara så att de som fått sina svenska medborgarskap tycker att det räcker med invandring nu?

Företagarna kan knappast önska sig mer av socialistisk politik? Barnfamiljerna kan väl knappast undgå att se att de förlorar mer än den 100-lapp de får i höjt barnbidrag? Pensionärerna, särskilt de som tjänat stat, kommun och landsting, borde väl ha insett att de inte har mycket att hämta hos regeringen Löfven?

Alla som ser vad som sker eller arbetar inom polisen, vård, skola och omsorg, de kan väl ändå inte påstå att livet har blivit lättare och bättre efter 2014? Till och med sjukförsäkringen är hårdare, svårare och sämre nu än när Mona Sahlin talade sig hes om borgerlighetens stupstock?

Vilka är det som röstar på Socialdemokraterna??

De enda som faktiskt tjänar på en socialdemokratisk regering är högre tjänstemän inom stat, kommun och landsting, fackpampar, heltidsanställda politiker och deras familjer, bidragsberoende medieanställda/kulturarbetare/genusforskare och alla inom SR/SVT samt partianslutna pärmbärare/byråkrater, chefer, direktörer och generaldirektörer inom den ofantliga, offentliga sektorn.

Men kan de verkligen vara så många som 32 % av väljarna?

Teflonpartiet (S) behåller greppet om opinionen

I Otakt,

AB/Inizio, SvD/Sifo, Metro/Yougov ..

 .. Nyheter i Dag/Sentio, SVT/Novus, Expr/Demoskop, DN/Ipsos .. det finns tydligen en opinionsmätning för varje intresserad tidning.

Det är alltid ett väldigt ståhej när väljarsympati-resultaten släpps, men vad säger resultaten egentligen?

Det jag tycker är mest spännande är hur många som INTE svarar eller INTE vill uppge partisympatier.

Det är inte alla som vill uppge det. DN/Ipsos och Expressen/Demoskop talar av någon anledning bara om hur många som har svarat men nämner inte hur många som har tillfrågats?

När det gäller de övriga hamnar mörkertalet mellan 8-26%. Vilket gör att det som lägst handlar om ungefär ett Vänsterparti till och som högst ytterligare ett Socialdemokratiskt parti. Det är en hel del, eller hur?

Skillnaderna under en månad är också väldigt stora. De senaste mätningarna visar att S pendlar mellan 23,5% och 28,7%, Moderaterna mellan 16,7% och 23%, Sverigedemokraterna mellan 16,7% och 26%.

Miljöpartiet, som jag följer med ett särskilt intresse har väljarsympatier mellan 3,1% och 5,7%.

Antalet intervjuer som företagen använder sig av är som lägst 1000 och som högst 4005, men antalet osäkra eller svarslösa personer ligger mellan 2-300 personer oavsett antal tillfrågade.

Av det här tycker jag mig kunna utläsa att det är rätt bortkastade pengar att beställa en väljarsympatiundersökning och att det är lika onödigt att hetsa upp sig över resultaten.

Det jag skulle önska är en helt annan undersökning. En helt annan frågeställning .. VILKET PARTI SKULLE DU ABSOLUT INTE RÖSTA PÅ OM DET VAR VAL I DAG?

Bortsett från att resultatet förmodligen skulle säga mer om det politiska landskapet än de vanliga väljarundersökningarna gör i dag så skulle det också vara intressant att veta om de tillfrågade som avstår från att svara skulle vara lika många?

Själv svarar jag aldrig om jag blir uppringd av ett opinionsmätningsföretag eftersom jag inte riktigt litar på hur de hanterar mitt svar. Men om jag fick frågan om vad jag inte kan tänka mig .. då kanske jag skulle tänka om?

Dagsfärskt från DN/Ipsos

Heta nyheter från Metro/Yougov

"Socialdemokraterna störtdyker i opinionen" ..

.. så står det inte som rubrik i tidningarna, trots att sossarna fallit mer (2,4%) än Moderaterna (2,1%) i Sifos extra mätning för februari, som var beställd för att ge stöd till en helt annan rubrik. Båda resultaten ligger dessutom strax över felmarginalen som är +/-2%..

Den förändring  som egentligen är störst är den som inte syns och handlar om dem som INTE vill ange vilket parti de skulle välja om det var val i dag.

Där kan vi tala om siffror som "rusar" högre än Centerns. Förra året i februari var siffran 11,9% och i år 14,7 .. vilket ger en fingervisning om att så många som 2,8% av 2420 tillfrågade inte vill tala om vilket parti de tänker rösta på.

