Det osynliga folket ..

.. det är de som gör livet lätt och behagligt för de verkligt stooora och betydelsefulla människorna.

Vaktmästare som bär fram och tar bort, tjänsteandar som ser till att kaffe, bullar eller smörgåsar finns på plats både innan och under möten och konferenser, personal som kör hit eller dit, hjälpredor som sätter i sladdar som gjorde att huvudpersonen fick problem när tekniken "gick sönder" och en hel hög andra människor som ser till att allt går som planerat och att lokalen lämnas i samma skick som den var, innan de verkligt viktiga människorna och deras supporters gjorde sitt intåg och sin sorti.

Pensionärer som ser lite lagom förvirrade ut lägger inte en viktig person märke till och en lagom alldaglig gräsrot med något viktigt i handen och med rätt att vistas i byggnaden, kan rätt lätt passera in även i sammanhang där det erfordras namnskyltar på varje deltagare.

Samtliga är sk gräsrötter .. som bara är viktiga vart fjärde år då de upphöjs till Väljare.

Med detta sagt kan jag berätta att jag för en tid sedan hade "förmånen" att få höra den högste valstrategen för ett av våra partier tala till sina frälsta.

H*n sa .. att det som kommer att bli viktigast är att vinna tillbaka väljare som gått över till Sverigedemokraterna. De som lämnat för de andra partierna skulle nog vända tillbaka i alla fall, när det verkligen gällde.

Den "vanlige" sverigedemokraten presenterades i bild. Det var en medelålders/äldre vit man, typ bilmekaniker eller byggarbetare, från medelklassen. Han hade ett namn också .. jag minns inte riktigt men tror att det var något i stil med Bertil eller Göran.

Bara det var lite intressant. Vart tog alla testosteronstinna norrländska unga män vägen? År 2013 hörde jag en statsvetare slå fast att det var bland dem, och bara dem, som Sverigedemokraterna hade sin väljarbas.

Men .. den här valstrategen uppmanade sina medlemmar att övertala Bertil .. eller Göran .. att lämna SD till förmån för det egna partiet. Det var partiets önskan och medlemmarnas uppdrag.

I en senare situation talade jag med en av dem som skulle genomföra denna övertalningskampanj. Han tyckte Sverigedemokraterna var ett förfärligt parti .. och när jag frågade varför så blev han totalt svarslös. Förfärligheten var så förfärlig att han undvek allt som partiets representanter deltog i eller publicerade.

Men varför då? Hur ska du kunna bemöta dem om du inte vet hur de tänker eller varför de sympatiserar med SD? .. undrade jag i min politiska enfald.

Personen som jag talade med såg ut som om h*n började misstänka att jag var just den katt bland hermelinerna som jag faktiskt var, men svarade i alla fall att h*n ... läser aldrig något som den gruppen skriver, står för och lyssnar aldrig när de intervjuas därför att jag inte vill påverkas i min övertygelse. Därför skulle jag aldrig kunna godkänna någon i bekantskapskretsen  eller tala med någon som var sverigedemokrat.

Men om du är rädd för påverkan, är inte det då ett tecken på att du är osäker i din övertygelse? Och om du inte vågar tala med, höra eller bemöta argumenten, hur i hela friden ska du då kunna vinna tillbaka väljare till det parti som du verkar vara så osäker på? .. undrade jag, men jag fick aldrig något svar.

I dag "chockas" våra politiker av SCB:s novemberstatistik. Resultatet var helt fel .. och en del förståsigpåare menar att det beror på att den fasta telefonin är på väg bort. Intervjuarna får helt enkelt inte tag i sina intervjuoffer och därmed blir denna, tidigare aldrig ifrågasatta, statiska redovisning ifrågasatt.

Det stundar förmodligen dåliga tider för landets opinionsinstitut, tror jag.

Oavsett framgångarna i opinionen så kommer Sverigedemokraterna inte att släppas in den politiska värmen, tror statsvetaren Ulf Bjereld när han analyserar den statistiska bomben. Inget av partierna har visat något intresse av att samarbeta med Sverigedemokraterna. Och den situationen kommer inte att förändras.

Och det är väl det som är det stora problemet.

Hur ska det gå till när de godkända folkvalda partierna ska locka tillbaka sina osynliga väljare från SD .. utan att tala med dem eller erkänna att de finns.

Är tanken den att alla som heter Bertil .. eller Göran .. ska utsättas för specialskräddade övertalningskampanjer per snigelpost på grund av berörings- eller påverkansskräck?

Hur får en politiker en väljare att ändra åsikt, utan att tala med vederbörande .. det är ju fullständigt omöjligt? Och vill inte ledarna för de olika partierna inte tala med ledarna för det "andra" partiet, så är det ju knappast troligt att deras väljare känner sig särskilt väl sedda.

Varför ska någon lyssna på lockrop från dem som i ord och gärning uttrycker sitt förakt för ett ställningstagande som denne gjort efter att tagit del av budskap som "övertalarna" varken vill höra eller bemöta?

Det blir svårare och svårare att mobilisera de sista procenten för SD. Taket ligger kanske vid 25 procent .. säger statsvetaren Jonas Hinnfors i SvD och Expressens K-G Bergström är tveksam till resultatet eftersom det sammanställdes INNAN regeringen kom med sitt förslag om att lägga flyktingmottagandet på europeisk miniminivå.

På Expressens Ledarsida går de till och med så långt att de hävdar att .. "när andra partier förhåller sig till den verklighet som oroar många väljare stryps partiets livsluft. SD kan då bemötas på de punkter där det gör riktigt ont: att det är ett parti som lever i symbios med nätets hatmobbar, kryllar av företrädare som slinter med tungan, ständigt jagas av sin egen främlingsfientliga skugga och som alltid har varit emot flyktingmottagande oavsett nivå".

Här är det tydligen ingen som tror på Bertil .. eller Göran .. eller ens vill "ta i dem med tång", antar jag? Frågan blir då .. hur tror de att alla, som nu sätter sitt hopp till SD, reagerar på att kallas för sådana som lever i symbios med nätets hatmobbar, kryllar av företrädare som slinter med tungan, ständigt jagas av sin egen främlingsfientliga skugga och som alltid har varit emot flyktingmottagande oavsett nivå?

Hur känner de sig behandlade av partier som föraktar deras ställningstagande men accepterar den politik de sökte sig till?

Det var ett historiskt misstag att låta rädslan för SD diktera hur den svenska migrationspolitiken och -debatten ska föras. Resultatet av denna vettlösa strategi bevittnar vi nu både i verkligheten och i opinionsmätningarna .. fortsätter texten på Expressens Ledarsida som .. tillsammans med AB .. var de som främst förordade och stod bakom det "historiska misstaget". Men den sent påkomna insikten är det inget fel på.

87 procent av riksdagen är inte 100 procent demokrati. Och om det nu ska kallas för "vettlös strategi" så förstår jag inte varför det får fortgå?

För SD kan dock glädjeyran efter SCB:s rekordsiffror bli kortvarig .. avslutas expertutlåtandet från Ledarredaktionen.

Jag undrar det jag? Om läget är oförändrat vid den här tiden 2017 kommer nog till och med jag att vara så desperat att jag är beredd att rösta på vilket parti som helst som är villigt att se till att både riksdag och regering arbetar tillsammans till 100 procent, utan att försöka omyndigförklara 20-25 procent av väljarna.

För det ÄR verkligen en "vettlös strategi"!

6mannen, Dick Erixon,

Expr., SvD, Nyheter i dag,