.. något som uttrycker förväntningar,
bokföring visar att någon betalat för en tjänst .. men inte att den har blivit
utförd eller hur den blivit utförd, en lön som utbetalats till någon .. men
bevisar inte att arbetet utförts och att det finns en verifikation/kvitto som
motsvarar en utgift .. som kanske var något annat.
Att Sverige i dag har minusränta är inte ett ekonomiskt friskhetstecken.
Aktiebörsen handlar med
förväntade värden .. eller förluster .. på andelar av något som i värsta fall
visar sig vara absolut ingenting.
Kvartalssiffrorna för BNP från SCB som
presenterades i veckan säger absolut ingenting om de fysiska, faktiska och praktiska problem
som Sverige står inför i dag .. bostadsbrist, arbetslöshet, en ökande andel vårdbehövande äldre, allt högre sjukskrivningstal, underskott i kommunernas ansträngda situation, bristen på
vårdpersonal, tandläkare, lärare, socialsekreterare och poliser eller bristen
på äldreboenden, demensvård och vård för
psykiskt sjuka.
Men DN:s chefredaktör anser att de är beviset för att Sverige går så bra att vi har råd med i princip vad som helst?
Arbetslösheten kan inte lösas genom
att alla arbetslösa får skattefinansierade arbeten inom offentlig sektor som
också finansieras av skattemedel.
Lösningen på flyktingkrisen kan inte
vara att bygga ghetton som fungerar som en stat i staten där människor får
fortsätta att leva under samma förtryckande förhållanden som de flytt från.
Eller i läger/asylboenden som i princip fungerar som förvaring av det som ..
kanske .. kan bli efterfrågad arbetskraft någon gång i framtiden.
Samhällsjournalistiken skulle få ett
välbehövligt lyft om nöjesprofiler, dokusåpakännigendisar, artister och
kulturarbetare inte fick utrymme att framstå som samhällsvetare, ekonomer eller
politiskt sakkunniga.
Med det sagt så skulle det vara
trevligt med en offentlig debatt som hade en bredare, mer underbyggd och
långsiktigare syn på samhällsutmaningarna än vad vi nu får serverat av
journalister och politiker som byter åsikt snabbare än målarfärg torkar.
Drömmen är naturligtvis en regering
som ser till landets bästa före partiets, en statsminister som kan driva samma åsikt längre än några månader, en utrikesminister som inser att det övergripande
syftet med diplomati är att lösa internationella konflikter .. inte skapa dem
.. och att begreppet diplomatisk kräver att man agerar taktiskt, smidigt,
försiktigt eller diskret.
För att inte tala om resten av
ministerskaran som de flesta verkar se sina uppdrag som verksamheter på en
daglig verksamhet för tidigare arbetslösa.
Aldrig någonsin tidigare har jag
längtat efter ett valår som jag längtar efter valet 2018. Och aldrig tidigare
har vi haft en regering som gett mig en gnagande misstanke det aldrig blir av.
6mannen, HAX,
6mannen, HAX,
Men vad ska vi rösta på Any? Jag vet vilka jag INTE vill rösta på, och så ett som jag inte vet om jag vågar rösta på.
SvaraRaderapellafant
Jag har inget svar att ge dig eftersom jag tänker exakt som du. Men OM jag absolut skulle tvingas välja något exakt just i detta ögonblick så är Kd det minst dåliga alternativet.
RaderaJag försöker bygga upp ett hopp när det gäller Direktdemokrati eller Borgerlig Framtid .. googla gärna .. men det går dåligt än så länge.
Jag vet! Jag ska rösta på den enda oppositionen i Sverige!
SvaraRaderaVal blir det nog. Som Kristdemokrat vet jag vem jag vill rösta på. Ebba, förstås. Men så länge centern ingår i Alliansen så vill jag först ha garantier för att Alliansen inte kommer fortsätta den strutspolitik de förde senaste mandatperioden.
SvaraRaderaOch annars? Tusan vet. Liberala partiet (nej, inte det folkpartistiska förmyndarpartiet), finns de på skalan?