Så om vi räknar med felprocenten och de tysta väljarna så kan resultatet av mätningen mycket väl vara att "Socialdemokraterna störtdyker i opinionen" medan ingenting har hänt med Moderaternas siffror .. eller att Sverigedemokraterna har klättrat upp som Sveriges näst största parti. Allt detta är faktiskt helt möjligt med så pass små förändringar som det handlar om.

Men en sak vet jag 100% säkert, jag kommer aldrig mer att betala för att ta del av de "fakta" som sprids av våra största dagstidningar.

Dött lopp mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna ..

.. enligt gårdagens mätning från Sentio och eftersom reaktionerna på Yougov´s resultat var att det var fel på mätningen .. så är väl detta också att ses som en felaktig mätmetod?

Om bara någon eller några dagar kommer Sifos augustimätning och det skulle förvåna mig om den inte visade på samma uppåtgående trend för Sverigedemokraterna.

Vilket förmodligen kommer att resultera i en SVT Debatt om värdet av opinionsmätningar mellan valen i största allmänhet och .. om resultaten är obekväma .. inför val i synnerhet.

Sverige har blivit ett land där brännbara och obekväma problem eller sanningar sopas under mattan.

Två personer mördades på IKEA i Västerås. Gärningsmannen var en asylsökande som drabbats av en mental härdsmälta efter att ha fått sitt andra utvisningsbesked.

Den offentliga reaktionen, dvs politiker, media och debattörer uttalade sig - värna asylboenden mot hämndaktioner från rasister. Samtalet bland gräsrötterna, dvs det Dumma Folket blev -  se över hanteringen av människor som fått utvisningsbesked alternativt utvisa direkt.

Migrationsverket varnar för att de har tappat kontrollen över det allt ökande antalet ensamkommande flyktingbarn.

Den offentliga reaktionen - vi kanske kan låta barnen leva med boendestöd i bostäder som inte finns alternativt tvinga kommunerna att placera barnen i familjehem som inte heller finns.

Samtalet mellan gräsrötterna - varför gör vi inte ålderskontroller? Hur går det för vanliga, sköra, socialt skadade 14-15-åringar som bor på HVB-hem om de kanske tvingas göra det tillsammans med andra "ungdomar" som egentligen är fyllda 20 år? Och vilka är de ungdomar som INTE får hjälp eller stöd eftersom platserna redan är fyllda med "ungdomar" som av allt att döma är vuxna?

I fler och fler städer växer det upp tiggarläger. I fler och fler parker och andra utvalda platser blir de sanitära problemen så stora att kommunen inte kan hantera det.

Den offentliga inställningen verkar vara att "det kanske försvinner av sig själv", "vi kan inget göra" eller "vi måste avsätta särskild mark" så att det som var ett tillfälligt problem blir permanenta kåkstäder med allt vad det innebär av sanitära problem, smittspridning och avfallsanhopning.

Gräsrötternas samtal handlar mest om att .. detta är inte vårt problem. Gör nåt! .. och .. vem/vilka tar hand om "våra egna" hemlösa uteliggare, vilka besöker nu de ensamstående fattigpensionärerna, nu när de ideella organisationerna frossar i mer tacksamhetsframkallande godhet?

Den offentliga bilden av Sverige är att de enda problem som finns är den ökande rasismen i samhället.

Gräsrötternas bild av Sverige är att politikerna har tappat greppet och inte har en susning om hur de ska hantera invandring och integration.

Socialdemokraterna är övertygade om att allt blir ljust och vackert nu när de äntligen kommer att få regera efter sin egen budget. Moderaterna tar på sig ledartröjan och pekar på att landet behöver en ekonomi som stimulerar till företagsamhet och arbete.

Gräsrötterna vet att det egentligen inte spelar någon roll vad de röstar på .. det vinnande blocket får ju i alla fall deras röster i present enligt Decemberöverenskommelsen. Vad ska vi rösta på nu då? .. är den vanligaste frågan i vanliga människors samtal. Den enda kvarvarande valmöjligheten är att rösta på Sverigedemokraterna? Hur blev det så här?

Det är som om vi levde i skilda världar? Politiker, Media och de som gapar och skriker i SVT:s debattprogram och det Dumma Folket som måste leva med resultatet av deras ovilja att se den verklighet som större delen av befolkningen lever i.

Så föds och göds den Tysta Revolution som ser SD som ett vapen mot en överhet som upplevs som en fiende.

