onsdag 31 oktober 2018

Garanterat negativ regeringsbildning?


Det var inte bara Socialdemokraternas verklighetsuppfattning som skakades i grunden av årets valresultat, även de övriga partierna verkar helt ha förlorat fotfästet när de inte längre tvingas kretsa runt den s-märkta supernovan.

Så, på regeringsbildningsfronten hörs inget nytt. Det politiska spelet verkar gå ut på att ge väljarna så lite inflytande som möjligt när det gäller det slutliga valresultatet?

Men en sak visste vi från början. Vi hade inte mindre än sju partier som lovade och påstod sig vara den enda garanten för att inte det åttonde partiet skulle få något som helst inflytande. Något som borde ha fått vem som helst att inse att valresultatet skulle innebära totala låsningar och fullständigt kaos.

Det enda nya som vaskats fram i den sega sonderings- och samtalsprocessen med den nya – och en aning sega – talmannen är att vi har fått ytterligare en garanti att förhålla oss till.

Stefan Löfven står ensam som garant för att Annie Lööf aldrig kommer att väljas till Sveriges Statsminister.

Vilket plötsligt ger Socialdemokraterna något slags existensberättigande i mina isblå ögon!

Men vid närmare eftertanke inser jag att Stefan Löfvens garanti förutsätter att Sverigedemokraterna – som Stefan Löfven garanterar att han ska hålla utanför allt inflytande - också står bakom den?

Det är minst sagt råddigt och obegripligt att försöka följa i den politiska valsen eftersom de som fått minst andel röster från väljarna verkar vara de som fått störst makt i valet av en ny regering?

Då blir kanske nästa steg att Jan Björklund kliver fram och garanterar att han är garanten för att Ulf Kristersson aldrig kommer att kunna bilda regering, om han inte tar med Miljöpartiet och utropar Annie Lööf till statsminister, samtidigt som han förkunnar att hans barn är vår enda garanti för att Stefan Löfven inte ska kunna ta stöd från SD för att hålla Annie Lööf borta från statsministerposten?

Varpå alla andra partiledare kliver fram och presenterar vem de INTE vill ha som statsminister och allt de garanterat INTE stödjer, samarbetar eller kompromissar om?

Vilket förmodligen garanterar en negativ regeringsbildning där ingen vinner och väljarna förlorar?

6 kommentarer:

  1. I en saga höll antidemokrater på att prokrastinera & förhala; det var en slags spydig manifestation som riktade sig mot upplevda pöbelväljare. En vild lyxstrejk. Pöbelväljarna var dock demokrater, till skillnad mot herrskapet. "-Varför bjuds de på tårta, varför bjuds de inte på 10% löneavtrappning för varje ny fräckt bortkastad dag?" undrade ett dumt hjon.

    SvaraRadera
    Svar
    1. :-) De dumma hjonen har aldrig förstått vilket ENORMT ansvar som vilar på makthavarnas axlar.

      Radera
  2. Nu måste jag fråga om något helt annat. Rackarkotten? Hund, katt eller något mittemellan? Inte visste jag att jag har kanske passerat dig på Sörmlandsleden utan att tälta med Rackarkotten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Min irländska ros, min älskade fyrbenta skugga Milly och allas vår Rackarkott är naturligtvis en Hund. :-)

      https://anybodys-place.blogspot.com/2011/08/ett-ar-med-en-rackarkott.html

      http://anybodys-place.blogspot.com/2013/10/i-dag.html

      .. och Sörmlandsleden finns kvar och kan vandras hur många gånger som helst!

      Radera
  3. Det här med vem som bildar regering o blir statsminister är ju så tramsigt så man tröttnar.

    Däremot "isblå ögon" var nått nytt! Man änna vaknar till!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tänk dig en Siberian Husky så är du rätt nära. ;-)

      Radera