Och medan oron sprider sig, rädslan för att bli utpekad som rasist, nazist, fascist eller sverigedemokrat blir allt mindre .. det är ju ändå så de ser oss .. och följderna av politikernas passivitet blir allt tydligare ..

.. passar regeringen på att ha en hejdundrande kräftskiva innan de tar itu med ett budgetarbete där de redan på förhand inte kan komma överens .. vilket spelar mindre roll eftersom oppositionen redan godkänt den.

Ledarsidorna, Fnordspotting, Norah4you, Dick Erixon, Tino Sanandaji,

SvD, SvD, SvD, SvD, Expr., Anna Dahlberg, Expr.,

Vi måste bryta dansen runt Sverigedemokraterna ..

.. och berätta vad vi själva står för i stället för att hela tiden prata om varandra, säger Gustav Fridolin efter att ha tagit del av Expressen/Demoskops senaste mätning som ger SD 18,7%.

Varandra .. det är alltså de andra politiska partierna, om nu någon trodde att han menade folket i stort eller bara dem som är underlaget för de 18,7 procenten.

Det är ett tecken på att vi har stora klyftor i Sverige med växande avstånd mellan människor .. fortsätter Miljöpartiets ledare som inte för ett ögonblick kan föreställa sig att det kan vara ett tecken på att för många inser att det är det börjar bli för få som ska ansvara för välfärden för för många.

Eller rättare sagt .. de flesta "vanliga" väljarna är bättre på att skilja på sak och person än de folkvalda politikerna.

De största och mest ökande klyftorna vi har i samhället är mellan de folkvalda och folket. De som målar ut samhället som rasistisk och främlingsfientligt är de som rapporterar från problemfria miljöer.

I övrigt har resten av befolkning .. sk "vanligt" folk, dvs de som lever i en annan verklighet än  än politiker, kulturarbetare och företrädare för media .. samma problem med vård, skola och omsorg oavsett var de är födda och vilket språk de än har som förstaspråk.

Att ha tandvärk och inte kunna få en tandläkartid inom en vecka .. eller betydligt längre tid .. är samma lidande vem du än är. Att köa på vårdcentralen eller akutmottagningen i totalt kaos med ett sjukt barn skapar samma ångest hos den svenska som den somaliska mamman och föräldrarna till ett barn som växer upp, och in i utanförskap och kriminalitet, famlar lika förgäves efter hjälp och stöd oavsett om födelseorten var Säffle eller Kobane.

Den som drabbas av en livshotande sjukdom känner samma förtvivlan för varje dag som som den livgivande behandlingen försenas och de som köar för andra operationer eller behandlingar som kan betyda skillnaden mellan ett vanligt liv eller ett socialt utanförskap upplever samma frustration och hjälplöshet .. oavsett om de kallas för svenskar eller nysvenskar eller vilken etikett som nu politikerna för stunden anser vara mest passande för att särskilja medborgarna från varandra

Arbetslöshet, en skola som inte fungerar, bostadsbrist, hopplöshet och behoven hos åldrande, hjälpbehövande anhöriga har ingen etnisk stämpel .. det är ett jämlikt problem i ett alltmer ojämlikt samhälle, för alla som hamnar i en negativ spiral pga politikernas ovilja att skilja på sak och person.

Det finns faktiskt en anledning till att fler och fler utrikesfödda vänder sig till SD i total uppgivenhet efter att de kommit till insikt om att ingenting kommer någonsin att bli bättre eftersom de bostäder .. och sk åtgärder .. som kan skrapas fram, hela tiden kommer att fyllas av människor som kommer efter dem.

Socialdemokraterna har under de senaste 8 åren sagt att .. Väljarundersökningar ändras snabbt, Moderaterna upprepar sitt eget mantra .. vi måste bli bättre på SD:s starka sakfrågor, integration och migration .. och Gustav Fridolin tror att decemberöverenskommelsen är avgörande för hur väljarstödet för Sverigedemokraterna kommer att se ut i framtiden .. vilket han kanske har rätt i om man läser dagens opinionssiffror rätt.

Skillnaden mellan SD och S är knappt 7%, skillnaden mellan SD och M är ca 4% och de kommande opinionsmätningarna kommer att visa vilka som är mest frustrerade och vilka som upplevs som mest trovärdiga.

Knappt 7% var den procentandel som de rödgröna ledde med i opinionsmätningarna våren 2010 när alla tillfrågade statsvetare tvärsäkert meddelade att det var ett ointagligt försprång som aldrig någonsin inhämtats i någon valrörelse tidigare.

Nu har det hänt en gång .. och är därmed inte längre ett ointagligt försprång och Expressens KG Bergström skriver .. fortfarande är förstås grundtipset att SD inte kommer i kapp S, men tvärsäkert törs jag inte längre säga det.

Folket säger att det är fel på integrations- och migrationspolitiken. Politikerna säger att det är fel på folket och Sverigedemokraterna säger att de är folkets enda chans att göra sin röst hörd och blir det ingen förändring så kommer SD att bli den folkomröstning folket vill ha .. men aldrig kan få .. i nästa val.

Ledarsidorna, Motpol,

SvD, SvD, GP, GP, GP, Expr., Allehanda, Dagens samhälle, DI,

Jakten på Makten ... i procent??

Så var det dags för ytterligare en Almedalsvecka och jag sitter här och verkligen känner efter om jag inte grämer mig liiiiiite i alla fall för att jag inte åker dit i år?

Men .. nej, inte den allra minsta lilla sugenhet uppstår när jag tänker tillbaka på Visbys trånga gator med dess myller av enögda försäljare av diverse budskap. Det mest positiva under förra året var resorna med "Vraket", hit och dit på de övriga Gotlandsvägarna, alla trevliga gotlänningar som höll sig undan och det roliga/röriga/ostrukturerade Granntants-samboskapet.

Men det tror jag att jag hellre återupplever tillsammans samma Tant på en annan plats och med en andrahandsrapportering EFTER Almedalsveckan.

I år och i dag har förresten Svenskarnas Parti fått tillstånd att tala? Varför, undrar jag? De är väl inget riksdagsparti?

Men det är å andra sidan inte F! heller?

Fast de får ingen egen dag som SP .. utan får nöja sig med samma dag som SD?? Men Slöso, Martin Borgs, som inte företräder några andra än väljarna i jakten på slöseriet på skattemedel får å andra sidan inte tala alls?

Något annat som sätter myror i huvudet på mig är DN7Ipsos opinionsmätning?

Av 2.241 slumpmässigt utvalda svenska medborgare vill ..

49,8 % välja det Röda Blocket

35,6 % väljer Alliansen

9,6 % tycker att Sverigedemokraterna förtjänar deras förtroende

3,7 % välkomnar F! in i regeringen tillsammans med dem som de snott rösterna från.

1,3 % röstar på andra partier.

14,4 % kan inte, eller vill inte, tala om vilket parti eller block som kommer att få deras röst.

Skillnaden mellan blocken blir då 14,2 %.

???

49,8 + 35,6 + 9,6 + 3,7 +1,3 + 14,4 = 114,4 %?????

Varför räknas de övrigas svar som 100 % av 2241 personers svar när 14,4 % inte lämnat något svar????

Alltså .. jag är jättedåligt på att läsa opinionssiffror? För mig går det här inte ihop? Dessutom så finns det en felmarginal på ca 3 % som gör att de här siffrorna egentligen inte förändrar sig nämnvärt mellan mätningarna som säger att blockskillnaden ökar till 14,2 %??

Vilket som av en händelse är samma procentandel som de som inte vill delta? Nu borde jag göra en intelligent uträkning och komma fram till något snillrikt .. men foliehatten har ramlat ner över ögonen så jag får avvakta Granntantens kommande rapporter från Almedalsveckan.

Politikerveckan som kommer att räta ut alla frågetecken och GARANTERA en röd regering i höst?

Ja, med tanke på de resultat som eleverna som nu går på gymnasiet och högskolorna verkar prestera så tror jag att det är fullt möjligt. Men som en centerledare en gång sa .. man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten.

Jag har svårt att tro att majoriteten av väljarkåren väljer att försämra sin ekonomi och höja sina kostnader så till den milda grad bara för nöjet att få se Löfven/Fridolin/Sjöstedt och Schyman dra det enda ekonomiska vinstkortet för de kommande 4 åren? 

I en minoritetsregering som förmodligen kommer att vara totalberoende av Jimmy Åkessons välvilja?

DN, DN, DN, DN, Expr., Expr., SvD, SvD, SvD, SvD, SvD,

Socialdemokraterna faller fritt i DN/Ipsos opinionsmätning och ..

.. missar 35%-målet för 18:e månaden i rad! Vänsterpartiet tappar väljare medan Kd ökar i motsvarande grad och C + Fp ökar tillsammans mer än Miljöpartiet!!

Så skulle jag kunna tolka DN/Ipsos resultat för februari 2014 och ingen skulle kunna motbevisa den "analysen" av väljarnas besked .. för ALLA besked från DN/Ipsos så långt jag kan se bygger på fria tolkningar av siffror inom felmarginalen.

Däremot så pekar siffrorna otvetydigt på att det "rödgröna" blocket har ett procentuellt högre förtroende än den sittande regering .. bland de uppringda som ville svara på frågorna.

Varför skulle vara intressant att få veta .. eftersom vi ännu inte fått veta hur de tänkt sig att samarbeta, hur de tänkt sig att finansiera löften som endast kan finansieras genom höjda levnadsomkostnader för väljarna och vad som skiljer resultatet av deras politik från den vi redan har??

Men den skillnad som utpekas som ointaglig .. 13,3% .. bör också ha en felmarginal på minst 3% .. eller mer? Med tanke på att andelen osäkra väljare i undersökningen är 17,3% .. fler än Mp och V tillsammans .. och att Sd är aningens större än Vänsterpartiet så bäddar det för en valrysare med ett resultat som förmodligen ingen vettig människa vill ha..

Men det enda jag verkligen skulle vilja veta är  .. hur mycket kostar det att ta fram dessa fullständigt ointressanta uppgifter varje månad och finns det verkligen inget vettigare tidningen kunde lägga pengarna på??

Är det någon som har några förslag?? 

SvD, SvD, SvD, Expr.,

Revirpinkande.

Nästan varje dag .. i ur och skur .. går Maken och jag samma långpromenad med hundarna. Så fort vi passerat vårt eget staket och grannhusets rosenhäck så märks det att vi har lämnad vårt eget revir bakom oss. Livet blir liksom lite farligare och mer otryggt.

Det är väldigt noga med inspekterandet av, och markerandet på, diverse nya meddelanden som andra hundar har lämnat efter sig. På något sätt så känns det som om vi kopplat upp oss på hundarnas internet, där de kommunicerar och utbyter erfarenheter.

Ett grässtrå kan innehålla hur mycket information som helst för två hundar som tillsammans står med pannan bekymrat rynkad  och nosen ihärdigt sniffande över någon nyordning i hundsamhället.

När vi kommer fram till antikhandlarens hus måste uppmärksamheten skärpas till det yttersta eftersom han har minst två katter som, till skillnad från prästgårdskatterna, inte begriper att katter är underlägsna och rädda för hundar? Vid ett minnesvärt tillfälle fick vi passera den STORA brunrandiga katten på en meters håll utan att han gjorde något annat än blängde lömskt och piskade med svansen. Det var en rysare .. aldrig tidigare har jag sett två hundar som var SÅÅÅ OMEDVETNA om att det fanns en katt i närheten, trots att de panikslaget sneglade i den riktningen långt efter det vi passerat.

Att passera det huset är förenat med sådan risker att till och med en svart hink kan kännas hotfull och behöva bevakning så till den milda grad att Rackarkotten backar sig ut på den trafikerade vägen som vi sedan går vidare på.

Efter ett tag genar vi över vägen och stallbacken utanför stallet och mellan beteshagarna .. och i absolut närhet av alldeles för mycket ystra hästar som ser oss som ett av dagens stora  underhållningsmoment.

Vi vet att flocken som kommer galopperande, lyckligt gnäggande, kommer att stanna vid staketet. Hundarna vet det inte och kan därför inte ta ställning till om de ska fly eller visa musklerna? Hittills har de valt att behandla dem som de behandlar antikhandlarens brunrandiga katt.

Så småningom kommer vi till bron över ån och det lilla vattenfallet som en gång för länge sedan drev en liten smedja och en liten kvarn som hörde till den stora herrgård som ligger på andra sidan. DÄR finns revirpinkandets plats nummer ett.

Precis där bron börjar pinkar ALLA hundar i området in SITT revir. Den som markerar högst och mest ÄGER andra sidan!!

Märkligt nog så gäller inte det här förfarandet när vi kommer från andra hållet på väg hem?

Men på "entrésidan" är marken så rikligt markerad att växtligheten gulnat på sina ställen och brostolparna har permanenta markeringar efter hundar som kanske inte längre finns.

Jag tänker på det nu när jag läser ytterligare en .. suck .. opinionsmätning. Det handlar om 1-2-3 % som förflyttar sig hit och dit och kommer att förflytta sig hit och dit under de närmaste två åren utan att det egentligen säger oss någonting alls om vilken revirpinkning som bedöms som mest effektiv när det verkligen gäller. Men precis som platsen före bron till den plats som alla vill se som sin så sker det en viss utnötningseffekt.

Där kommer Mastiffen Fredrik och hävdar sin rätt till herrgården, tätt följd av den ivrige Jack Russeln Göran, den irländska Settern Annie och den målmedvetne Schäfern Jan.  Utanför skäller Bullmastiffen Stefan, som är som en kopia av den tidigare Bullmastiffen Göran som var som en kopia av Bengtsson .. som Gösta Knutsson hittade på när han skrev om Pelle Svanslös .. fokuserad och målinriktad på ett enda mål, makten över området .. men med starkt begränsad rörelseförmåga på grund av kedjan som är fäst vid kojan.

Och talar vi om Pelle Svanslös så är steget inte långt till Bill och Bull som påminner om Bostonterriern Gustav och Tollaren Åsa som för säkerhets skull, och lite mer tystlåtet, traskar i Bullterrierspåren ivrigt sneglande mot köksingången till herrgården .. samtidigt som man anar den Elake Måns i skepnaden av Stafforshire Terriern Jonas, som lömskt morrar i rabatten.

Alla pinkar de in sina revir så gott de kan, och så högt de kan, vid stolparna som leder över bron. Resultatet verkar bli det samma som för våra och grannskapets hundar .. gräset blir gulare, marken dödare och det blir märken i stolpen .. och alla känner sig såååå duktiga och imponerande och ingenting förändras.

Det är konstigt .. när man rör sig i naturen och har närhet till djurlivet så inser man lätt att det inte är sååå himmelsvid skillnad mellan människor och djur.

Det finns ledare och följare, följare som vill bli ledare, individualister som nöjer sig med att leda sig själva och sådana som vill vara med men som blir utstötta. Det finns gamla som inte hänger med eller virrar bort sig, unga som går för långt och måste tas om hand eller blir offer för faror de inte hade en aning om, en del som förlorar vett och sans under brunstsäsongen och andra som ger fullständigt upp när det blåser kallt och födan tryter.

Och så finns det de som nöjer sig med att hålla ögonen på en svart hink och pinka högst på en stolpe ... 

DN, DN, DN, AB, SvD, Expr.,

Ska det va, ska det va 100, minst 100 procent!!

Det går upp .. och det går ner ..

Berg-och-dalbana så långt jag ser

Ena dan är högsta vinsten på lotteriet

Andra dan så är det ingenting just

Som en kalldusch

Ja det var du och det var jag

Och så var det ända tills idag

Men nu gnistrar det om dig när vi får kontakt

Sista kortet är lagt

Ja så har det ändå äntligen hänt

Ska det va ska det va 100%

Såg du känslorna flög

Liksom blixtar från dig

Sån tur att de träffade mig

Det flammar upp en eld som kärleken tänt

Ska det va ska det va 100%

Och jag gör vad som helst

Utan vett, utan sans

Bara du ger mig en chans

I närhet av dig någonstans

Ska det va ska det va 100, minst 100%

När det äntligen har hänt

Så sjöng Lotta Engberg i Melodifestivalen och så trallas det säkert hos många socialdemokrater i dag när opinionsmätningarna haglar och siffrorna stiger för Stefan Löfven. Och det unnar jag dem så gärna efter den senaste tidens turbulens, men lite trött på opinionsmätningar är jag, lite förvånad är jag och en liten följdfråga skulle jag ha önskat att de som ställer alla dessa frågor ställde.

För det känns lite märkligt att den tillfrågade delen av svenska folket anser att regeringen är bättre på att sköta ekonomin men sämre på allt annat? Tror de verkligen att det går att få mer och bättre av allt genom att sköta ekonomin sämre .. nu när så många länder befinner sig i en krissituation som faktiskt påverkar Sveriges ekonomi?

Och frågan som jag skulle vilja ha svar på är .... VARFÖR har du så stort förtroende för Stefan Löfven och Socialdemokraterna i dag, när förtroendet var så lågt för Håkan Juholt och samma socialdemokrater i går?

På något sätt känns de här siffrorna baserade på samma naiva förtroende som gör att människor aningslöst lägger ut sina person- och kontrolluppgifter på en länk som påstås vara från deras bank.

Låt oss hoppas att resultatet inte blir lika nedslående.

DN, AB, AB, AB, AB,